Till huvudinnehållet

Grönland förbereder stopp för djuphavsgruvor

Grönlands parlament vill införa ett tidsbegränsat moratorium för nya prospekterings- och utvinningstillstånd för djuphavsgruvdrift. Förbudet ska enligt beslutet gälla till utgången av 2029 och därefter kunna förlängas två år i taget. Någon djuphavsgruva finns dock inte i Grönland i dag.

Mats Janson
Mats Janson 20 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
article-94-main
Grönländska fiskefartyg med mer i Nuuks hamn. Grönlands parlament vill stoppa nya tillstånd för djuphavsgruvdrift till utgången av 2029. Regeringen ska nu utarbeta den lagstiftning som krävs. mikhail79spb – stock.adobe.com

Inatsisartut antog den 15 oktober ett förslag som ger Grönlands regering, Naalakkersuisut, i uppdrag att utarbeta lagstiftning om ett tidsbegränsat moratorium.

Regeringen räknar med att lägga fram lagförslaget under parlamentets vårsession 2027. Det innebär att beslutet ännu inte är ett rättsligt gällande förbud, utan ett uppdrag att införa ett sådant.

Moratoriet ska omfatta nya tillstånd för både prospektering och utvinning och som utgångspunkt löpa till den 31 december 2029. Därefter ska regeringen kunna förlänga det med två år i taget, efter att ett berört utskott i Inatsisartut informerats.

Permanent förbud blev till moratorium

Det ursprungliga förslaget lades fram av Pipaluk Lynge från Inuit Ataqatigiit och gick ut på att regeringen skulle utarbeta lagstiftning för ett permanent förbud mot djuphavsgruvdrift.

Efter behandling i närings- och råvaruutskottet ersattes detta med det tidsbegränsade moratoriet. Ändringsförslaget fick stöd av en utskottsmajoritet bestående av Demokraatit, Inuit Ataqatigiit och Atassut och antogs därefter av Inatsisartut.

Utskottet vill också att frågan tas upp på nytt i Grönlands kommande råvarustrategi. Den nuvarande strategin gäller 2025–2029.

Fisket väger tungt

Bakom beslutet ligger framför allt osäkerheten om hur gruvdrift på stora havsdjup skulle kunna påverka havsmiljön, fiskbestånden och den traditionella fångsten.

Fisk och skaldjur svarar för mer än 90 procent av Grönlands export. De möjliga konsekvenserna för fisket får därmed både ekonomisk och samhällelig betydelse.

En vetenskaplig bedömning från DCE, Aarhus universitets centrum för miljö och energi, pekar på stora kunskapsluckor om hur bland annat fiskar, havsfåglar och marina däggdjur påverkas av gruvdrift på havsbottnen. Den övergripande bedömningen är samtidigt att verksamheten kan få negativa effekter på djurlivet och därmed även på fisket och fångstnäringen.

Vid utskottsbehandlingen argumenterade både Världsnaturfonden WWF och organisationen Oceans North Kalaallit Nunaat för att fisket och havsmiljön skulle prioriteras. Organisationerna hänvisade bland annat till försiktighetsprincipen och bristen på vetenskaplig kunskap.

Stoppar inget pågående projekt

Beslutet får inga omedelbara konsekvenser för någon gruvverksamhet. Enligt utskottet har det varken förekommit eller planerats någon djuphavsgruvdrift i Grönland.

Nuvarande grönländsk minerallagstiftning skiljer inte heller mellan tillstånd på land och på havsbottnen. Prospekterings- och utvinningstillstånd till havs är därför i princip möjliga, även om verksamheten måste godkännas av regeringen och uppfylla miljö- och säkerhetskrav.

Naalakkersuisut har tidigare konstaterat att det med dagens kunskapsläge skulle vara svårt för en tillståndshavare att få djuphavsutvinning godkänd. Regeringen anser samtidigt att den nuvarande prövningen inte ger havsmiljön ett tillräckligt tydligt skydd.

Grönlands beslut stänger därmed en möjlig framtida råvaruväg under de närmaste åren, utan att landet tar slutlig ställning till tekniken. Fram till 2030 får skyddet av fisket och havsmiljön väga tyngre än möjligheten att utvinna mineral ur havsbottnen.



Helen Blomqvist tar över Sandviks verktygsaffär

Sandvik Coromants chef Helen Blomqvist tar över affärsområdet Machining, med omkring 44 miljarder kronor i årsomsättning. Hon får ansvar för både nya tillväxtområden och ett effektiviseringsprogram på tre miljarder kronor.

Mats Janson
Mats Janson 12 november, 2026 • 1 minuts läsning
Helen Blomqvist
Sandvik har utsett Helen Blomqvist till chef för affärsområdet Machining och ny medlem i koncernledningen. Hon tillträder den 1 januari 2027. Sandvik

Helen Blomqvist blir chef för Sandvik Machining och medlem av koncernledningen den 1 januari 2027. Hon efterträder Nadine Crauwels, som lämnar Sandvik.

Blomqvist leder sedan 2020 Sandvik Coromant, en av åtta divisioner inom Machining. Affärsområdet omfattar även bland andra Seco, Walter och Dormer Pramet och tillhandahåller verktyg, verktygssystem, metallpulver och tjänster för skärande bearbetning.

Under 2025 omsatte Machining omkring 44 miljarder kronor, hade ett justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar på 8,7 miljarder och drygt 18 600 anställda.

Blomqvist började på Sandvik Coromant 2003 och har en doktorsexamen i strukturkemi. Före chefsposten har hon bland annat ansvarat för produktledning och forskning och utveckling samt lett försäljningen i norra Europa.

Kombinationen är relevant för den uppgift hon nu får. Machining ska utveckla nya verktyg och digitala tjänster och växa inom områden som flygindustri, medicinteknik och konsumentelektronik. Sandvik vill samtidigt öka närvaron på tillväxtmarknader som Indien, Kina och USA samt få verktygs- och mjukvaruverksamheterna att sälja mer tillsammans.

Blomqvist tar också över ett omfattande effektiviseringsarbete. Sandvik planerar omstruktureringsåtgärder på omkring tre miljarder kronor inom Machining under perioden 2025–2030. Programmet ska bland annat anpassa tillverkningens geografiska struktur, konsolidera anläggningar och effektivisera organisationen. Målet är årliga besparingar på en miljard kronor vid utgången av 2030.

Sandvik har ännu inte meddelat vem som efterträder Blomqvist som chef för Sandvik Coromant.



Outokumpu kopplar upp ytterligare 50 kranar

Efter ett års utvärdering på sex kranar utökar Outokumpu användningen av Åkerströms digitala behörighetssystem vid stålverket i Avesta. Minst 56 kranar ska nu omfattas av systemet.

Mats Janson
Mats Janson 12 november, 2026 • 1 minuts läsning
Angelica Olsson
Angelica Olsson, Head of Safety & Sustainability på Outokumpu i Avesta. Outokumpu

Access_Ctrl används för att styra vilka operatörer som får använda en viss kran eller maskin. Behörigheten kan kopplas till operatörens utbildning, samtidigt som den dagliga kontrollen dokumenteras direkt genom radiosändaren och sparas i systemet.

Outokumpu installerade tjänsten på sex kranar för omkring ett år sedan. Efter utvärderingen omfattar det nya avtalet ytterligare 50 kranar. Avtalet löper i två år och inkluderar både den digitala tjänsten och tillhörande utrustning.

Uppskalningen är mer intressant än själva systemvalet. Många digitala industrilösningar stannar vid begränsade piloter. I Avesta går tekniken i stället från sex testinstallationer till en gemensam lösning för minst 56 traverser och andra kritiska lyftkranar.

Outokumpu utökar Åkerströms digitala behörighets- och kontrollsystem från sex till minst 56 kranar vid anläggningen i Avesta.Åkerströms

Outokumpu räknar med att systemet ska minska risken för missade kontroller och även bidra till lägre kostnader för oplanerat underhåll. Vilken effekt lösningen hittills har haft på incidenter, stillestånd och kostnader redovisas däremot inte.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.