EU kräver bevis på stålets smält- och gjutland
Från den 1 oktober måste importörer av stålprodukter som omfattas av EU nya stålregler ange och styrka i vilket land råstålet först smältes och gjöts. Ett Mill Test Certificate blir huvudbeviset, men under ett år får även andra handlingar godtas på egen hand. Informationen måste kunna kopplas till den importerade stålets chargenummer.
EU-kommissionen har fastställt vilka dokument som ska användas för att visa ett importerat ståls så kallade country of melt and pour. Genomförandeförordningen är daterad den 28 augusti, publicerades den 31 augusti och börjar tillämpas den 1 oktober 2026.
Med melt and pour menas det land där råjärnet eller råstålet först framställdes i flytande form och därefter göts till sin första fasta form. Även omsmältning av skrot omfattas av definitionen.
Det behöver inte vara samma land som stålets vanliga tullursprung eller det land där ämnen, plåt eller andra stålprodukter senare har valsats, belagts eller bearbetats.
Trettio produktkategorier omfattas
Kravet gäller den som importerar produkter till EU inom de 30 kategorier som anges i bilaga I till EU stålförordning. Det exakta KN-numret avgör om en vara omfattas.
Kategorierna omfattar bland annat varm- och kallvalsad plåt och band, belagd plåt, elektroplåt, bleckplåt, grovplåt, armeringsstål, valstråd, handelsstål, stång, profiler, spont, järnvägsmaterial samt flera typer av sömlösa och svetsade rör. Både olegerat, legerat och rostfritt stål ingår i olika delar av produktlistan.
Produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein är undantagna från tullkvoterna och tullen över kvot. Kravet på att dokumentera smält- och gjutland gäller däremot även import från dessa EES-länder.
Verksintyget blir huvudbevis
Från den 1 oktober 2026 ska importören ange smält- och gjutlandet i tulldeklarationen. Uppgiften ska i första hand styrkas med ett Mill Test Certificate, MTC, som anger både landet och det chargenummer, heat number, som identifierar den aktuella tillverkningssatsen.
Om verksintyget saknar någon av uppgifterna får tullmyndigheten även beakta kompletterande dokument. De handlingar som räknas upp i förordningen är:
- fakturor och följesedlar
- kvalitetsintyg
- villkor i verkställda inköpsorder eller avtal
- långsiktiga leverantörsdeklarationer
- kostnadsredovisning och produktionsdokument
- tullhandlingar från exportlandet
- kommersiell korrespondens
- produktionsbeskrivningar.
Under övergångsperioden från den 1 oktober 2026 till och med den 30 september 2027 kan sådana handlingar också godtas utan något Mill Test Certificate. De måste då på egen hand visa både smält- och gjutlandet och chargenumret.
När alternativa handlingar används ska tullmyndigheten kontrollera dokumentationen. Kontrollen kan fördröja tillgången till den aktuella tullkvoten. Om importören inte kan lämna en deklaration som stöds av lämpliga och verifierbara bevis ska importen avvisas.
Skärpt krav från oktober 2027
Den 1 oktober 2027 upphör möjligheten att enbart använda de alternativa handlingarna. Ett Mill Test Certificate blir då obligatoriskt som grunddokument.
Fakturor, leverantörsdeklarationer och övriga uppräknade handlingar kan fortfarande komplettera ett verksintyg som saknar smält- och gjutland eller chargenummer. De kan däremot inte längre ersätta verksintyget helt.
För en svensk importör innebär reglerna att uppgifterna behöver kunna följas från stålverket och genom eventuella handelsled fram till tulldeklarationen. Grossister och industrikunder omfattas direkt när de själva står som importörer till EU. Företag som köper redan infört stål omfattas inte av själva deklarationskravet, men kan behöva föra dokumentationen vidare om materialet senare säljs eller bearbetas.
En del av EU nya stålskydd
Dokumentationskravet ingår i EU nya regler för stålimport, som började gälla den 1 juli 2026 och ersatte det tidigare stålskyddet. Reglerna omfattar tullfria importkvoter på totalt 18,3 miljoner ton per år. Import över tillgänglig kvot beläggs med 50 procents tull.
Uppgiften om smält- och gjutland används i nuläget för spårbarhet och kontroll. Den ska inte förväxlas med varans tullursprung eller automatiskt med det land vars tullkvot används.
Reglerna är inte heller en del av EU gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM. CBAM gäller inbäddade utsläpp och tillhörande rapporterings- och betalningskrav. Smält- och gjutkravet gäller i stället stålets produktionsspårbarhet. Samma import kan omfattas av båda regelverken.