Metalliska Material

24 miljoner till forskning för en hållbar metallindustri

Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material satsas nu över 24 miljoner kronor i programmets utlysning ” Hållbar metallindustri - Materialförsörjning”. Det är sju nya forskningsprojekt som nu har beviljats stöd från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.

31 maj, 2022 • 3 minuters läsning

En central del av omställningen till ett hållbart samhälle utgörs av tillgång till olika metalliska material. Utmaningar på materialförsörjningssidan leder till ett stort behov av ny kunskap, nya metoder och nya samarbeten. I utlysningen har det gått att söka finansiering för särskilda forskningsområden relaterade till materialförsörjning, som till exempel spårbarhet och cirkularitet.

– När Metalliska material frågade företag och andra inom området vad som är mest angeläget just nu var det jättetydliga svaret materialförsörjning, inklusive återvinning. Utlysningen samlade också in många väldigt bra projektförslag, av vilka vi nu kan bevilja sju, som kommer att ha stor betydelse för vår framtida materialförsörjning, säger Gert Nilson, Programchef för Metalliska material.

De beviljade projekten är:

Tillverkning av Al-MMC bromsskivor av återvunna Al-Si-legeringar (MaReAl)

MaReAl syftar till att uppnå en tvåfaldig optimering av material och produktionsprocess som tar itu med formningsgränserna och slitageprestanda för de Återvunna aluminium-kisellegeringar förstärkta med SiC-partiklar (Al-SiCp MMCs) för högtemperaturapplikationer.

MaReAl har en total budget på 7,8 miljoner kronor, varav 3,9 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Nya generationens blyfria mässingslegeringar (NEWLEAF)

NEWLEAF ska fokusera på att utveckla mässingslegeringar som klarar de nya kraven genom att utnyttja lärdomar från forskning som utförts och tillföra ny förståelse om korrosionsmekanismer och sambandet med blyurlakning till dricksvatten.

NEWLEAF har en total budget på 8,6 miljoner kronor, varav 4,3 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Substituering av fossilt kol med biokol i järngjutning (ReFound)

I ReFound ska fossilt kol substitueras med biokol vid järngjutning. Syftet är att minska ökningen av kol i atmosfären och därigenom erhålla minskad klimatpåverkan. Idag används rent kol för främst två anledningar: dels som legeringsämne för rätt sammansättning av gjutjärnet, dels som additiv i bentonitbunden formsand. Tanken är att sluta bryta fossilt kol för de här användningsområdena och i stället använda kol som redan cirkulerar på jordytan och i atmosfären.

ReFound har en total budget på 2,8 miljoner kronor, varav 1,4 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Klimatanpassat Renat Aluminium (KliRAl)

Målet för KlirAl är att utveckla en effektiv reningsteknik för både primär-aluminium och sekundäraluminium samt att det avskilda materialet skall kunna ”produktifieras” och vara värdeskapande för användarna av reningsprocessen.

KlirAl har en total budget på 8,1 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Optimerad hantering av stålskrot genom innovativ detektionsteknik (OptiScrap)

Skrot är ofta komplext och sammansättningen kan variera mycket mellan partier och även inom samma parti. Idag finns det ingen tillgänglig lösning som tillåter korrekt kvantitativ analys av en batch vilket innebär att korrigerande åtgärder behövs efter skrotladdning. Projektet syftar till att ta fram ny sensor för att analysera stora bitar vilket är viktig för både konsument- och intern-skrot.

OptiScrap har en total budget på 7,85 miljoner kronor, varav 3,9 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Modifierade materialströmmar i värdekedjan för additiv tillverkning (RECIRCLE)

RECIRCLE ska öka resurseffektiviteten genom en metodologi baserad på livscykelanalys för optimering av avfallsflöden från additiv tillverkning (använt pulver, printade stödstrukturer, misslyckade komponenter, etc.). Detta kommer att leda till en övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi för additiv tillverkning.

Ökad användning av återvunnet aluminium i gjuteriprocesser (InReAl)

Elektrifiering inom transportbranschen är viktigt för att möta klimatförändringarna. För att få effektiva fordon med lång räckvidd är det viktigt att minska vikten. Ett sätt att göra detta är att använda aluminiumkomponenter på grund av dess låg densitet. Projektet InReAl ska studera möjligheterna att öka toleransen mot oönskade halter av legeringselement i aluminium för att kunna gå från primäraluminium till mer miljövänligt återvunnet aluminium.

InReAl har en total budget på 5,5 miljoner kronor, varav 2,7 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.