Metalliska Material

HYBRIT prisas av Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har tilldelat HYBRIT miljömålspriset för ”mod och tempo”. Initiativet, som startades av SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att tillverka fossilfritt stål genom att ersätta kol med fossilfri el och vätgas. Utsläpp från stålproduktionen blir då vatten istället för koldioxid.

17 maj, 2019 • 2 minuters läsning

Miljömålspriset är instiftat av Naturvårdsverket för att uppmärksamma och belöna ambitiöst och framgångsrikt miljöarbete som bidrar till att nå Sveriges miljömål. Det är första gången som priset delas ut och tanken är att det ska inspirera till fortsatt uthålligt och uppfinningsrikt miljöarbete.

– Med HYBRIT visar SSAB, LKAB och Vattenfall att det går att ställa om stålindustrin. Men det krävs mod, innovation och snabbhet. Därför känns det fantastiskt att HYBRIT uppmärksammas på det här sättet. Vi ser redan nu hur fler stålföretag i världen också börjat våga se möjligheten och kanske följer efter. Jag skulle säga att hela Sverige och världen är vinnare till det här priset, då den här omställningen innebär att vi kommer att kunna minska utsläppen med 10 procent i Sverige och 7 procent i Finland och har potential att i framtiden även sänka koldioxidutsläppen i andra delar av världen, säger Martin Pei, ordförande i Hybrit Development och vice verkställande direktör och teknisk direktör på SSAB, som tog emot priset i samband med konferensen Miljömålsdagarna i Karlskrona.

Järn- och stålindustrin står för 7 procent av koldioxidutsläppen globalt och är därmed en av de industrier som släpper ut mest koldioxid. En växande befolkning i världen och urbanisering förväntas leda till en ökning av den globala efterfrågan på stål. Det här är bakgrunden till att SSAB, LKAB och Vattenfall skapade HYBRIT med målet att utveckla världens första fossilfria malmbaserade stålframställningsteknik. Genom att använda fossilfri el och vätgas istället för koks och kol under ståltillverkningen kommer utsläppet att bli vatten istället för koldioxid. HYBRIT initiativet har beviljats finansiellt stöd från Energimyndigheten.

Motiveringen från Naturvårdsverket löd:

”De har tagit sig an den enorma utmaningen att förändra den svenska stålproduktionen och göra den helt fossilfri. Med banbrytande nytänk och stort mod har företaget visat att det inte finns några hinder för att tillverka stål med vätgas istället för kol. Förutom att projektet kan förändra svensk ståltillverkning, som står för 10 procent av Sveriges växthusgasutsläpp, så har det också potential att sprida tekniken globalt och kapa en väsentlig del av världens klimatpåverkande utsläpp. Initiativet HYBRIT är en föregångare i ordets rätta bemärkelse!”

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.