Metalliska Material

Beskrivning av vad projektstödet är och hur man ska hantera det i ansökan

Fyra procent för Projektstöd – varför då? Och hur?

28 maj, 2015 • 4 minuters läsning

Varför Projektstöd?

Jernkontoret har varit värd för statliga offentliga forskningsprogram sedan 1970-talet. Vi kan därför luta oss mot en lång erfarenhet när vi påstår att tillgång till en erfaren projektledare som följer upp hur projektet löper, driver på när det stannar upp och framför allt hjälper till att hitta lösningar när projektet stöter på problem är en viktig faktor för att projektet ska bli framgångsrikt. Genom att alla Projektstöd träffas regelbundet har varje Projektstöd överblick över alla projekt som löper och dessutom direktkontakt med programkontoret. Det innebär att Projektstödet har en stor verktygslåda att ta till när något krånglar i projektet, vare sig det handlar om utrustning som inte fungerar, forskare som slutar, blir sjuka eller föräldralediga eller budgetar som inte går ihop. I SIP Metalliska material utgör dessutom varje enskilt projekt en byggsten i ett program som följs upp på helheten. Det innebär att projekt som krånglar blir ett bekymmer inte bara för de aktörer som investerat tid och pengar i just det projektet, utan också för programmet som helhet.

Varför fyra procent?

I tidigare program har kostnaden för projektstödets arbete i genomsnitt varit två procent av den totala projektkostnaden, vilket i ett projekt där det offentliga stödet täcker hälften av projekt-kostnaden motsvarar fyra procent av stödet. I vissa projekt står deltagande företag för betydligt mer än halva projektkostnaden. För att inte de företagen ska få en ökad kostnad även för Projektstöd så har vi valt att koppla avgiften till stödet i stället för projektvolymen.

Varför slipper vissa betala?

För projekt som drivs inom något av Jernkontorets teknikområden, inom Gjuteriföreningen eller inom Svenskt Aluminium betalar respektive organisation Projektstödskostnaden för sina medlemmar direkt till programkontoret. Det är därför de företagen inte ska betala kostnaden via projekten.

Vad händer om vi inte får till fyra procent i ansökan?

Om den budgeterade kostnaden för ”köp av tjänst” i ansökan inte uppgår till fyra procent spelar ingen roll. Det är inget formellt krav. Ingen ansökan kommer därför att diskvalificeras av det skälet. Se det i stället som a/ en påminnelse att kostnaden finns och b/ en pusselbit för att uppfylla kravet på företagsfinansiering.

Så vad händer i praktiken?

För beviljade ansökningar kommer följande att hända: En summa motsvarande fyra procent av sökt stöd kommer att fördelas lika mellan projektets företag och faktureras detta belopp (om de inte vill ha en annan fördelning, se nästa stycke). Om projektet drivs inom någon av organisationerna som nämns ovan kommer den drivande organisationens medlemmar inte att faktureras, medan övriga blir fakturerade. I projekt som inte drivs inom någon av de nämnda organisationerna kommer alla företag att faktureras (om de inte vill ha en annan fördelning, se nästa stycke). De företag som faktureras ska självklart ta upp den kostnaden (som ”köp av tjänst”) när de redovisar sina kostnader till VINNOVA.

Exempel: En projektansökan arbetas fram inom Gjuteriföreningen. I konsortiet ingår tre medlemsföretag och två externa företag. Sökt stöd uppgår till tre miljoner kronor. När projektet beviljats kommer Programkontoret att konstatera att projektstödskostnaden blir fyra procent av tre miljoner, d.v.s. 120 000 kr, som ska fördelas på fem företag, vilket innebär 24 000 kr per företag. De tre medlemsföretagens kostnad täcks av Gjuteriföreningen. De två externa företagen faktureras 24 000 kr vardera någon gång under projektettiden.

Måste alla betala lika mycket?

Om inte programkontoret får andra instruktioner kommer kostnaden att fördelas lika mellan företagsparterna. Men om dessa kommer överens om att fördela kostnaden mellan sig på annat sätt är det bara att höra av sig till programkontoret. Vi kan även i stor utsträckning tillmötesgå önskemål om hur och när avgiften ska faktureras.

Exempel: Konsortiet i exemplet ovan kommer fram till att ett av företagen ska bära hela projektstödskostnaden, och meddelar detta till programkontoret. Samtidigt ber konsortiet att det företaget ska faktureras halva beloppet (24 000 kr) vid projektstart och andra halvan strax före projektslut.

Notera att det går att betala för Projektstöd med bidragsmedel. Det eller de företag som står för kostnaden kan alltså göra det med medel från Vinnova. Detta förutsätter förstås att det totala stödet i projektet högst uppgår till maximalt tillåten stödnivå enligt utlysningstexten, samt att stödet till företaget i fråga ryms inom tillåtet stöd enligt statsstödsförordningen.

Vem är egentligen den där Projektstöd?

Just nu finns totalt åtta personer som arbetar som Projektstöd, varav fyra från Jernkontoret och fyra från andra organisationer. Om inte programkontoret hör något annat så kommer vi att utse en person till Projektstöd, som vi bedömer har kompetens att stödja just det projektet. Om parterna i projektet vill ha en speciell person som Projektstöd, och den är beredd att ställa upp, så går det bra. Det enda kravet är i det fallet att personen i fråga inte kan komma från någon av projektparterna, och att kostnaderna för att anlita personen är rimliga.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.