Nyhet

EU:s snabbspår för gruvor möter lokalt motstånd

En masteruppsats från Stockholms universitet undersöker motståndet mot två strategiska gruvprojekt i Kiruna kommun. De intervjuade upplever hittills tidspressen mer som politisk press och maktcentralisering än som faktiskt kortare tillståndsprocesser.

Redaktionen 31 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

EU-kommissionen utsåg 2025 två planerade gruvor i Kiruna kommun till strategiska projekt enligt förordningen om kritiska råmaterial, CRMA. Det ena är LKAB:s Per Geijer-projekt nära Kiruna. Det andra är det australiska bolaget Talgas planerade grafitgruva vid Nunasvaara utanför Vittangi.

Per Geijer är i första hand en järnmalmsfyndighet som också innehåller fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Nunasvaara rymmer grafit som Talga vill förädla till anodmaterial för litiumjonbatterier. Båda projekten befinner sig i tillståndsprocesser och berör marker som används för bland annat renskötsel.

Femton intervjuer med motståndsaktörer

I sin masteruppsats i statsvetenskap analyserar Alva Barchéus hur lokala aktörer som motsätter sig projekten ser på den politiska brådskan kring kritiska råmaterial.

Studien bygger på 15 kvalitativa intervjuer med bland andra samiska renskötare, kommunföreträdare, miljöorganisationer, boende, markanvändare och medlemmar i motståndsgruppen Ja till en framtid utan gruva Nunasvaara. Materialet kompletterades med en informantintervju med Länsstyrelsen Västerbotten och dokument från tillståndsprocesserna.

Med hjälp av ramanalys undersöker Alva Barchéus både hur deltagarna beskriver problemen och vilka alternativa vägar de anser att den gröna omställningen skulle kunna ta.

Politisk press snarare än kortare processer

Uppsatsens kanske viktigaste slutsats är att de intervjuade ännu inte upplever att tillståndsprocesserna i praktiken har blivit kortare. Tidspressen tar sig i stället uttryck som politisk press, centralisering av beslutsfattandet och en känsla av att projekten redan har fått ett politiskt försprång.

Regeringens beslut att gå emot Kiruna kommuns tidigare ställningstagande om detaljplaneringen för Nunasvaara lyfts av flera deltagare som ett exempel på hur den lokala beslutskraften försvagats.

Många av de intervjuade befarar också att snabbare processer framöver ska ge mindre utrymme för genomarbetade miljökonsekvensbeskrivningar och meningsfulla samråd. Några gör däremot bedömningen att svenska miljö- och tillståndsregler är för omfattande för att enkelt kunna pressas in i CRMA:s tidsramar.

Studien pekar även på bristande insyn i EU-kommissionens beslut att ge projekten strategisk status. Enligt uppsatsen hade varken berörda lokala aktörer eller den ansvariga svenska kontaktmyndigheten fått tillgång till hela beslutsunderlaget eller tydliga besked om projektens exakta omfattning.

Motståndet rymmer olika alternativ

De intervjuade avvisar inte klimatomställningen. Däremot ifrågasätter de antagandet att snabbt växande mineralutvinning är den självklara vägen till minskade utsläpp.

Alva Barchéus identifierar tre övergripande förhållningssätt. Ett betonar rättvisare beslutsprocesser, större lokalt inflytande och en rimligare fördelning av gruvnäringens ekonomiska nytta. Ett annat sätter skyddet av specifika landskap, ekosystem, renskötsel och lokala livsmiljöer i centrum. Det tredje förespråkar minskad råvaruefterfrågan, ökad cirkularitet och en mer genomgripande förändring av konsumtionsmönstren.

Studien representerar inte hela Kiruna

Uppsatsen är avsiktligt avgränsad till personer och organisationer som uttryckt motstånd. Den visar därför inte hur invånarna i Kiruna och Vittangi generellt ser på projekten. Gruvbolagens, statens, EU:s och projektanhängarnas perspektiv ingår inte heller i analysen.

Den sameby som påverkas mest direkt av Nunasvaara kunde inte medverka i en intervju. Dess perspektiv representeras i stället genom en rennäringsanalys som lämnats in i tillståndsprocessen.

Eftersom det är en masteruppsats har arbetet inte heller genomgått samma externa sakkunniggranskning som en vetenskaplig tidskriftsartikel. Projekten och CRMA:s svenska tillämpning befinner sig dessutom fortfarande i ett tidigt skede. Resultaten bör därför betraktas som en kvalificerad bild av hur motståndsaktörer uppfattar situationen våren 2026, inte som en slutlig utvärdering av de snabbare tillståndsprocesserna.

Referens: Alva Barchéus, ”Accelerating Critical Raw Materials Extraction: A Frame Analysis of Community Resistance to Strategic Mining Projects in Kiruna, Swedish Sápmi”, masteruppsats i statsvetenskap, Stockholms universitet, 2026. Läs uppsatsen via DiVA [Öppen tillgång]

Nyhet

Sofia Utsi blir vd för LKAB Berg & Betong

Sofia Utsi har utsetts till ordinarie vd för LKAB Berg & Betong från den 1 september. Hon har varit tillförordnad vd sedan januari och arbetade dessförinnan som avdelningschef inom bolaget, som är verksamt inom bland annat bergarbeten, krossning och betongtillverkning.

Mats Janson 10 september, 2026 • 1 minuts läsning

Sofia Utsi började på LKAB Berg & Betong 2023. Innan dess hade hon flera ledande roller inom Skanska, bland annat som distriktschef, utvecklingschef och projektledare.

LKAB Berg & Betong bedriver betongtillverkning, bergarbeten och krossning i Norrbotten. Bolaget utför även entreprenader vid bergtäkter på andra håll i Sverige.

Styrelseordförande Darren Wilson framhåller Sofia Utsis erfarenhet av affärsledning, verksamhetsutveckling och produktion som viktiga skäl bakom utnämningen.

Sofia Utsi säger att hon vill fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna och bolagets kunder.

– Vi har en stark verksamhet, kompetenta medarbetare och ett nära samarbete med våra kunder. Jag ser fram emot att tillsammans med organisationen fortsätta utveckla verksamheten, säger hon.

Källa: LKAB

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.