Till huvudinnehållet

Så bör gruvor välja flockningsmedel för anrikningssand

Gruvbolag väljer ofta flockningsmedel genom att jämföra hur snabbt partiklarna i anrikningssanden sjunker. En ny forskningsöversikt visar varför det måttet inte räcker: polymeren som ger snabb sedimentering behöver inte ge klarast vatten eller bäst filtrering. Författarna efterlyser därför en mer systematisk urvalsmetod som utgår från nästa steg i processen.

Mats Janson
Mats Janson 23 september, 2026 • 2 minuters läsning
AdobeStock_2176063340
Anrikningssand. En ny forskningsöversikt argumenterar för att polymererna bör väljas utifrån vilket separationsresultat som behövs i nästa processteg. Adobe Stock

TripleM har tidigare beskrivit hur vattenkvaliteten kring en gruva kan följas med geokemiska metoder. En annan del av samma vattenfråga finns inne i anrikningsverket: hur processvattnet ska skiljas från den finmalda anrikningssanden och kunna återföras till produktionen.

Polymera flockningsmedel används för att binda samman små mineralpartiklar till större flockar. Dessa sjunker snabbare och blir lättare att separera från vattnet i exempelvis förtjockare och filterpressar.

Valet görs ofta genom praktiska försök med olika polymerer och doseringar. Enligt den nya forskningsöversikten riskerar en sådan screening att bli alltför ensidigt inriktad på exempelvis sedimenteringshastighet.

Samma polymer klarar inte alla mål

Författarnas huvudpoäng är att avvattning inte är en enda uppgift. I ett processteg kan målet vara snabb sedimentering och klart vatten. I ett annat behövs flockar som tål pumpning och mekanisk påverkan. Vid filtrering kan i stället filterkakans vattenhalt och genomsläpplighet vara avgörande.

En polymer som presterar bäst enligt ett mått behöver därför inte vara det bästa valet för hela processen.

Översikten kopplar polymerernas molekylvikt, laddning och struktur till hur flockarna bildas och hur de sedan beter sig vid sedimentering, klarning och avvattning. Även dosering, blandning och kontakten mellan polymeren och mineralpartiklarnas ytor påverkar resultatet.

Forskarna föreslår därför att flockningsmedel ska utvärderas mot ett tydligt definierat slutmål. Det skulle kunna göra laboratorieförsöken mer träffsäkra och minska risken för att ett medel väljs för att det ger snabb sedimentering, men senare skapar problem vid exempelvis pumpning eller filtrering.

Ett ramverk, inte ett färdigt verktyg

Artikeln presenterar inte ett universellt beräkningsverktyg som redan kan ersätta platsspecifika försök. Det är en forskningsöversikt som sammanför tidigare kunskap och pekar ut hur valet av polymerer kan bli mer systematiskt.

Anrikningssandens mineralogi, partikelstorlek och ytkarakteristik varierar mellan gruvor. Även processvattnets salthalt och kemi kan förändras när en större andel vatten återanvänds. Författarna framhåller därför behovet av validering med realistiska anrikningssammansättningar, återcirkulerat processvatten och industriella driftförhållanden.

Ett bättre urval av flockningsmedel kan i princip förbättra vattenåtervinningen och skapa bättre förutsättningar för långt driven avvattning. Översikten visar däremot inte att metoden i sig minskar vattenförbrukningen med någon bestämd mängd eller gör torrstapling möjlig vid alla typer av gruvor.

Den praktiska betydelsen ligger snarare i att försöken kan styras av vad anrikningsverket faktiskt behöver uppnå. För nordiska gruvbolag och leverantörer av processteknik är det ett möjligt steg från bred kemikaliescreening mot mer genomtänkt utformning av hela avvattningskedjan.

Referens: Gustavo Pereira Zago, Celine Fawaz och João B. P. Soares, ”Polymer flocculation for tailings dewatering: From empirical screening to endpoint-specific design”, Chemical Engineering Journal, 2026.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.