Metalliska Material

Vi ska ha noll koldioxidutsläpp, säger lagstiftaren

Eva Blixt, forskningschef och senior rådgivare på Jernkontoret. 10 October, 2016

10 oktober, 2016 • 3 minuters läsning

Ja, säger stålindustrin, Sveriges största utsläppare. Men om vi ska lyckas krävs en omfattande satsning från både industri och samhälle. Stålindustrins vision till 2050 lovar bara samhällsnyttiga produkter. Det är ett relativt begrepp men vad som är onyttigt är enklare, t.ex. utsläpp till luft och vatten. SSAB, LKAB och Vattenfall har därför inlett en långsiktig satsning på att göra stål på nytt sätt där järnmalmen reduceras med vätgas istället för koks, med råstål och vatten som resultat. Processmässigt är det en kostsam utmaning för företagen men en minst lika stor del faller på samhället med satsningar i infrastruktur, forskning och energitillgång. Noll koldioxid är en för stor utmaning för att kunna lösas av en part och ett långsiktigt samarbete mellan stat-industri-akademi behövs.

Eva Blixt, forskningschef och senior rådgivare på Jernkontoret.

Att reducera processutsläppen från stålindustrin är en högprioriterad fråga som kommer att ta många år att lösa. Parallellt utvecklar svensk stålindustri bland de mest kvalificerade stålen i världen. Stål som i användning ger t.ex. lättare bilar vilket drar mindre bränsle och lägre utsläpp av koldioxid. Det går också åt mindre material i ett avancerat stål än i ett traditionellt, vilket bidrar till resurshushållning. Fast det bästa med stål är återvinningsbarheten, en förutsättning för cirkulär ekonomi. Skulle Eiffeltornet återvinnas och byggas med dagens stålkvalité blir det fyra nya torn. Varför görs då stål från jungfrulig malm när man bara skulle kunna återvinna? Svaret är enkelt; det finns inte tillräckligt med skrot för världens behov av stål. I en värld av ständig utveckling med allt fler som kommer ur fattigdom ökar behovet av stål snarare än minskar. Allt stål som insamlas återvinns men allt stål kan inte återvinnas eftersom det “sitter fast” i samhället.

Några argumenterar för att stål inte behövs i framtiden, det finns så många andra material man kan använda. Idag används 1,5 miljarder ton stål/år. Den som menar att annat material kan användas måste också kunna svara på med vad och till vilken kostnad. Skulle t.ex. trä användas istället, behöver uttaget av global skogsråvara fördubblas vilket nog inte är vare sig lämpligt eller möjligt år efter år. Om vi är överens om att stål är ett material också i framtiden, måste villkor och förutsättningar för konkurrenskraften värnas och nya investeringar komma till stånd.

Sverige och Europa behöver stålindustrin för t.ex. ekonomin, arbetstillfällen och återvinningen. För varje ton stål som görs i Sverige är vinsten för miljön stor, dels för att processerna redan idag är bland världens mest effektiva, dels för produkterna som faktiskt sänker utsläppen av koldioxid i användningen. Så en slutsats är att hållbar produktion är ökad produktion i Sverige. Det är skillnad på stål och stål och stålindustri och stålindustri. Därför blir styrmedel som EU:s utsläppshandelssystem extra kritiska. Även om tanken är att gynna de bästa så kommer den föreslagna fria tilldelningen inte att räcka och produktionen riskera att minska i Sverige. Någon annan gör stålet med större utsläpp globalt som resultat.

Vi behöver mer samarbete och en samsyn på hur vi gemensamt kan leverera mot globala mål och en positiv svensk samhällsutveckling. Stålindustrin satsar mot 2050 och diskuterar gärna hur det kan kombineras med genomtänkt lagstiftning och satsningar på forskning, energi och infrastruktur.

Eva Blixt

Läs mer om Hagainitiativet hagainitiativet.se

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.