Metalliska Material

Kickoff hos Outokumpu för Digitala Stambanan

Ett fyrtiotal representanter för tillverkningsindustrin, akademi och myndigheter hade samlats hos Outokumpu Nyby för en kickoff för projektet Digitala Stambanan. Projektet ska ta fram underlag för en omfattande satsning på digital infrastruktur och marknadsplattformar för svensk industri. De nya lösningarna kan handla om allt från ökad personlig säkerhet med hjälp av IoT-lösningar till bättre effektivitet och spårbarhet i leveranskedjan genom automatiserade digitala verktyg.

16 april, 2019 • 2 minuters läsning

Under dagen presenterades projektet Digitala Stambanan och samarbetspartnerna Vinnova, Produktion2030 och PiiA gav en uppdaterad lägesrapport och trender från det digitala landskapet. Företaga som Billerud, Boliden och Outokumpu presenterade pågående digitaliseringsprojekt från sina verksamheter.

Kickoff digitala stambanan

– Svensk industri behöver snabbt skapa en effektiv digital infrastruktur och en stark förmåga att delta i konkurrensen på en ny digital världsmarknad. På kort sikt kommer projektet Digitala Stambanan att kraftigt öka förståelsen för potentialen i digital omställning och integration av svensk industri med den internationella digitala marknaden, industrin och samhällets beslutsfattare. Det långsiktiga målet är att stärka konkurrenskraften, säger Örjan Larsson, Blue Institute.

– Digital transformation är ett av koncernens fokusområden. Genom att digitalisera produktionen kan vi förkorta våra ledtider, minimera kvalitetsdefekter och frigöra kapacitet från våra befintliga produktionslinjer. Med hjälp av informationsteknik kan vi förutse utrustningsfel. Sensordata gör det möjligt för oss att identifiera kvalitetsdefekter tidigt och åtgärda grundorsaken genom att kombinera kvalitetsdata från produkten med bearbetningsdata från utrustningen. Ett aktuellt projekt som vi arbetar med går ut på att skapa en digital tvilling, det vill säga en digital eller virtuell version, av våra produkter och produktionslinjer för att vi ska kunna optimera leveranskedjan och reagera dynamiskt på omedelbara avvikelser, säger Mats Benson, platschef på Outokumpu Nyby.

Digitala Stambanan är en nationell satsning, där små och stora företag, kluster- och forskningsorganisationer samlas för att i samverkan knyta till sig rätt kompetens och påskynda utvecklingen av databaserade tjänster och produkter, liksom av digitala affärsutbyten och leveranssystem. Projektet är en samverkan mellan Produktion2030 och PiiA, i syfte att skapa digital samverkan mellan ett brett spektrum av företag inom olika branscher, primärt tillverkningsindustri och processindustri.

Kickoff digitala stambanan

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.