FoU

EU:s mineralproblem handlar om vem som tar risken

Varför har strategiska europeiska mineralprojekt svårt att få kapital trots ett starkt politiskt stöd? En ny studie söker svaret i hur EU, USA och Kina fördelar den ekonomiska risken. Medan Kina bär en stor del genom statlig planering och USA använder finanspolitik, upphandling och säkerhetspolitiska ingripanden har EU historiskt lämnat mer av risken till företagen.

Mats Janson 16 september, 2026 • 3 minuters läsning

TripleM rapporterade nyligen att 23 av EU:s 60 strategiska råvaruprojekt varnar för problem med finansiering, marknadstillgång och tillstånd. Att ett projekt har fått strategisk status enligt förordningen om kritiska råmaterial innebär inte att det garanteras kapital eller kunder.

En ny statsvetenskaplig studie ger en möjlig strukturell förklaring till detta glapp. Cornel Ban vid Copenhagen Business School jämför industripolitiken för kritiska råmaterial i Kina, USA och EU. Hans huvudfråga är inte bara vilka mål eller stödprogram regionerna har, utan hur deras institutioner hanterar ekonomisk risk.

Det kan handla om vem som tar förlusten om råvarupriserna faller, tekniken inte fungerar i industriell skala eller kunderna inte är beredda att teckna långsiktiga avtal. Gruvor, raffinaderier och separationsanläggningar kräver stora investeringar långt innan intäkterna kommer. Politisk efterfrågan på europeiska råvaror är därför inte samma sak som ett finansieringsbart projekt.

Kina samordnar hela kedjan

Cornel Ban beskriver Kina som en statsstyrd utvecklingsmodell där risk kan tas upp inom statliga planeringsorgan, statsägda företag och politiskt styrda banker. Det ger möjligheter att samordna investeringar genom hela värdekedjan, från gruvor och raffinering till materialproduktion och industriell användning.

Modellen innebär att enskilda projekt inte behöver bära hela marknads- och investeringsrisken själva. Det bidrar enligt analysen till att förklara Kinas starka position inom framför allt förädling och raffinering.

USA beskrivs som en annan typ av interventionsstat, starkt präglad av nationell säkerhet. Där kan risk fördelas genom federala stöd, skattepolitik, offentlig upphandling och statliga beställningar. Företagen förblir privata, men staten kan skapa en marknad eller bära delar av kostnaden när en råvara bedöms som strategiskt viktig.

EU har lagt nya verktyg ovanpå den gamla modellen

EU har historiskt arbetat mer genom regler, standarder, handelsrelationer och allianser. Enligt studien har det inneburit att en större del av risken för investeringar i gruvor och förädlingsanläggningar lämnats till privata aktörer.

Förordningen om kritiska råmaterial, nya finansieringsinitiativ och urvalet av strategiska projekt visar att EU rör sig mot en mer aktiv industripolitik. Cornel Ban beskriver dock utvecklingen som lager som läggs ovanpå den befintliga modellen, snarare än en fullständig förändring.

EU saknar bland annat en gemensam statsbudget och balansräkning som motsvarar en nationalstats. Unionen har därför svårare att snabbt samla finansiering och ta industriell risk på samma sätt som Kina eller USA.

Här möter studien den verklighet som TripleM tidigare beskrivit. EU kan sätta mål för utvinning, förädling och återvinning samt ge vissa projekt politisk prioritet. Men om staten inte tar en större del av risken måste projekten fortfarande övertyga privata investerare om framtida priser, tillstånd, teknik och kundavtal.

En förklaring – inte en rangordning

För nordiska mineralprojekt väcker analysen frågan om vad strategisk status faktiskt behöver kompletteras med. Det kan handla om garantier, lån, offentliga köpavtal eller andra former av riskdelning. Studien fastställer däremot inte vilket verktyg EU bör välja eller att alla strategiska projekt behöver offentligt stöd.

De modeller Cornel Ban beskriver är dessutom idealtyper. De gör skillnaderna tydliga, men förenklar variationerna inom Kina, USA och de 27 EU-länderna. Analysen visar inte heller att Kinas modell är överlägsen när miljömässiga, sociala och statsfinansiella konsekvenser vägs in.

Studiens viktigaste bidrag är i stället att flytta frågan från politiska ambitioner till institutionell kapacitet. Europas råvaruproblem handlar inte bara om fyndigheter, tillstånd eller teknik. Det handlar också om vem som är beredd att bära risken tills en gruva eller förädlingsanläggning faktiskt kan stå på egna ben.

Referens: Cornel Ban, The Beautiful and the Smelted: Industrial Policy Regimes for Critical Minerals in China, Europe and the United States, Stato e mercato, nummer 1, 2026, sidorna 59–99.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 14 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Gruva

Batterifordon ändrar kraven på gruvventilation

Batterifordon minskar både avgaser och värmeutveckling under jord, men ventilationen kan ändå inte dras ned obegränsat. En simulering av den amerikanska guldgruvan Turquoise Ridge visar att luftens hastighet och fördelning blir avgörande när dieselavgaserna försvinner. I den studerade gruvan kunde luftflödet minskas med 20 procent utan att den fastställda minimihastigheten underskreds.

Mats Janson 16 september, 2026 • 3 minuters läsning

Ventilationen i en underjordsgruva ska föra bort bland annat avgaser, spränggaser, damm och värme. Systemet dimensioneras ofta för hög belastning, även om behovet varierar mellan olika delar av gruvan och under olika tider.

Med behovsstyrd ventilation regleras luftflödet efter var fordon och personal befinner sig och vilken verksamhet som pågår. När dieselfordon ersätts av batterielektriska maskiner försvinner utsläppen av förbränningsgaser och dieselpartiklar, samtidigt som fordonen normalt avger mindre värme.

Det skapar utrymme för lägre luftflöden och minskad elanvändning. Men den nya studien visar att dieselavgaserna bara är en av flera faktorer som bestämmer hur mycket luft en gruva behöver.

Simulerade trafik och ventilation tillsammans

Muhammed Kahraman och H. Şebnem Düzgün vid Colorado School of Mines har byggt en modell av Turquoise Ridge, en underjordisk guldgruva i Nevada. Modellen kombinerar transportflöden, fordonens rörelser över tid och gruvans ventilationsnät.

Det är alltså inte fråga om ett fullskaligt försök där gruvans maskinpark och ventilation ändrats i verklig drift. Forskarna har i stället använt förhållandena vid en verklig gruva för att simulera olika kombinationer av batterifordon och behovsstyrd ventilation.

Resultaten visar att övergången till batterifordon minskar både värme och utsläpp under jord. I modellen kunde det totala luftflödet reduceras med upp till 20 procent. Enligt forskarnas beräkningar minskade då ventilationens energianvändning och de tillhörande koldioxidutsläppen med omkring 47 procent.

När luftflödet sänktes ytterligare underskreds däremot kraven på minsta lufthastighet i delar av gruvan. Den begränsande faktorn var alltså inte längre främst värme eller avgaser, utan förmågan att hålla luften i rörelse och fördela den till rätt platser.

Svensk studie pekar åt samma håll

Frågan har en tydlig svensk koppling. En tidigare studie av LKAB:s tidigare testgruva, Konsuln, i södra delen av Kiirunavaara, visade att behovsstyrd ventilation skulle kunna minska kostnaderna för ventilation och uppvärmning samt undvika en planerad uppgradering av huvudfläktarna. Batterifordon gav ytterligare besparingsmöjligheter.

Även där fanns dock en nedre gräns för luftflödet. I Konsuln var bland annat radonexponering och kraven på minsta lufthastighet avgörande för hur långt fläktarna kunde varvas ned.

Tillsammans visar studierna att elektrifiering inte gör ventilationen överflödig. I stället förändras dimensioneringsgrunderna. När dieselavgaser och en del av värmelasten försvinner får lokala faktorer som radon, damm, spränggaser och luftens rörelse större betydelse.

Siffrorna gäller en gruva

Resultaten från Turquoise Ridge kan inte överföras direkt till svenska gruvor. Ventilationsbehovet påverkas av gruvans utformning, djup, berggrund, klimat, produktionsmetod och vilka föroreningar som förekommer.

Studien behandlar inte heller batteribränder som huvudsaklig fråga. Risken för termisk rusning och giftiga brandgaser är viktig vid elektrifiering under jord, men kräver separata analyser av bland annat laddningsplatser, detektion, utrymning och brandsläckning.

Det centrala resultatet är i stället att batterifordon och behovsstyrd ventilation måste planeras som ett sammanhängande system. Möjligheten att spara energi är betydande, men den säkra nivån kan bara fastställas utifrån förhållandena i den enskilda gruvan.

Referenser: Muhammed Kahraman och H. Şebnem Düzgün, ”Safety implications of integrating battery-electric vehicles with ventilation-on-demand in underground mining: A simulation-driven study at Turquoise Ridge Mine”, Journal of Industrial Safety, 2026.
Gyamfi, S, Halim, A & Martikainen, A. Development of Strategies to Reduce Ventilation and Heating Costs in a Swedish Sublevel Caving Mine—a Unique Case of LKAB’s Konsuln Mine. Mining, Metallurgy & Exploration 39, 221–238 (2022). https://doi.org/10.1007/s42461-021-00483-y