Metalliska Material

Första steget mot ett internet of materials

Med SmartSteel 1.0 har SSAB kommit ett steg närmare visionen om att ha alla data tillgängliga i molnet – ett ”internet of materials”, där kunderna kan följa stålet hela vägen från stålverket till slutprodukten. I den första versionen av SSAB SmartSteel-tjänsten kan kunderna skanna produkter och få tillgång till materialinformation genom den nya SmartSteel-appen.

23 maj, 2018 • 2 minuters läsning

Smartsteel SSAB

^{Bild: SSAB}

SmartSteel ger stålet en digital identitet, vilket gör data och instruktioner om alla delar tillgängliga, oavsett var i kedjan stålstycket befinner sig. Med SmartSteel-appen kan kunderna identifiera produkter, undersöka materialegenskaper, hämta materialcertifikat och göra reklamationer. Varje länk i produktionskedjan kan sedan använda och bygga vidare på informationen. Produkten märks på stålverket och data laddas upp till en molntjänst. Tunnplåtspaket skannas med streckkoder och stålplåtar skannas genom plåtnumret. Kunden använder SmartSteel-appen för att identifiera produkten och få rätt data.

Spårbarhet och automatiserad dokumentation är de mest uppenbara fördelarna med SmartSteel för våra kunder. Att slippa mappar och pdf-bilagor är förstås en bra början, men det verkliga värdet ligger i samarbetsnätverken.

Hela idén med SmartSteel bygger på kontinuerlig utveckling. På längre sikt kommer SmartSteel att vara en del av en plattform där olika aktörer kan dela data och lösa problem tillsammans. Omvandlingen påminner om spridningen av fabriksautomation under de senaste årtiondena. Skillnaden nu är att det sker över fabriksgränserna och ofta digitalt.

‒ I framtiden kan stålet kommunicera sina egenskaper och bearbetningsanvisningar till maskinen som bearbetar det och maskinen kommer att kunna justera sig själv automatiskt. Resultatet är mindre spill och kortare produktionstider, säger Niko Korte, Head of SSAB Digital Business Development.

Andra aktörer kan delta genom att, till exempel, producera nya tjänster för Supply Chain Management eller tjänster som underlättar återanvändning av produkter. Storskalig återanvändning och återvinning av konstruktioner, komponenter och material kräver också nya metoder för materialidentifiering, märkning och datahantering.

Det här är SmartSteel 1.0

Funktioner: Mobilapp för att identifiera produkter, hämta materialcertifikat och initiera reklamationer.
Streckkoder används för att identifiera plåtbuntar, coils och slittade band. Grovplåt identifieras genom att skanna plåtmärkningen.
Tjänsten är till att börja med tillgänglig för produkter från SSAB Special Steels och SSAB Europe.

Här finns en film om SSAB SmartSteel

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.