Till huvudinnehållet

Nu lanserar vi TripleM – häng med från starten! 

Metalliska Material

Metalliska materials och LIGHTers gemensamma programkonferens Industrins utmaningar

Sverige är en stark industrination med flera internationellt ledande företag och leverantörer inom materialtillverkning. Sverige har även starka industriforskningsinstitut som ger företagen tillgång till tillämpade forskningsmiljöer av internationell toppklass. Målet med Metalliska materials och LIGHTers gemensamma programkonferens var att öppna värdekedjan eftersom det krävs nya samarbeten för att möta industrins utmaningar.

7 oktober, 2014 11 minuters läsning

Vilka är industrins utmaningar? Detta var temat under de två strategiska innovationsprogrammen Metalliska materials och LIGHTers gemensamma programkonferens i Nynäshamn den 25-26 augusti. För att kunna skaffa sig en helhetsbild av de utmaningar Sveriges industri står inför och samtidigt förmedla den bilden till olika typer av aktörer var man angelägen om att få med en bred palett av parter till konferensen. Något man lyckades bra med. Deltagarna kom från storföretag som Volvo Cars, Scania, Husqvarna och IKEA; industriforskningsinstitut inom SWEREA- och SP-gruppen; den regionala utvecklingssatsningen Triple Steelix; små och medelstora företag som Gestamp Hardtech, Essve, Lamera, Arsizio och Oxeon, och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Deltagarna presenterade pågående projekt, nya projektförslag, beskrev framgångsexempel men också hinder. Representanter från storföretagen beskrev företagens framtida materialbehov samtidigt som materialforskare presenterade senaste forskning. En handfull mindre och medelstora verkstadsföretag berättade om sina utvecklingsbehov och delade med sig av sina framgångar.
   Metalliska material och LIGHTer var bland de första att bli Strategiska innovationsprogram, en satsning som drivs av VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet, Energimyndigheten och forskningsrådet Formas. Tanken bakom satsningen är att öka innovationsförmågan inom näringsgrenar som är viktiga för Sverige och har potential att bli ännu viktigare, genom att stimulera samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi.
   Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material samlar Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller. Metallindustrin är en central och växande del av Sveriges näringsliv, dess långa tradition av att utveckla och producera avancerade material gör att man idag verkar inom hela kedjan från gruvbrytning och smältmetallurgi till metallers formning och egenskaper. LIGHTer är navet inom svensk lättviktsteknik. Det finns en tydlig nytta av lättvikt inom materialindustrin med alla dess specialmaterial. Och att konstruera lättare produkter är en självklar och snabb väg till minskat resursbehov och högre energieffektivitet.
   Gert Nilson, programchef för Metalliska material inledde konferensen med att hålla fram Sveriges starka kompetens inom metalliska material, och hur viktigt det är att alla inom området pratar med varandra:
   - Lär vi oss att kommunicera med rätt person vid rätt tid kommer lösningarna gå så lätt som möjligt, sa han.
   Ett sätt att hitta nya kommunikationsvägar är att betrakta hela värdekedjor. I Sverige finns kompletta, starka värdekedjor från gruvor till färdiga, varumärkta produkter men frågan är hur pass bra de olika aktörerna i de olika kedjorna är på att hitta varandra. Detta var också anledningen till att man bjöd "en skara som inte är så van att träffas". För kan man öppna hela kedjor och koppla ihop dess aktörer har man alla förutsättningar att kombinera nya, avancerade metalliska material och ta dem hela vägen till användning.
   Även Stefan Gustafsson Ledell, programchef för LIGHTer underströk vikten av att mötas över värdekedjan:
   - Branschöverskridande är nyckeln om vi ska lyckas göra nya lättvikslösningar, sa han.
   Han talade om metallindustrins tre behov: teknik, kompetens och nätverk. Att ny teknik ger konkurrenskraft åt Sverige, att det är viktigt att utveckla kompetens för att överföra tekniken och att man därför har kontakt med industriella utbildningar, akademi och forskarskolor. Sen behövs det leverantörer som skapar lösviktslösningarna och där är en viktig del att anordna träffar, seminarier och workshops för att bygga nätverk. 


För att kunna ta fram framtidens lättviktslösningar med metalliska material krävs att skilda erfarenheter och drivkrafter möts i gränsöverskridande samarbeten mellan företag, akademi och samhälle.

   Kaj Fredin från Volvo Cars var först ut av storföretagens representanter. Hans presentation av Volvos utmaningar handlade till stor del om kaross, dörrar och luckor, något han beskrev som sitt favoritämne. Han konstaterade att Volvo befinner sig i stålåldern men att man i framtiden kommer börja jobba även med aluminium och fiberkompositer, och att utmaningen kommer ligga i att hitta rätt materialmix. Utöver att hitta rätt blandning av material kommer man i framtiden att fokusera på lättvikt, som exempel tog han karosstommen som är en bils enskilt tyngsta del. Karosstommen på en Volvo V40 väger 338 kg, vilket är ca 25 % av bilens totala vikt och Kaj Fredin påpekade att där finns också de stora påverkansmöjligheterna. Som ett exempel presenterade han Volvos arbete med bor-stål som i genomsnitt minskat vikten med 20 %.
   Även Åsa Gustafson som pratade om Scanias framtida materialbehov påpekade hur viktigt det kommer bli i framtiden att jobba med mixade material och lättmetaller, som hon uttryckte det:
   - Det gäller att ha rätt material på rätt plats.
   I år firar Husqvarna 325-årsjubileum. Niklas Sarius från Husqvarna tog företagets motorsågar som exempel på Husqvarnas kontinuerliga arbete med att nå låg vikt och samtidigt hög effekt; 1959 vägde deras motorsågar 11,8 kg till skillnad från 5,4 kg idag. Som intressanta material för framtiden nämnde han stål och aluminium men även magnesium, kompositer och plast med ingjutna metalldelar där man genom att hitta optimala materialkombinationer hoppas kunna ta fram ännu lättare produkter. Niklas Sarius avslutade sin presentation med ett förslag på projekt. Idag, påpekade han, består motorsågens svärd av två stålplåtar med en kärna av aluminium, och han vände sig till både industri och institut med en förfrågan om att ta fram en demo av sammanfogade material med låg vikt, hög styvhet och med goda utmattningsegenskaper som kan användas i framtida produkter. 
   Vilka utmaningar står IKEA inför? Enligt Åsa Lidén är drivkraften att tillverka bättre produkter till bättre priser. Bättre produkter som i 20 % lättare, något hon menade IKEA bara kan klara genom att hitta högindustriella leverantörer:
   - Vi kommer aldrig hålla på med forskning inom metall.
   Hon lyfte också fram IKEA:s behov av nära samarbete med både stora och små leverantörer för att hitta rätt material, ett samarbete hon menade behöver se annorlunda ut än tidigare, att det för IKEA kommer att bli viktigare att ha småföretag på nära håll och skapa mer långtgående relationer.


Delar av konferensen filmades. Filmerna finns att se här

Som ett svar på storföretagens materialbehov handlade nästa programpunkt om pågående projekt inom Metalliska material och LIGHTer.
   Först ut var Joakim Wahlsten från Swerea KIMAB som berättade om sitt projekt DuplexWeld. Utvecklingen av duplexa rostfria stål går snabbt, men ett problem, som Joakim Wahlsten fördjupar sig inom är att svetsa i sådana stål. Han beskrev ett klassiskt hinder, att det finns erfarenhet och kunskap spridd i olika manualer skrivna av branschorganisationer och materialtillverkare, men att all information måste sammanställas och göras lättillgänglig. Han påpekade att den snabba utvecklingen inte får bromsas av att användaren inte riktigt vet hur man svetsar i materialet. Inom projektet jobbar man med att ta fram en prototyp av ett datorbaserat verktyg som ger rekommendationer med avseende på vald svetsmetod, material, tjocklek m.m. där datorverktyget analyserar alla parametrar och simulerar svetsningen så att det går att "provsvetsa" innan man börjar arbetet. Om DuplexWeld och andra redan pågående projekt inom Metalliska material finns att läsa här.


Joakim Wahlsten från Swerea KIMAB berättar om sitt projekt DuplexWeld. Läs mer om projektet

   Eva Troell från Swerea IVF presenterade sitt projekt "Lätta transmissionskomponenter". Inom projektet som har en tydlig koppling mot lättvikt jobbar man med olika sätt att värmebehandla stål för att uppnå ökad prestanda per viktsenhet. Eva Troell drog en parallell till Scanias presentation om lättare material i lastbilar, att komponenter med 20 % mindre vikt men med bibehållen eller ökad prestanda möjliggör för lastbilar att ta en högre frakt vilket ger stora miljövinster.
   Ulf Frank som för dagen representerade Triple Steelix berättade om ett projekt man drev tillsammans med ett företag som bygger hydrauliska vinschar för bärgningsfordon och som genom att använda högpresterande stål har kunnat stärka sin position på marknaden. Triple Steelix jobbar med att bygga en ledande innovationsregion i Bergslagen inom områdena avancerade stål, stålprodukter, industriell service och bearbetning. I sin presentation visade han hur man lyckades hjälpa ett företag att utveckla nya produkter genom tätt samarbete mellan näringsliv, kommuner och högskolor i regionen.
   Andra dagen började med information om de två strategiska innovationsprogrammens gemensamma utlysning för hösten 2014 - Lättviktslösningar med metalliska material. Utlysningen vars sista ansökningsdatum var 22 september stödjer lättviktslösningar som med hjälp av metalliska material ökar resurseffektiviteten och minskar miljöpåverkan.
   Anna Ponzio, utlysningsansvarig för Metalliska material och Cecilia Ramberg, utlysningsansvarig för LIGHTer, talade om att skapa en ny struktur för svensk teknikutveckling genom att bygga upp kompetenser som löper tvärs igenom olika branscher, leverantörsnivåer och discipliner. För att utveckla lättviktslösningar genom användning av metalliska material behöver samverkanskedjan avseende forskning, utveckling och implementering stärkas i alla led – mellan företag som producerar slutprodukter, leverantörer, institut och akademi samt myndigheter och regionala aktörer.
   Utlysningen har en budget på maximalt 15 miljoner kronor för 3-6 projekt som löper under 1,5–2,5 år med avslut senast juni 2017. Projekten som måste bestå av en forskningsorganisation och minst tre industriföretag kommer att väljas ut efter hur pass väl förankrade de är i konkreta industriella behov och förmåga att skapa marknadsanpassning i svensk lättvikts- och materialutveckling. En annan viktig aspekt är projektens förmåga att leda till snabbare produktutveckling och kommersialisering. Beslut kommer att meddelas senast den 25 november och presenteras på www.metalliskamaterial.se
  
För att ge en känsla åt vilket håll framtidens forskning pekar hölls sen en projektparad med ett tiotal projektförslag och efterföljande diskussioner, allt från spinodalt sönderfall av rostfria stål, avancerade aluminium-gjutlegeringar, perforering av multimaterial till hur man kan utnyttja pulvermetallers flexibilitet till att ta fram lättviktslösningar. Flera av presentationerna går att ladda ner här.
   För att skapa sig en bild av mindre och medelstora verkstadsföretags utvecklingsbehov och de hinder de upplever bjöd man in fyra små och medelstora företag: Gestamp Hardtech, Essve, Lamera, Arsizio. Jan Lövgren från Essve presenterade företagets produkt stansmutter vars hållfasthet är avsevärt starkare än en pressmutter. Stansmuttern är något svagare än svetsmuttern men svetsning kräver å andra sidan mycket energi. Mark Jansson Kragh från Arsizio, vars produkt kan beskrivas som ett budgetalternativ till 3D-skrivare, öppnade med en passning åt akademin:
   - Don't serve the big 5 just because they can fund you today.
Där han menade att man istället bör fokusera på att hitta morgondagens teknik och nya affärsmodeller, där de själva skulle kunna leva på licensering och royalties.
   Ett företag som är öppna för nya affärsmodeller är Oxeon som tillverkar ett armeringstyg bestående av flätade kolfiberband:
   - Vi har bytt affärsmodell 14 gånger, sa grundaren Henrik Blycker.
Han höll fram hur viktigt det är för mindre företag att kunna anpassa sig. Han talade även om hur viktigt det är med marknadsföring. Som svar på frågan varför det pratas så mycket om just deras företag påpekade han att förutom en bra produkt behöver man nå ut, låta branschen veta att produkten existerar, något inte bara materialföretag skulle behöva bli bättre på. Ett tips han gav var: "Gör journalistens jobb enkelt", som t.ex. att förbereda presstexter och ha en god närvaro på webben.


Henrik Blycker från det snabbväxande företaget Oxeon tipsar om hur man tar en idé hela vägen till produkt

   Till den avslutande Workshopen delades alla konferensdeltagare in i grupper där de utifrån allt som presenterats under konferensen fick diskutera två frågor: Vilka är de stora utmaningarna? Och vad kan programmen göra för att möta dem?
   Flera diskussionsgrupper nämnde utmaningen att skapa tillräckligt långa värdekedjor, t.ex. att få ett mindre företags idé att gå hela vägen till ett storföretag. Småföretag har inte forskningsresurser och storföretag vill ha ett material som direkt kan produceras. Man påpekade att stora och små företag i Sverige måste bli bättre på att jobba tillsammans och att programmen kan hjälpa till att skapa möten mellan dem. Andra nämnde utmaningen att rekrytera unga ingenjörer och att programmen där kan hjälpa till att marknadsföra industrin som en mer attraktiv arbetsgivare. Många uppskattade programmens arbete med att skapa nätverk.
   Målet med Metalliska materials och LIGHTers gemensamma programkonferens var att öppna värdekedjan. Sverige är en stark industrination med flera internationellt ledande företag och leverantörer inom materialtillverkning. Sverige har även starka industriforskningsinstitut som ger företagen tillgång till tillämpade forskningsmiljöer av internationell toppklass. Under konferensens avslutande diskussionen var man emellertid överrens om att det krävs nya samarbeten för att möta industrins utmaningar. Därför var det viktigt att konferensen samlade olika saker som pågår inom materialområdet, så att t.ex. storföretagen fick se vilka material det forskas om, och att forskarna kan orientera sig mot vad industrin bedömer är viktigt. Samarbeten kräver öppenhet. För att kunna ta fram framtidens lättviktslösningar med metalliska material krävs att alla parter inte bara förstår varandra utan även leder och hjälper varandra och skapar möten där vitt skilda erfarenheter och drivkrafter möts i gränsöverskridande samarbeten mellan företag, akademi och samhälle. En förnyad samverkan mellan små och stora företag, offentliga verksamheter, universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet kan stärka Sveriges innovationsförmåga.
   I de enkätsvar som kommit in efter konferensen önskas bl.a.fler workshops med olika aktörer, att man tillsammans sitter ner och jobbar med de branschöverskridande frågeställningarna. Man uppskattade att knyta kontakter och komma in i nya nätverk, vissa påpekade att ibland kanske man inte ens vet vilket nätverk man vill komma in i. Andra önskade ett verkligt exempel på ett mindre företag som via liknande satsningar gått genom hela processen från idé till produkt. Den övervägande delen av deltagarna rapporterade att konferensen gav dem nyttig kunskap och inspiration.

 

Peter Börjeson


Dela artikeln

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson
Mats Janson 10 september, 2026 2 minuters läsning
Slide 16_9 - 29
Nu lanseras TripleM!

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar. 

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.


Dela artikeln

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 2 minuters läsning
20240515_140310
Cementfabriken i Slite. Det lagakraftvunna tillståndet ger Heidelberg Materials rätt att fortsätta och utöka brytningen av kalk- och märgelsten i Slite under 30 år.  Heidelberg Materials

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.