Till huvudinnehållet

Nu lanserar vi TripleM – häng med från starten! 

Metalliska Material

Delad seger i SmartSteel Innovation Challenge

En delad seger mellan Fraunhofer IPM från Tyskland och Luleås tekniska universitet, som båda presenterade idéer för att id-märka stålprodukter med hjälp av materialets inneboende egenskaper. Det blev resultatet av SmartSteel Innovation Challenge 2018.

17 december, 2018 2 minuters läsning

Smartsteel Innovation Challenge lanserades i september av SSAB och Sandvik Materials Technology. Tanken var att genom öppen innovation hitta nya sätt att id-märka stål, och möjliggöra unika ”fingeravtryck” för enskilda stålprodukter.

SmartSteel Innovation Challenge är en del av SmartSteel-projektet, som sköts inom ramarna för de nationella innovationsprogrammen PiiA och Metalliska Material. Tävlingen arrangerades tillsammans med innovationsbyrån Spinverse

Tävlingen attraherade totalt 26 bidrag, varav sju finalister valdes ut att presentera sina idéer för en jury vid en finalomgång i Stockholm i december. Lagen kom från olika delar av världen, med deltagare från Sydafrika, Sverige, Tyskland och Finland.

Till slut valde juryn två vinnare, som presenterade liknande lösningar som båda ligger nära SmartSteel-projektets visioner. Fraunhofer Institute for Physical Measurements Techniques IPM från Tyskland, och Luleås tekniska universitet i Sverige.

Smart steel innovation

– Vi är enormt glada – teamet har jobbat stenhårt och förtjänar verkligen att vinna. Nu ser vi väldigt mycket fram emot att få börja jobba tillsammans med SSAB och Sandvik Materials Technology. Vår teknik startade faktiskt som ett sätt att identifiera falska produkter, och vi jobbar redan med fordonsindustrin med att id-märka mindre stålprodukter. Nästa steg blir att ta tekniken till marknaden i större skala, säger Tobias Schmid-Schirling, som representerade laget från Fraunhofer.

– Det här är ett fint erkännande för den forskning som jag har sysslat med under 30 år. Jag hoppas att det leder till ett gott och fruktbart samarbete med Sandvik Materials Technology och SSAB framöver, säger Mikael Sjödahl som representerade laget från Luleå.

– Vi är väldigt imponerade av tanken att använda själva materialet för att identifiera produkterna. De här lösningarna är perfekta exempel på vad vi behöver för att snabba upp utvecklingen mot stål som en del av ”internet of things, säger Niko Korte, chef för SSAB:s digitala affärsutveckling.

De övriga fem finalisterna var Nortal Oy (Kari Juntunen) med Oulu Universitet (Jukka Kömi), Finland, Cajo Technologies Oy (Niko Karsikas), Finland, Altran Sverige AB (Steve Brown), Sverige, Mitas Corporation (Kyle Parker), Sydafrika samt Oulu Universitet (Aki Sorsa) med Tamperes Tekniska Universitet (Suvi Santa-aho), Finland.



Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson
Mats Janson 10 september, 2026 2 minuters läsning
Slide 16_9 - 29
Nu lanseras TripleM!

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar. 

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.


Dela artikeln

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 2 minuters läsning
20240515_140310
Cementfabriken i Slite. Det lagakraftvunna tillståndet ger Heidelberg Materials rätt att fortsätta och utöka brytningen av kalk- och märgelsten i Slite under 30 år.  Heidelberg Materials

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.