När svenska kopparprojekt diskuteras ligger fokus ofta på de norra delarna av landet. Arctic Minerals borrningar i Dalsland visar samtidigt att även Henneviken kan utvecklas till ett projekt av större betydelse.

Den första borrkampanjen omfattade tolv borrhål på sammanlagt 4 187 meter. Samtliga hål ligger utanför projektets nuvarande mineraltillgång, som enbart omfattar Dingelvikprospektet.

Det längsta redovisade intervallet innehöll 64,4 meter med 1,30 procent kopparekvivalent, fördelat på 1,08 procent koppar och 27 gram silver per ton. I intervallet ingick 1,7 meter med 3,18 procent kopparekvivalent, där kopparhalten var 2,1 procent och silverhalten 130 gram per ton.

Kopparekvivalent innebär att värdet av silverhalten räknas om till en jämförbar kopparhalt. Måttet gör det lättare att sammanfatta en mineralisering med flera metaller, men påverkas av vilka metallpriser och antaganden som används.

Befintlig resurs omfattar bara Dingelvik

Hennevikenprojektet består av flera prospekt, bland annat Dingelvik, Henneviken, Asslebyn, Baldersnäs och Åsnebo. Den nuvarande mineraltillgången på 55,4 miljoner ton med 1,0 procent kopparekvivalent bygger däremot enbart på historiska borrningar vid Dingelvik.

De nya borrningarna syftade både till att undersöka möjliga utvidgningar av Dingelvik och till att föra in mineralisering vid de övriga prospekten i en framtida resursberäkning.

Arctic Minerals uppger att mineralisering påträffades i tio av de tolv hålen. Fullständiga analysresultat fanns vid publiceringen för åtta av dessa, medan två återstod. Resultaten ska användas i den uppdatering av mineraltillgången som nu pågår.

Det innebär att borrningarna kan leda till en större redovisad resurs, men någon ökning är ännu inte fastställd.

Det breda intervallet på 64,4 meter behöver dessutom tolkas försiktigt. Borrhålet skär den mineraliserade horisonten i vinkel och den verkliga mäktigheten är fortfarande okänd. Den redovisade borrhålslängden motsvarar därför inte nödvändigtvis bredden på en framtida brytbar malmkropp.

Ytterligare 8 000 meter ska borras

Arctic Minerals har redan inlett en andra borrkampanj med 20 planerade hål och en sammanlagd längd på omkring 8 000 meter. Den ska framför allt testa regionala mål som identifierats genom tidigare geofysiska undersökningar.

Nästa viktiga besked blir den uppdaterade mineraltillgången. Därefter krävs bland annat mer representativa metallurgiska försök, geotekniska och hydrogeologiska undersökningar samt en ekonomisk studie som prövar om mineraliseringen kan brytas och anrikas lönsamt.

Bolaget har tidigare presenterat en konceptuell studie för underjordsbrytning vid Dingelvik. Den visar ett möjligt tekniskt upplägg, men är inte detsamma som en genomförbarhetsstudie eller ett investeringsbeslut.

Henneviken befinner sig också tidigt i tillståndsprocessen. För gruvdrift krävs bland annat bearbetningskoncession och miljötillstånd. Arctic Minerals siktar enligt sin indikativa tidplan på att lämna in en ansökan om bearbetningskoncession sent under 2027.

Borrresultaten stärker alltså det geologiska underlaget för ett större projekt. Om de även kan omvandlas till fler ton i mineraltillgången, och därefter till ett ekonomiskt och tillståndsmässigt genomförbart gruvprojekt, återstår att visa.

TripleM har tidigare följt SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, där masugnarna ska ersättas med en elektrisk ljusbågsugn. Nu inleds även bygget av en ny linje för värmebehandling av bolagets mest avancerade specialstål.

Investeringen löper över fyra år och ska möta en växande efterfrågan på bland annat Hardox 500 Tuf och skyddsstålet Armox. Produkterna används i tillämpningar där slitstyrka, hårdhet och seghet är avgörande, exempelvis i gruvutrustning, transportfordon och skyddslösningar för civila och militära ändamål.

I en härdlinje värms stålplåten upp och kyls snabbt för att få önskade mekaniska egenskaper. Efterföljande anlöpning kan användas för att skapa rätt kombination av hårdhet och seghet.

Den nya linjen beräknas inledningsvis tillföra omkring 100 000 ton årlig kapacitet. Enligt SSAB växer efterfrågan på skyddsstål globalt, samtidigt som försäljningen av avancerade slitstål fortsätter att utvecklas starkt.

Satsningen är inte i sig en investering i fossilfri processteknik. Den ska däremot byggas parallellt med den större omställningen i Oxelösund, där den nya ljusbågsugnen väntas tas i drift under andra kvartalet 2027. Ugnen ska kunna använda både återvunnet stålskrot och järnsvamp och ersätta dagens masugnsbaserade produktion.

Härdlinjen visar därmed hur SSAB kombinerar omställningen av själva stålframställningen med en utbyggnad av kapaciteten för mer högförädlade produkter.

Den 13 oktober markerar SSAB byggstarten med en ceremoni i Oxelösund. TripleM finns på plats och återkommer med en fördjupning om tekniken, marknaden och vad investeringen betyder för stålverkets framtida produktion.