Till huvudinnehållet

Grönt järn kan hålla stålet kvar i Europa

Europeisk tung industri kan minska utsläppen utan att hela produktionen försvinner, men modellen pekar inte mot en helt självförsörjande värdekedja. Den billigaste vägen kan i stället vara att importera gröna mellanprodukter, exempelvis järnsvamp, och behålla den fortsatta förädlingen i Europa. För svensk stålindustri skärper det frågan om var i kedjan konkurrenskraften finns.

Mats Janson
Mats Janson 29 september, 2026 • 4 minuters läsning
AdobeStock_222656653
Lastning av järnmalm i Narvik. Importerad järnsvamp kan enligt modellstudien göra det möjligt att behålla den fortsatta ståltillverkningen i Europa. För svenska producenter innebär det både en möjlig exportmarknad och konkurrens från regioner med billigare förnybar energi. Adobe Stock

I veckans Utblick beskriver TripleM hur nya handelsgränser påverkar stålets väg mellan världsdelarna och hur kostnaden för stålindustrins klimatomställning behöver fördelas mellan producenter, kunder och stater. En ny modellstudie knyter samman de två frågorna.

Forskarna undersöker om Europa kan minska industrins utsläpp utan att förlora den produktion, kompetens och sysselsättning som klimatpolitiken samtidigt är tänkt att göra långsiktigt konkurrenskraftig.

Svaret är försiktigt positivt. En djup utsläppsminskning är tekniskt möjlig, men inte nödvändigtvis genom att varje steg från råvara till färdig produkt utförs inom Europa.

Fem industrier i samma modell

Studien omfattar stål, cement, ammoniak, metanol och högvärdiga kemikalier. Forskarna har byggt in dessa processer i energisystemmodellen PyPSA-Eur och jämfört utvecklingen under olika antaganden om produktion, teknik, handel och klimatpolitik.

Till skillnad från modeller som behandlar industrins energianvändning mer översiktligt skiljer studien mellan olika produktionsvägar. För stål ingår bland annat masugn och syrgaskonverter, skrotbaserad ljusbågsugn samt direktreduktion med naturgas eller vätgas följd av ljusbågsugn.

Elektrifieringen får en central roll i samtliga industrigrenar. Vätgas blir särskilt betydelsefull för järnframställning, ammoniak och metanol, medan infångning och lagring av koldioxid får större betydelse för cement, där utsläpp uppstår även ur själva kalkstenen.

Modellen visar samtidigt att konkurrenskraften är mest pressad omkring 2040. Då sammanfaller hårdare utsläppskrav med stora investeringar i nya anläggningar, elproduktion, vätgas och annan infrastruktur. När investeringarna väl är genomförda minskar en del av kostnadstrycket mot 2050.

Import kan bevara senare produktionsled

Studiens mest intressanta slutsats gäller handeln med gröna mellanprodukter. I stället för att producera all vätgas, järnsvamp, ammoniak och metanol inom Europa kan vissa energiintensiva steg förläggas till regioner med bättre tillgång till billig förnybar energi.

För stålindustrin innebär det att järnmalm kan direktreduceras till järnsvamp eller varmbriketterat järn, HBI, utanför Europa. Materialet importeras därefter till europeiska ljusbågsugnar för vidare förädling till stål.

Enligt forskarnas beräkningar kan strategisk import av sådana mellanprodukter minska den årliga systemkostnaden med upp till 80 miljarder euro jämfört med ett scenario där hela produktionen byggs upp inom Europa. Beloppet avser den modellerade industrin som helhet och ska inte tolkas som en beräknad besparing enbart för stålsektorn.

Det är en viktig precisering av påståendet att klimatomställningen kan genomföras utan avindustrialisering. Modellen visar inte att varje befintligt produktionssteg blir konkurrenskraftigt. Den visar att Europa kan behålla mer av den senare förädlingen genom att vara selektivt med vilka delar av värdekedjan som måste finnas inom unionen.

Forskarna bedömer att en omfattande nyetablering av energiintensiv basproduktion helt inom Europa skulle kräva mycket stora och långvariga stöd. De förespråkar därför riktade och tidsbegränsade stöd till befintlig industri framför en bred subventionering av hela värdekedjan.

Var föds framtidens stål?

Slutsatsen ansluter direkt till frågan i Utblicks artikel om stålets nya handelsgränser: var föddes stålet?

Regler om ursprung, ”melt and pour”, tullkvoter och CBAM får olika konsekvenser beroende på om Europa importerar färdigt stål, stålämnen eller järnsvamp som sedan förädlas i ett europeiskt stålverk. En strategi byggd på importerade mellanprodukter förutsätter därför att handelspolitiken skiljer mellan import som tränger undan europeisk stålproduktion och råvaruflöden som gör produktionen möjlig.

Den knyter också an till frågan om vem som betalar för omställningen. Studien ger stöd för riktade offentliga insatser under den mest investeringsintensiva perioden, men inte för att staten permanent ska täcka varje kostnadsskillnad mot produktion i regioner med billigare energi.

För Sverige är resultatet dubbelt. Tillgången till järnmalm och el med låga utsläpp ger förutsättningar att producera vätgasreducerad järnsvamp inom Europa. Hybrit och Stegra bygger sina affärsidéer på att både järnframställning och ståltillverkning ska kunna ske här.

Samtidigt visar studien vilken konkurrens dessa satsningar möter. Europeiska stålverk kan i framtiden välja mellan järnsvamp från Sverige och HBI från länder med ännu billigare sol- eller vindkraft. Den svenska möjligheten ligger därför inte bara i att ersätta kol med vätgas, utan i att göra hela kombinationen av malm, el, vätgas, logistik och produktkvalitet konkurrenskraftig.

En möjlig väg, inte en prognos

Modellen räknar fram kostnadseffektiva kombinationer av teknik, produktion och handel. Den förutsäger inte vilka investeringar företag faktiskt kommer att genomföra.

Resultaten beror bland annat på antagna framtida priser på el, vätgas, koldioxid och importerade mellanprodukter. Modellen kan inte heller fullt ut fånga handelskonflikter, försörjningsrisker, lokalt motstånd, tillståndsprocesser eller kostnaderna för att flytta produktion och kompetens mellan regioner.

Där möter studien forskningen om EU råvarupolitik. Det som är tekniskt och ekonomiskt rationellt i en europeisk systemmodell måste fortfarande finansieras, tillståndsprövas och accepteras på de platser där elproduktionen, gruvorna, ledningarna och industrianläggningarna ska byggas.

Studien motbevisar därför inte risken för avindustrialisering. Den visar i stället att risken går att minska – om Europa väljer vilka produktionsled som är strategiska, tillåter handel med utsläppssnåla mellanprodukter och koncentrerar stöden till den period och de investeringar där de gör störst skillnad.

Referens: Alice Di Bella, Toni Seibold, Tom Brown och Massimo Tavoni, ”Decarbonization without deindustrialization in future pathways for European industry”, Cell Reports Sustainability, 2026. [OPEN ACCESS]



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.