Metalliska Material

Gratis guide till damningsreducerande åtgärder

En ny gratis guide bestående av en kunskapssammanställning avseende källor som ger upphov till diffus damning samt åtgärder för att minska damningen är nu tillgänglig för alla svenska industriföretag. Guiden har tagits fram i ett projekt inom Metalliska material, som har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och metallforskningsinstitutet Swerim tillsammans med svensk stål- och metallindustri.

23 mars, 2020 • 2 minuters läsning

Guiden riktar sig till alla verksamheter som upplever problem med diffus damning och beskriver vad diffus damning är, vilka problem det ger samt källor och omgivande faktorer som resulterar i damning. Den största delen av guiden är ägnad åt att beskriva åtgärder som passar vid olika typer av damning. Slutligen beskrivs de mätmetoder och beräkningar som kan användas för att kvantifiera damningen både före och efter att åtgärder införts.

– Vår förhoppning är att guiden till damningsreducerande åtgärder ska kunna vara ett stöd och en inspiration till nya lösningar för de industriföretag som aktivt arbetar med att reducera den diffusa damningen för att minska sina partikelutsläpp, säger Sara Rosendahl, forskare och projektledare vid metallforskningsinstitutet Swerim.

Begreppet diffus damning inkluderar damning från diffusa källor som till exempel barlagda ytor, materialupplag, krossar och uppvirvling av damm från arbetsmaskiner - källor som är vanligt förekommande inom industri- och byggarbetsplatser. Till skillnad från partikelemissioner från en definierad punktkälla, exempelvis en skorsten, är diffusa partikelemissioner betydligt mer komplicerade att definiera, kvantifiera och åtgärda. Av hälso- och miljöskäl har många industrier krav på sig att rapportera sina totala partikelutsläpp, samt att minska den diffusa damningen i enlighet med miljötillstånd eller kraven i BREF-dokument för verksamheterna. Detta är dock en utmaning eftersom kunskapen om de diffusa utsläppen, trots genomförda undersökningar, fortfarande har luckor.

Underlaget till denna guide baseras på resultaten från forskningsstudien, Metoder för att minimera olägenhet och belastning på miljön orsakad av diffus damning vid metallproduktion (DiffDamm). Deltagare i projektet har varit Swerim, IVL Svenska Miljöinstitutet, Jernkontoret, Boliden Mineral (Rönnskär), Vargön Alloys, SSAB EMEA (Luleå), Sandvik Materials Technology, Outokumpu Stainless (Avesta), Uddeholms samt Ovako Bar (Smedjebacken). Projektet har finansierats av Vinnova, Energimyndigheten och Formas inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material.

Läs guiden här

Läs mer om projeket DiffDamm här

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.