Till huvudinnehållet

Geotermiskt litium i Alsace närmar sig industridrift

Två brunnar i franska Alsace har gett högre flöden än bolaget Lithium de France räknat med, samtidigt som en pilotanläggning för direkt litiumutvinning har körts kontinuerligt. Resultaten stärker planen att producera både lokal värme och batterilitium ur samma geotermiska vatten. Men återvinningsgraden har inte offentliggjorts och något investeringsbeslut är ännu inte fattat.

Mats Janson
Mats Janson 24 september, 2026 • 3 minuters läsning
AdobeStock_2086506668
Genrebild på färdigbyggd geotermisk anläggning. Lithium de France har än så länge färdigställt de första två brunnarna i Schwabwiller. Projektet ska använda samma geotermiska vatten till både lokal värmeproduktion och utvinning av litium. Adobe Stock

TripleM har tidigare beskrivit hur europeiska mineralprojekt behöver minska både marknadsrisken och den tekniska risken för att kunna finansieras. Lithium de France har nu nått en punkt där bolaget kan testa hela grundidén bakom sitt projekt i Schwabwiller: att pumpa upp hett, litiumhaltigt vatten och använda samma flöde till både värmeproduktion och litiumutvinning.

Den andra av två brunnar färdigställdes i juni. Den första gav enligt moderbolaget Arverne ett stabiliserat flöde på 275 kubikmeter i timmen, jämfört med prognosen på 250, och en temperatur på 145 grader mot väntade 130 grader. Den andra brunnen nådde 325 kubikmeter i timmen, klart över prognosen på 200.

I båda brunnarna uppmättes litiumhalten till 180 milligram per liter. Ett cirkulationstest visade också att brunnarna har hydraulisk kontakt, vilket gör det möjligt att pumpa upp det geotermiska vattnet genom den ena brunnen och återföra det genom den andra. Bolaget uppger att ingen inducerad seismicitet registrerades under testet vid de tryck- och temperaturförhållanden som väntas i driften.

Värme och litium ur samma flöde

Projektets ekonomi bygger på att samma geotermiska resurs får två användningsområden. Värmen ska kunna levereras till kommuner, jordbruk och industrier i norra Alsace. Litiumet ska samtidigt avskiljas ur vattnet genom direkt litiumutvinning, DLE, innan vattnet återförs till berggrunden.

Till skillnad från utvinning genom stora avdunstningsbassänger ska DLE selektivt fånga litium ur det cirkulerande vattnet. Tekniken kan ge en mindre fysisk påverkan ovan jord, men måste fungera kontinuerligt med den aktuella geotermiska vätskans kemiska sammansättning.

Lithium de Frances pilotanläggning har varit i drift sedan juni och kopplades under sommaren till vatten från produktionsbrunnen. Enligt Arverne har den därefter klarat kontinuerlig drift dygnet runt och nått bolagets mål för koncentration och återvinning.

Några faktiska återvinningsgrader, uppgifter om produktens renhet eller förbrukningen av energi och kemikalier redovisas däremot inte i halvårsrapporten. Det går därför ännu inte att oberoende bedöma hur väl processen motsvarar kraven för en kommersiell anläggning.

Investeringsbeslut återstår

Projekteringen, den så kallade FEED-studien, för en första anläggning med kapacitet att producera 5 000 ton batterikvalificerat litiumkarbonat per år färdigställdes i september. En slutlig genomförbarhetsstudie väntas före årsskiftet, följd av certifiering av reserver under första kvartalet 2027.

Bolagets plan är att fatta investeringsbeslut 2027 och inleda industrifasen 2028. Innan dess återstår bland annat miljöprövning, finansiering och en slutlig teknisk och ekonomisk värdering. Arverne för diskussioner med långivare och har sedan tidigare ett leveransavtal med Renault om sammanlagt 25 000 ton litium under fem år.

Brunnsresultaten minskar osäkerheten kring temperatur, vattenflöde och litiumhalt. Den kontinuerliga pilotdriften är ytterligare ett viktigt steg. Men projektets avgörande prov blir om samma resultat kan upprätthållas i större skala och till en kostnad som är konkurrenskraftig på en svängig litiummarknad.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.