EU:s snabbspår för gruvor möter lokalt motstånd
En masteruppsats från Stockholms universitet undersöker motståndet mot två strategiska gruvprojekt i Kiruna kommun. De intervjuade upplever hittills tidspressen mer som politisk press och maktcentralisering än som faktiskt kortare tillståndsprocesser.
EU-kommissionen utsåg 2025 två planerade gruvor i Kiruna kommun till strategiska projekt enligt förordningen om kritiska råmaterial, CRMA. Det ena är LKAB:s Per Geijer-projekt nära Kiruna. Det andra är det australiska bolaget Talgas planerade grafitgruva vid Nunasvaara utanför Vittangi.
Per Geijer är i första hand en järnmalmsfyndighet som också innehåller fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Nunasvaara rymmer grafit som Talga vill förädla till anodmaterial för litiumjonbatterier. Båda projekten befinner sig i tillståndsprocesser och berör marker som används för bland annat renskötsel.
Femton intervjuer med motståndsaktörer
I sin masteruppsats i statsvetenskap analyserar Alva Barchéus hur lokala aktörer som motsätter sig projekten ser på den politiska brådskan kring kritiska råmaterial.
Studien bygger på 15 kvalitativa intervjuer med bland andra samiska renskötare, kommunföreträdare, miljöorganisationer, boende, markanvändare och medlemmar i motståndsgruppen Ja till en framtid utan gruva Nunasvaara. Materialet kompletterades med en informantintervju med Länsstyrelsen Västerbotten och dokument från tillståndsprocesserna.
Med hjälp av ramanalys undersöker Alva Barchéus både hur deltagarna beskriver problemen och vilka alternativa vägar de anser att den gröna omställningen skulle kunna ta.
Politisk press snarare än kortare processer
Uppsatsens kanske viktigaste slutsats är att de intervjuade ännu inte upplever att tillståndsprocesserna i praktiken har blivit kortare. Tidspressen tar sig i stället uttryck som politisk press, centralisering av beslutsfattandet och en känsla av att projekten redan har fått ett politiskt försprång.
Regeringens beslut att gå emot Kiruna kommuns tidigare ställningstagande om detaljplaneringen för Nunasvaara lyfts av flera deltagare som ett exempel på hur den lokala beslutskraften försvagats.
Många av de intervjuade befarar också att snabbare processer framöver ska ge mindre utrymme för genomarbetade miljökonsekvensbeskrivningar och meningsfulla samråd. Några gör däremot bedömningen att svenska miljö- och tillståndsregler är för omfattande för att enkelt kunna pressas in i CRMA:s tidsramar.
Studien pekar även på bristande insyn i EU-kommissionens beslut att ge projekten strategisk status. Enligt uppsatsen hade varken berörda lokala aktörer eller den ansvariga svenska kontaktmyndigheten fått tillgång till hela beslutsunderlaget eller tydliga besked om projektens exakta omfattning.
Motståndet rymmer olika alternativ
De intervjuade avvisar inte klimatomställningen. Däremot ifrågasätter de antagandet att snabbt växande mineralutvinning är den självklara vägen till minskade utsläpp.
Alva Barchéus identifierar tre övergripande förhållningssätt. Ett betonar rättvisare beslutsprocesser, större lokalt inflytande och en rimligare fördelning av gruvnäringens ekonomiska nytta. Ett annat sätter skyddet av specifika landskap, ekosystem, renskötsel och lokala livsmiljöer i centrum. Det tredje förespråkar minskad råvaruefterfrågan, ökad cirkularitet och en mer genomgripande förändring av konsumtionsmönstren.
Studien representerar inte hela Kiruna
Uppsatsen är avsiktligt avgränsad till personer och organisationer som uttryckt motstånd. Den visar därför inte hur invånarna i Kiruna och Vittangi generellt ser på projekten. Gruvbolagens, statens, EU:s och projektanhängarnas perspektiv ingår inte heller i analysen.
Den sameby som påverkas mest direkt av Nunasvaara kunde inte medverka i en intervju. Dess perspektiv representeras i stället genom en rennäringsanalys som lämnats in i tillståndsprocessen.
Eftersom det är en masteruppsats har arbetet inte heller genomgått samma externa sakkunniggranskning som en vetenskaplig tidskriftsartikel. Projekten och CRMA:s svenska tillämpning befinner sig dessutom fortfarande i ett tidigt skede. Resultaten bör därför betraktas som en kvalificerad bild av hur motståndsaktörer uppfattar situationen våren 2026, inte som en slutlig utvärdering av de snabbare tillståndsprocesserna.
Referens: Alva Barchéus, ”Accelerating Critical Raw Materials Extraction: A Frame Analysis of Community Resistance to Strategic Mining Projects in Kiruna, Swedish Sápmi”, masteruppsats i statsvetenskap, Stockholms universitet, 2026. Läs uppsatsen via DiVA [Öppen tillgång]