Metalliska Material

Höganäs använder 83 procent av sidoströmmar

Vid metallpulvertillverkaren Höganäs AB:s produktionsanläggningar runt om i världen uppkommer omfattande mängder biprodukter, så kallade sidoströmmar. Företaget arbetar för att så mycket som möjligt ska användas som ny råvara i den egna produktionen eller hos andra industrier. Under 2018 kom hela 83 procent av Höganäs sidoströmmar till nytta.

21 maj, 2019 • 2 minuters läsning

En stor del av sidoströmmarna går tillbaka till Höganäs egen produktion, medan andra används som råvara av andra producerande företag, exempelvis som råvara i asfalt, isoleringsmaterial eller som bärlager i markarbeten. Under 2018 fick 83 procent, eller 155 400 ton, av alla sidoströmmar från Höganäs ett nytt liv i den egna produktionen eller hos andra industrier.

– Sidoströmmar från Höganäs kan exempelvis ersätta material som annars sprängs bort från berg för att användas i vägbyggen. Höganäs är en del av den cirkulära ekonomin genom att vi förser industrier med råvara från våra sidoströmmar och till stor del använder skrot som råvara i vår egen produktion. Ju mer sidoströmmar vi kan använda i samhället, desto mindre jungfruligt material behövs, säger Björn Haase, som är ansvarig för Höganäs arbete med sidoströmmar.

Att finna möjliga användningsområden för Höganäs sidoströmmar har inte alltid varit så enkelt. Björn Haase är pionjär inom området och det är till stor del hans enträgna arbete och samarbete med andra företag som gör att Höganäs lyckas använda så stor del av sina sidoströmmar.

– Tack vare samarbete med företag inom stålindustrin och andra branscher lyckas vi driva både teknikutveckling och projekt som hela stålindustrin kan ha nytta av. Dessutom kopplar vi ihop branscher som vanligtvis inte har kontakt med varandra. Några exempel på sådana framgångsrika projekt är slaggasfalt för asfaltbranschen och vattenrening med slagg för vattenreningsbranschen, säger Björn Haase.

En utmaning är att bedöma vilket sidoströmsmaterial som passar till vilken kund. Här krävs ett omfattande analysarbete.

– Vi har ett antal produkter som kommer från våra sidoströmmar, men det gäller att hela tiden hitta nya möjligheter. Därför genomför vi omfattande provtagningar för att analysera och styra materialets egenskaper och för att se i vilken industri materialet kan komma till nytta. Det gäller att vara innovativ och hela tiden tänka nytt, säger Björn Haase.

– För tio år sedan var det väldigt svårt att få gehör för att använda sidoströmmar, men i dag talas det mycket om cirkulär ekonomi och industriell symbios. Nu är intresset stort både hos kunder och myndigheter och allt fler inser att vi måste vara rädda om jordens resurser.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.