FoU

Fyra metaller återvinns ur kopparstoft

En kinesisk laboratoriestudie visar hur bly, koppar, vismut och zink kan återvinnas stegvis ur stoft från ett kopparsmältverk. Processen separerar även arsenik och beräknas ge ett betydande ekonomiskt överskott. Resultaten bygger dock på ett enskilt stoftprov och har ännu inte verifierats i industriell drift.

Redaktionen 28 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

När rökgaser renas vid kopparsmältverk samlas ett finkornigt stoft upp i filter och elektrostatisk reningsutrustning. Stoftet kan innehålla betydande mängder koppar, bly, zink och vismut, men också arsenik och andra ämnen som försvårar hanteringen.

I en studie publicerad i Hydrometallurgy presenterar Chunhui Gao, Bao Guo, Rongdong Deng, Siyuan Wu och Kaixi Jiang en process som kombinerar hydrometallurgiska separationssteg med flotation. Målet är både att återvinna metallvärdena och att avlägsna arseniken.

Stoftet som användes i försöken hade samlats in från ett elektrostatiskt filter vid ett kopparsmältverk i den kinesiska provinsen Fujian.

Lakning och flotation delar upp metallerna

Det första processteget är en kloridassisterad syralakning med natriumklorid och svavelsyra. Vid de optimala försöksbetingelserna löstes 99,6 procent av zinken, 99,3 procent av vismuten och 99,2 procent av arseniken ut. För koppar var motsvarande andel 74,9 procent.

Blyet löstes däremot nästan inte alls, utan blev kvar i lakresten tillsammans med en del av kopparn. Forskarna behandlade därför lakresten genom flotation. I detta steg återvanns 99,1 procent av blyet och 94,2 procent av den koppar som fanns i lakresten.

Kombinationen är central för studien. Forskarna försöker inte tvinga över samtliga metaller till samma lösning, utan använder deras olika kemiska och fysikaliska egenskaper för att dela upp materialet mellan lakning och flotation.

Arseniken separeras med vismut

Den arsenik- och vismuthaltiga laklösningen behandlades därefter genom oxidation och neutralisering. Arsenik och vismut fälldes då tillsammans ut som vismutarsenat, BiAsO₄.

Den bildade fällningen behandlades sedan genom alkalisk lakning. Därmed kunde 88,2 procent av arseniken avlägsnas från det neutraliserade materialet samtidigt som vismut kunde föras vidare till en separat produkt.

I de avslutande processtegen fälldes koppar och zink stegvis ur lösningen. Kopparn fälldes som kopparsulfid och zinken som zinkhydroxid. Författarna redovisar en utfällningsgrad på 99,9 procent för båda metallerna.

Den sammansatta processen ger därmed separata bly-, vismut-, koppar- och zinkprodukter. Arseniken avskiljs från de värdefulla metallströmmarna, men den slutliga hanteringen av den arsenikhaltiga restströmmen är fortfarande en viktig del av en framtida industriell process.

Kalkylen visar ett stort överskott

Forskarna har också gjort en ekonomisk beräkning av processen. Med studiens antaganden uppgår nettovinsten till 2 989 amerikanska dollar per ton behandlat stoft.

Resultatet visar att metallinnehållet i vissa smältverksstoft kan representera ett betydande ekonomiskt värde. Kalkylen är emellertid baserad på sammansättningen hos det undersökta stoftet samt de utbyten och kostnader som användes i studien. Den visar inte att samma lönsamhet kan uppnås vid andra smältverk.

Metallhalter och mineralformer kan variera kraftigt beroende på råvaror, ugnsteknik och var i rökgasreningen stoftet samlas in. Även priserna på metaller, energi och kemikalier påverkar processens ekonomi.

Industriell drift återstår

Studien har genomförts med laboratorieförsök och redovisar inte någon kontinuerlig pilotanläggning eller fullskalig industriell drift. Det återstår därför att undersöka hur processen fungerar med större och mer varierande materialflöden.

En industriell bedömning behöver också omfatta kemikalieåtervinning, vattenförbrukning, produktkvalitet och hantering av arsenikhaltiga lösningar och rester. Processens många separationssteg kan ge hög metallåtervinning, men innebär samtidigt att anläggningen blir mer komplex.

Studien visar ändå tydligt varför stoft från smältverk bör betraktas som en möjlig sekundär råvara. Genom att kombinera flera metoder kan både ekonomiskt värdefulla och miljömässigt problematiska ämnen skiljas åt betydligt mer fullständigt än i processer som enbart inriktas på en eller två metaller.

Referens: Chunhui Gao, Bao Guo, Rongdong Deng, Siyuan Wu och Kaixi Jiang, ”Comprehensive recovery of valuable metals from copper smelting dust by a novel beneficiation-metallurgy process”, Hydrometallurgy, volym 244, 2026. Läs sammanfattningen hos förlaget [Betalvägg]

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.