Grönland förbereder stopp för djuphavsgruvor
Grönlands parlament vill införa ett tidsbegränsat moratorium för nya prospekterings- och utvinningstillstånd för djuphavsgruvdrift. Förbudet ska enligt beslutet gälla till utgången av 2029 och därefter kunna förlängas två år i taget. Någon djuphavsgruva finns dock inte i Grönland i dag.
Inatsisartut antog den 15 oktober ett förslag som ger Grönlands regering, Naalakkersuisut, i uppdrag att utarbeta lagstiftning om ett tidsbegränsat moratorium.
Regeringen räknar med att lägga fram lagförslaget under parlamentets vårsession 2027. Det innebär att beslutet ännu inte är ett rättsligt gällande förbud, utan ett uppdrag att införa ett sådant.
Moratoriet ska omfatta nya tillstånd för både prospektering och utvinning och som utgångspunkt löpa till den 31 december 2029. Därefter ska regeringen kunna förlänga det med två år i taget, efter att ett berört utskott i Inatsisartut informerats.
Permanent förbud blev till moratorium
Det ursprungliga förslaget lades fram av Pipaluk Lynge från Inuit Ataqatigiit och gick ut på att regeringen skulle utarbeta lagstiftning för ett permanent förbud mot djuphavsgruvdrift.
Efter behandling i närings- och råvaruutskottet ersattes detta med det tidsbegränsade moratoriet. Ändringsförslaget fick stöd av en utskottsmajoritet bestående av Demokraatit, Inuit Ataqatigiit och Atassut och antogs därefter av Inatsisartut.
Utskottet vill också att frågan tas upp på nytt i Grönlands kommande råvarustrategi. Den nuvarande strategin gäller 2025–2029.
Fisket väger tungt
Bakom beslutet ligger framför allt osäkerheten om hur gruvdrift på stora havsdjup skulle kunna påverka havsmiljön, fiskbestånden och den traditionella fångsten.
Fisk och skaldjur svarar för mer än 90 procent av Grönlands export. De möjliga konsekvenserna för fisket får därmed både ekonomisk och samhällelig betydelse.
En vetenskaplig bedömning från DCE, Aarhus universitets centrum för miljö och energi, pekar på stora kunskapsluckor om hur bland annat fiskar, havsfåglar och marina däggdjur påverkas av gruvdrift på havsbottnen. Den övergripande bedömningen är samtidigt att verksamheten kan få negativa effekter på djurlivet och därmed även på fisket och fångstnäringen.
Vid utskottsbehandlingen argumenterade både Världsnaturfonden WWF och organisationen Oceans North Kalaallit Nunaat för att fisket och havsmiljön skulle prioriteras. Organisationerna hänvisade bland annat till försiktighetsprincipen och bristen på vetenskaplig kunskap.
Stoppar inget pågående projekt
Beslutet får inga omedelbara konsekvenser för någon gruvverksamhet. Enligt utskottet har det varken förekommit eller planerats någon djuphavsgruvdrift i Grönland.
Nuvarande grönländsk minerallagstiftning skiljer inte heller mellan tillstånd på land och på havsbottnen. Prospekterings- och utvinningstillstånd till havs är därför i princip möjliga, även om verksamheten måste godkännas av regeringen och uppfylla miljö- och säkerhetskrav.
Naalakkersuisut har tidigare konstaterat att det med dagens kunskapsläge skulle vara svårt för en tillståndshavare att få djuphavsutvinning godkänd. Regeringen anser samtidigt att den nuvarande prövningen inte ger havsmiljön ett tillräckligt tydligt skydd.
Grönlands beslut stänger därmed en möjlig framtida råvaruväg under de närmaste åren, utan att landet tar slutlig ställning till tekniken. Fram till 2030 får skyddet av fisket och havsmiljön väga tyngre än möjligheten att utvinna mineral ur havsbottnen.
