Metalliska Material

Fallstudie stål publicerad – innovationer riskeras

EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten för industriell verksamhet. Direktivet omfattar bindande krav kopplade till bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser, för olika processteg. Jernkontoret gör redan nu en Fallstudie stål, som tar upp risker och möjligheter i revideringen av IED.

22 juni, 2021 • 2 minuters läsning

Under åren 2020–2023 revideras IED, som en del av Den europeiska gröna given för att ta med fler sektorer i direktivet och göra det kompatibelt med övrig politik för klimat, energi och cirkulär ekonomi. Revideringen fokuserar också på att underlätta för framväxande teknik och innovation. Men i sin iver att underlätta industrins omställning läggs förslag som ger den motsatta effekten. IED är ett miljödirektiv, men med denna nya inriktning blir det även en närings- och forskningspolitisk fråga.

Innovation kan stimuleras, men inte lagstiftas fram. Kommissionen vill främja innovation och "framtidssäkra" IED. I revideringen vill kommissionen därför identifiera nya innovationer och ny teknik och sen kräva att dessa används i industrin. Denna identifiering, eller spaning, ska göras av ett nyinrättat Innovationsobservatorium som också ska sätta utsläppsvärden för de nya teknikerna.

– Det är osannolikt att observatoriet redan i pilotstadiet för en innovation (TRL 7-8) skulle kunna bedöma vilka utsläpp innovationen kommer att medföra när den har blivit integrerad i produktionen i en sektor. Det är först när något är TRL 9 en teknik ska prövas i en 10-stegsanalys om det är en kandidat att bli BAT, Bästa tillgängliga teknik, säger Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor och forskningschef på Jernkontoret, är en av få experter i Sverige när gäller IED.

Eva menar att definitionen av BAT, (att något också är tekniskt möjligt och ekonomisk rimligt) måste kvarstå och inte "spädas" ut med bindande krav på ny teknik som inte tar hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter. Identifierade innovationer ska i stället bedömas av i de tekniska arbetsgrupperna i Sevilla som redan finna och ingår det kapitlet om ny teknik som finns i BREF.

Dessutom vill kommissionen ge observatoriet makten att avgöra när en BREF ska revideras och dess BAT-slutsatser. BAT-slutsatser är utgångspunkten för företagens verksamhetstillstånd. När en ny BATC beslutas ska ett nytt tillstånd vara på plats efter fyra år.

– En sådan ordning men IO som beslutar när en revidering ska göra skulle leda till stor rättsosäkerhet. Detta skulle inte stimulera vare sig innovation eller investeringar. Utvecklingen av ny teknik sker inte genom att lagstiftaren väljer ut ny teknik och teknikneutralitet och definitionen av BAT måste fortsatt gälla för IED, säger Eva Blixt.

Jernkontoret är mycket tidigt ute i processen genom att redan nu göra en Fallstudie stål – risker och möjligheter i revidering av IED. Fallstudien innehåller en analys av ett urval av de 180 förslag som ligger på bordet. Det kommer att göras en liknande studie på EU-nivå, men då svensk stålindustri är i yttersta framkant med avancerade produkter och nya processer så behövs en svensk analys. Ett huvudfokus är givetvis innovation och teknik.

Rapporten finns här: https://www.jernkontoret.se/sv/publicerat/forskning/oppna-rapporter-serie-d/d-885/

Läs mer om IED hos Jernkontoret: https://www.jernkontoret.se/sv/energi--miljo/utslappsdirektiv-och-bat-slutsatser/

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.