Metalliska Material

Klusterfritt stål

Presenterad under konferensen "Fler idéer om metaller" 4-5 mars 2015.

17 mars, 2015 • 2 minuters läsning

Bakgrund

Stålindustrin har under lång tid genomfört omfattande forskning i syfte att utveckla processer för att kunna tillverka stål av allt högre kvalité där inre renhet från skadliga oxidiska inneslutningar är en mycket viktig aspekt. Framsteg har uppnåtts genom en djupare förståelse av fenomen kring skänkmetallurgi och gjutlåda. Med olika metoder kan man till stor del förhindra uppkomsten, alternativt avskilja skadliga inneslutningar. Ett kvarstående problemområde som inte fått tillfredställande förklaring rör de förändringar som sker med inneslutningar mellan gjutlåda och kokill. Modeller som hittills framlags är ofullständiga och ger ingen tydlig information om en möjlig teknisk lösning.

Hypotes

Nya rön, baserad på en flödesanalys, visar att stålet utsätts för extremt låga tryck i flödet mellan stopparstake och säte. Denna insikt stöds av iakttagelser och mätningar från tidigare projekt och en ny sammahållen modell kan upprättas i vilken hela förloppet mellan gjutlåda och kokill kan förklaras. Speciellt kan en helt ny tolkning ges till Al2O3-inneslutningars tendens att bilda oönskade kluster. Det låga trycket uppstår på grund av Bernoullieffekt vid sätespassagen och därför förväntas en förgasning av i stålet inlösta komponenter till H2, N2, CO, Mn etc. Dessutom är risken för förgasning av tryckkänsliga oxidinneslutningar påtaglig. En välkänd tryckkänslig oxid är Al2O3 som vid gjuttemperatur och lågt tryck sönderfaller till gas i form av Al2O, AlO eller Al. Efter sätespassagen återställs trycket och de flesta gaserna kan reversibelt återgå till inlösning i metallfasen. Al2O3, som inte väter mot stål, återfinns däremot till en del i på gjutrörets innervägg. På rörets övre halva kan det ses som ett skikt av ren metallfri Al2O3 (>90 %) i form av ett stoft. Detta stoft härrör från kondensation i fri gas som omger metallstrålen. Den gas som däremot bildat bubblor inne i metalllen kommer att ha oxidpartiklar innestängda och med ett återställt tryck och minskad mängd gas är en implosionsrisk av bubblan uppenbar. Kavitationskollapser utmärks av stora krafter där risken för sammanslagning av partiklar till större kluster är uppenbar.

Projektidé

Genom att minska tryckfallet över ventilarrangemanget, stoppare/säte kommer en större ventilöppning krävas för ett behållet stålflöde. Flödeshastigheten minskar och därmed även Bernoulli-effekten. Projektet skall i första hand undersöka om ett mottryck i gjutröret kan förhindra förgasning och därmed minska klusterbildning. Mottrycket skapas t.ex. genom argon och ett tätslutande lock över kokillen.

Ladda ner presentationen som Power Point

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.