Metalliska Material

HYBRIT startar bygge av pilotanläggning i vår

En förstudie från SSAB, LKAB och Vattenfall ger grönt ljus för initiativet fossilfritt stål, HYBRIT. För första gången på 1000 år finns en möjlighet att göra ett teknikskifte och redan i vår planeras för en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål i norra Sverige. Planering och projektering beräknas kosta 20 miljoner kronor och i dagarna blev det klart att Energimyndigheten kommer att delfinansiera projektet.

1 februari, 2018 • 4 minuters läsning

Initiativet kan minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent och Finlands med sju procent och har beskrivits som avgörande för att Sverige ska kunna möta målen i Parisavtalet.

– Det är med stor glädje vi idag kan meddela att vi ger initiativet grönt ljus att gå vidare för att planera och projektera en pilotanläggning för fossilfritt stål i Luleå och Malmfälten. Vår förhoppning är att kunna ta ett första spadtag redan innan sommaren. I vår börjar vi också utreda möjligheterna för att bredda projektet till Finland. Vi är mycket glada över att Energimyndigheten vill vara med och stötta oss i det här arbetet, säger Mårten Görnerup, vd för HYBRIT.

Målet är att ha en helt fossilfri process för ståltillverkning framme 2035. I förstudien görs beräkningar på genomförbarhet och möjligheten att kunna kommersialisera ett fossilfritt stål på sikt. Slutsatsen är att fossilfritt stål, givet dagens priser på el, kol och CO2-utsläpp, skulle bli 20-30 procent dyrare. Med sjunkande priser på elektricitet från fossilfria källor och ökade priser för koldioxidutsläpp i och med EU:s nya utsläppsregler (ETS) innebär det att fossilfritt stål kommer att kunna konkurrera med traditionellt stål på marknaden i framtiden.

I vår inleds arbetet med planering och projektering av pilotanläggningen. Det arbetet beräknas kosta 20 miljoner kronor och i dagarna meddelade Energimyndigheten att de finansierar arbetet till hälften. Resterande 10 miljoner kronor svarar SSAB, LKAB och Vattenfall för. Energimyndigheten har tidigare bidragit med 60 miljoner kronor till förstudie och forskningsprojekt. Efter 2024 övergår initiativet i en demonstrationsfas 2025-2035.

– HYBRIT är en väsentlig del av vägen mot SSAB:s mål att vara fossilfritt 2045 och rapporten från förstudien visar att det inte bara är möjligt att genomföra det här initiativet utan också att det kan skapa spännande framtida möjligheter för oss som bolag. Vi vill vara en del av lösningen på klimatutmaningen, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef på SSAB.

Innan en lösning för fossilfritt stål är färdig planerar SSAB att minska sina utsläpp i Sverige med 25 procent runt år 2025, genom konvertering av masugnen i Oxelösund till ljusbågsugn. Mellan 2030-2040 planerar SSAB att konvertera masugnarna i Luleå och Brahestad, Finland, vilket skulle eliminera merparten av de återstående koldioxidutsläppen för att nå målet fossilfritt 2045.

– En fossilfri stålproduktion startar i gruvan, vi arbetar nu intensivt med hur nästa generations pelletsverk ska utformas liksom hur en framtida elektrifierad och i högre grad automatiserad gruva ska designas. HYBRIT är en viktig drivkraft för LKAB, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Stål är en väsentlig del av det moderna samhället och den globala efterfrågan på stål förväntas öka i takt med att jordens befolkning växer och urbaniseringen ökar. Hittas inte en ny process för malmbaserad ståltillverkning kommer koldioxidutsläppen från stålindustrin i världen att öka med upp mot 25 procent till 2050.

Idag används kol och koks som fraktas till Sverige från bland annat Australien för att reducera järnmalm till järn. Idén med HYBRIT är att istället använda vätgas som har producerats av el från svenska fossilfria källor. Restprodukten blir då vanligt vatten.

– Det är mycket positivt att vi kan ta nästa steg med en unik pilotanläggning, både för projektet och i arbetet med klimatutmaningen. Elektrifiering av industrin och klimatsmart vätgas blir en avgörande del för lägre utsläpp och därmed för Vattenfalls strategi att bli fossilfria inom en generation, säger Magnus Hall, vd och koncernchef på Vattenfall.

Sverige och Finland har en unik möjlighet genom god tillgång på klimatsmart och fossilfri elkraft, Europas mest högkvalitativa järnmalm och en specialiserad och innovativ stålindustri.

För att projektet ska kunna genomföras krävs dock fortsatta betydande nationella insatser från staten, forskningsinstitut och högskolor. Det handlar om fortsatt god tillgång på fossilfri el, förbättrad infrastruktur och snabb utbyggnad av högspänningselnät, kompetensförsörjning och medel till forskning inom de berörda kunskapsområdena, snabbare processer för miljötillstånd, regeringens aktiva stöd för pilot- och demonstrationsanläggningar, samt stöd för att skapa långsiktiga förutsättningar för initiativet på EU-nivå.

– Med vårt engagemang i HYBRIT-initiativet bidrar vi till långsiktig konkurrenskraft för svensk stålindustri och växlar upp arbetet kring de gröna unika energisystemen i Sverige. Dessutom driver vi på omställningen till en fossilfri industri och ett hållbart samhälle, säger Erik Brandsma, generaldirektör på Energimyndigheten.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.