Metalliska Material

AT-LAB inviger laboratorium för AM

Vid Karlstads universitet pågår projektet AT-LAB, som utvecklar kunskap kring 3D-printing/additiv tillverkning av metalliska material. Den 5 april inviger AT-LAB sitt laboratorium som utrustats med det senaste inom detta område.

5 april, 2018 • 2 minuters läsning

– Additiv tillverkning är en ny metod för resurseffektiv tillverkning som ger unika möjligheter att gå från ”data to thing” snabbt och flexibelt. Det omtalas ofta som nästa industriella revolution och utvecklingen inom området sker snabbt över hela världen, säger Pavel Krakhmalev, professor i materialteknik på Karlstads universitet.

AT-LAB är ett laboratorium för additiv tillverkning finansierat av EU-medel via Tillväxtverket tillsammans med Region Värmland och Karlstads universitet. Laboratoriet arbetar i nära samverkan med regionalt näringsliv, klusterorganisationen IUC/Stål & Verkstad. Projektet ingår i Akademin för smart specialisering för förnyelse av värmländskt näringsliv, offentlig sektor och forskningen vid Karlstads universitet.

– Nu inviger vi på AT-LAB den nya 3D-printern AM400 Renishaw och blir därmed det första laboratoriet i Sverige med denna unika utrustning. Vi är mycket nöjda över att kunna ta den här nya teknologin till Karlstads universitet och till Värmland, säger Pavel Krakhmalev.

– För oss inom IUC Stål och Verkstad är det mycket betydelsefullt att vi får möjlighet att testa denna nya teknik som verkligen ligger i framkant inom vårt. Det är en stor fördel för våra medlemsföretag att satsningen sker här i Värmland område, säger Mattias Säfström, vd på IUC/Stål & Verkstad.

– De senaste åren har vi etablerat ett stort nätverk för samverkan med regionalt näringsliv samt svenska forskningsorganisationer intresserade av metallisk 3D-printing, säger Pavel Krakhmalev. I nätverket finns också ett antal av regionens små till stora företag med som Somas, Aspervall, Nords, Calamo och Uddeholms AB.

– Additiv tillverkning är ett strategiskt mycket viktigt utvecklingsområde för Uddeholm. Vi har gjort stora investeringar i tillverkning av pulver till additiv tillverkning vid vår anläggning i Hagfors. Efterfrågan ökar inom detta område och just nu bygger vi en större anläggning till i Hagfors. Vårt samarbete med Karlstads universitet är därför av stor strategisk betydelse för Uddeholms AB, säger Anna Medvedeva, forskningschef Uddeholms AB.

– Nu kommer vi att starta ett antal prototyp-, modellerings- och forskningsaktiviteter tillsammans med regionalt näringsliv. Vår ambition är att introducera denna nya teknologi till både små och stora företag inom den regionala verkstadsindustrin och därmed vara med och driva utvecklingen av smart specialisering inom värmländskt näringsliv, säger Pavel Krakhmalev.

Mer om satsningen, målsättningar och olika projekt finns att läsa på kau.se/atlab

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.