Metalliska Material

EU-kommissionen föreslår nytt program för forskning och innovation

För nästa fleråriga EU-budget för perioden 2021–2027 föreslår EU-kommissionen att avsätta 100 miljarder euro till forskning och innovation.

11 juni, 2018 • 4 minuters läsning

Ett nytt program – Horisont Europa – ska bygga på erfarenheterna och framgångarna från det förra ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020, och försvara EU:s ledande roll när det gäller global forskning och innovation. Horisont Europa är det mest ambitiösa forsknings- och innovationsprogrammet någonsin.

– Att investera i forskning och innovation är att investera i EU:s framtid. EU-finansieringen har gjort det möjligt för forskarlag i olika länder och från olika ämnesområden att arbeta tillsammans och göra oföreställbara upptäckter. De har gjort EU världsledande i forskning och innovation. Med Horisont Europa försöker vi bygga vidare på denna framgång och även framöver konkret förbättra allmänhetens liv och våra samhällens välfärd, säger kommissionens vice ordförande, Jyrki Katainen, med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.

– Horisont 2020 är en av EU:s största succéer. Det nya programmet Horisont Europa siktar ännu högre. Vi vill öka anslagen för det europeiska forskningsrådet för att cementera EU:s globala ledning, och aktivera allmänheten genom att formulera ambitiösa mål för EU:s forskning. Vi föreslår också ett nytt europeiskt innovationsråd som ska modernisera finansieringen av banbrytande innovation i EU, säger Carlos Moedas, kommissionär för forskning, vetenskap och innovation.

Förutom att främja spetsforskning genom Europeiska forskningsrådet (EFR) och Marie Skłodowska-Curie-stipendier och utbyten kommer Horisont Europa att införa ett par nya inslag:

Ett europeiskt innovationsråd (EIC) som ska hjälpa EU att gå i spetsen för marknadsskapande innovation: Kommissionens förslag omfattar en gemensam kontaktpunkt för att lovande, banbrytande teknik med hög potential ska kunna nå ut från laboratorierna till marknaden, och för att hjälpa de mest innovativa nystartade företagen att utvidga sina idéer. Det nya innovationsrådet ska bidra till att identifiera och finansiera snabba, riskfyllda innovationer med stor potential för att skapa helt nya marknader. Det ska ge direkt stöd till innovatörer genom två huvudsakliga finansieringsinstrument, ett för tidiga stadier i processen, och ett för utveckling och marknadslansering. Det ska komplettera Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).
Nya EU-omfattande forsknings- och innovationsuppdrag med fokus på samhälleliga utmaningar och industriell konkurrenskraft: Inom ramen för Horisont Europa kommer kommissionen att inleda nya uppdrag med djärva, ambitiösa mål och ett starkt europeiskt mervärde för att ta itu med problem som påverkar vårt dagliga liv. Det kan röra sig om allt från kamp mot cancer till rena transporter eller plastfria hav. Dessa uppdrag ska utvecklas i samarbete med allmänheten, berörda parter, Europaparlamentet och medlemsstaterna.
Största möjliga innovationspotential i hela EU: Stödet till de medlemsstater som släpar efter med att utnyttja sin nationella forsknings- och innovationspotential optimalt kommer att fördubblas. Vidare kommer nya samverkanseffekter med strukturfonderna och Sammanhållningsfonden att göra det lättare att samordna och kombinera finansiering och hjälpa regionerna att anamma innovation.
Större öppenhet: Principen om ”öppen vetenskap” kommer att gälla för Horisont Europa, vilket förutsätter öppen tillgång till publikationer och data. Detta kommer att bidra till spridning på marknaden och öka innovationspotentialen för resultat som genererats genom EU-finansiering.
En ny generation av europeiska partnerskap och ökat samarbete med andra EU-program: Horisont Europe kommer att rationalisera antalet partnerskap som EU samprogramerar eller samfinansierar med parter såsom industrin, civilsamhället och finansieringsfonder, i syfte att göra partnerskapen mer effektiva och verkningsfulla när det gäller att uppnå EU:s politiska prioriteringar. Horisont Europa ska främja effektiva och operativa kopplingar till andra framtida EU-program, t.ex. sammanhållningspolitiken, den europeiska försvarsfonden, programmet för det digitala Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa, men också med det internationella projektet Iter för fusionsenergi.

Gemensamma forskningscentrumet (JRC), kommissionens forsknings- och kunskapstjänst, kommer att bidra med vetenskaplig rådgivning, tekniskt stöd och riktad forskning.

Den föreslagna budgeten på 100 miljarder euro för 2021–2027 omfattar 97,6 miljarder euro inom Horisont Europa (varav 3,5 miljarder euro kommer att anslås inom ramen för InvestEU) och 2,4 miljarder euro för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram. Euratomprogrammet, som finansierar forskning och utbildning om kärnsäkerhet, fysiskt skydd och strålskydd, kommer i ökad utsträckning att inriktas på lågeffekttillämpningar såsom hälso- och sjukvård och medicinsk utrustning, och kommer också att stödja mobilitet för forskare inom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.

Bakgrund

Horisont Europa bygger vidare på det nuvarande programmet Horisont 2020:s framgångar. Halvtidsutvärderingen av Horisont 2020 visade att programmet är på rätt spår för att skapa tillväxt och sysselsättning, ta itu med våra största samhällsproblem och förbättra människors liv. Den visar att programmet har ett tydligt europeiskt mervärde och ger påvisbara fördelar jämfört med nationella eller regionala stöd. Fram till maj 2018 har programmet finansierat fler än 18 000 projekt med över 31 miljarder euro.

Omkring två tredjedelar av Europas ekonomiska tillväxt under de senaste årtiondena har drivits av innovation. Horisont Europa förväntas leda till ny och ökad kunskap och teknik, främja spetsforskning och ha positiva effekter på tillväxt, handel och investeringar, men också betydande sociala och miljömässiga inverkningar. Varje euro som investeras genom programmet kan potentiellt generera en avkastning på upp till 11 euro i BNP under en period på 25 år. Unionens investeringar i forskning och innovation förväntas uppskattningsvis direkt generera upp till 100 000 arbetstillfällen i forsknings- och innovationsrelaterad verksamhet under investeringsfasen (2021–2027).

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.