Till huvudinnehållet

Nu lanserar vi TripleM – häng med från starten! 

Metalliska Material

HYBRIT inleder förstudie i Finland

SSAB inleder nu en förstudie i Finland för fossilfri ståltillverkning. Därmed tas, i linje med HYBRIT-projektet, nästa steg för en helt fossilfri stålvärdekedja.

4 december, 2019 2 minuters läsning

Tillsammans med Gasum, Neste och St1, inleder SSAB en Energy4HYBRIT-förstudie som stöttas av Business Finland för att undersöka användningen av fossilfria energikällor, främst sidoströmmar av biomaterial, för att ersätta fossila bränslen i vissa ståltillverkningsprocesser som exempelvis valsningen. Raahe-anläggningen kommer att vara SSAB:s pilotanläggning.

HYBRIT-initiativet, som ägs av SSAB, LKAB and Vattenfall, syftar till att ersätta koks med vätgas under tillverkningen av järnmalmsbaserat stål. Järnframställning står för cirka 90 procent av SSAB:s koldioxidutsläpp. Med den nya processen skulle restprodukten bli vatten istället för koldioxid. Laboratorietester och en förstudie har visat att processen fungerar och en pilotanläggning som byggs i Luleå, kommer att vara klar 2020. Målet är ambitiöst. Med HYBRIT-initiativet är målet att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent och Finlands med 7 procent.

─ Det finska projektet är ett viktigt steg i vår strävan mot fossilfrihet i all vår verksamhet. Tillsammans med våra samarbetspartners ska vi införa en helt fossilfri värdekedja, från gruvan till färdig stålprodukt. Vårt mål är att bli först i världen med fossilfritt stål på marknaden redan 2026, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.

─ Det gemensamma Energy4HYBRIT-projektet som nu inleds fokuserar på de återstående 10 procenten av koldioxidutsläppet som har sitt ursprung i många andra ståltillverkningsprocesser än järnframställning. Ett av huvudmålen i förstudien är att undersöka möjligheten att använda andra bränslen än fossila bränslen i de här processerna. När det gäller biodrivmedel kommer projektet att studera möjligheterna att samla in, transportera och använda avverkning och andra bioavfalls- och sidoströmprodukter från Östersjöregionen, säger Harri Leppänen, chef för miljö- och säkerhet på SSAB.

SSAB Raahe kommer att vara SSAB:s pilotanläggning. Universitetet i Uleåborg och VTT (The Technical Research Center of Finland) ska studera och modellera alla energiflöden. De energiföretag som är involverade i förstudien kommer att undersöka användningen och tillgängligheten av alternativa energikällor. Studien kommer att pågå fram till juni 2020.



Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson
Mats Janson 10 september, 2026 2 minuters läsning
Slide 16_9 - 29
Nu lanseras TripleM!

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar. 

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.


Dela artikeln

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 2 minuters läsning
20240515_140310
Cementfabriken i Slite. Det lagakraftvunna tillståndet ger Heidelberg Materials rätt att fortsätta och utöka brytningen av kalk- och märgelsten i Slite under 30 år.  Heidelberg Materials

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.