Metalliska Material

Konferens samlar finska och svenska stålspecialister

Konferensen Metal Production and Sustainable Opportunities anordnades gemensamt av Jernkontoret och dess finska motsvarighet Metallinjalostajat. Konferensen som hölls på Jernkontoret 4-5 november 2015 samlade representanter från SSAB, Outokumpu, Ovako, Höganäs, Sandvik, University of Oulu, Swerea MEFOS, FIMECC (Finnish Metals and Engineering Competence Cluster), Stockholm Environment Institute och University of Cambridge.

23 november, 2015 • 6 minuters läsning

När Kimmo Järvinen, Managing director of Metallinjalostajat, efter två dagar skulle sammanfatta konferensen avslutade han med orden:
– "Men kom ihåg. Arbetet har bara börjat".
Just denna inställning, ett typexempel på finsk ”sisu”, kombinerad med Sveriges förmåga att genomföra långsiktiga strategier var vad han menade är vägen framåt. För främst handlade denna konferens om samarbete mellan Sverige och Finland.
På morgonen dagen innan hade forskare och företrädare för svenska och finska stålindustrin, finska och svenska stålspecialister och generalister samlats på Jernkontoret i Stockholm för att diskutera gemensam forskning och utveckling och hur svensk och finsk stålindustri bäst samarbetar för en bättre miljö. Som Jernkontorets vd Bo-Erik Pers uttryckte det:
– "Vi är ute efter att koordinera stålforskningen mellan Sverige och Finland. Med fokus på miljöfrågor, resurseffektivitet och utsläpp av koldioxid".

Snarlik utveckling i Sverige och Finland

Svenska och finska stålföretag har gått en liknande väg, från att på 60- och 70-talen ha tillverkat handelsstål till att idag tillverka höghållfast specialstål. Denna specialisering har också gjort att de två ländernas produktion idag snarare kompletterar än konkurrerar. Och som man konstaterade under konferensen: konkurrensen minskade ytterligare i och med sammanslagningen av SSAB och Ruukki. Efter sammanslagningen förra året, när man kunde sätta sig ner och gå igenom alla papper, visade det sig även att de två företagen överlappade ännu mindre än vad man trott.
Harri Kulmala från FIMECC (Finnish Metals and Engineering Competence Cluster) beskrev ländernas behov av samarbete med orden:
– "We are small fish in a big sea".
och tillade:
– "Ett stim kan dessutom vända sig snabbare än en trögrörlig blåval".

Trendspaningar: 3d-printing, cloud computing, big data och crowdsourcing

Beslutet att rikta in sig på att bli en starkt nischad industri med höghållfasta specialstål gör att man idag är världsledande inom detta segment. Men vad krävs för att bli ledande i framtiden? Diskuterar man framtiden vill man också kunna se in i den och det var flera presentationer som handlade om trendspaning. Om specialisering var det rätta svaret på den trendspaning stålföretagen gjorde för 30 år sedan, vilka av dagens beslut kommer att visa sig vara de rätta när man om 30 år tittar tillbaka på år 2015? Och går det ens att idag se vad som kommer att skapa konkurrenskraft för morgondagens svensk-finska stålindustri?
Göran Carlsson, vd för den svenska industriforskningskoncernen Swerea, reser just nu land och rike runt för att tala om en färsk rapport om framtidens industri. I rapporten som har tagits fram av Kairos Future på uppdrag av Swerea ger experter från akademi, industri och myndigheter sin syn på hur svensk industri måste förändras för att klara sig i framtiden. I sin presentation nämnde Göran Carlsson trender som 3d-printing, cloud computing, big data och crowdsourcing. Vad alla dessa trender har gemensamt är att de är tio år gamla och tillämpas redan praktiskt i andra industrier. Det hade varit intressantare om man konstaterat: dessa tekniker och arbetssätt finns idag. Och ställt frågan: Hur kan vi i stålindustrin använda dem? För trots en trög start har svenska stålföretag idag all potential att bli bland de ledande inom 3d-printing, s.k. additiv tillverkning.
Karl Hallding, Stockholm Environment Institut framstod som en trovärdigare framtidsspanare när han med stor tydlighet visade hur man tillsammans med stålföreträdare identifierat strategier utifrån målet att inget annat än samhällsnyttiga produkter ska lämna stålföretagen efter 2050. Han gav exempel på hur man jobbat fram möjliga scenarier och hur man genom att ställa dessa mot varandra kan hitta kombinationer som gör företagen bättre förberedda på att möta framtida möjligheter och risker.

Istället för att flyga jorden runt för att föreläsa om hur man minskar CO2-utsläppen, Julian Allwood, Professor of Engineering and the Environment vid University of Cambridge, deltar via Skype.

Julian Allwood, Professor of Engineering and the Environment vid University of Cambridge, deltog via Skype. Med en praktisk och funktionell ansats diskuterade han stålindustrins möjligheter att minska utsläppen. Hans arbete som kommer ur ett långsiktigt samarbete med industrin, presenterar förslag på hur man genom nya materialprocesser som producerar effektiva komponenter i låga volymer kan underlätta återanvändning och därmed få mer med mindre. Han talade också om en förskjutning där industrin istället för att som idag tillverka och leverera stål behåller ansvaret för stålet hela vägen från att det blivit en produkt till att stålet återvinns. Han såg framför sig att stålindustrin i framtiden tar hela produktansvaret och som han uttryckte det, kommer längre ner i distributionskedjan och snarare blir leverantörer av tjänster. Som exempel tog han en byggnad där företaget som sålt stålet tar tillbaka det när byggnaden rivs. Maria-Louise Falkland från Outokumpu påpekade att liknande tankar ligger bakom arbetet med det svenska snabbtåget X 2000, där chassit är detsamma, men att t.ex. elektroniken kan bytas ut. Julian Allwoods nämnde slutligen en bok som hans forskargrupp ”The Use Less Group” skrivit. På deras webbplats www.uselessgroup.org kan man köpa eller gratis ladda ner boken: ”Sustainable materials with both eyes open”.

Ett första steg inför varje typ av samarbete är att mötas, se vad respektive grupper sysslar med, vilka möjligheter som finns, lära känna varandra helt enkelt. Och som Kimmo Järvinen sa, det här är bara början. Sett till konferensens tema, stålproduktion och minskad miljöpåverkan, är det tydligt att Sverige och Finland med sitt specialstål är en del av lösningen. Att hela tiden utveckla starkare och lättare stål är något länderna är världsledande på och ju starkare stål desto mindre stål går åt när man bygger t.ex. fordon eller byggnader och det höghållfasta stålet gör att produkterna håller längre. Deltagande företag imponerade med hur man arbetar med att bredda sina tjänster och fortsätter att leverera unikt höghållfast stål till hela världen. Gemensam forskning ökar resurserna och att nu bättre känna till den forskning som bedrivs i svenska och finska stålföretag, forskningsinstitut och universitet är ett första steg mot effektivare processer och produkter som ger ännu mer miljönytta. Men när man nu känner varandra, vad blir nästa steg? Förhoppningsvis kommer man nästa gång dyka djupare i trenderna och passa på att testa scenarierna på varandra. Julian Allwoods exempel att istället för produkter skapa tjänster, och tankegångar inspirerade av cirkulär ekonomi där man kan se det som att man hyr stål i en viss skepnad under en viss tid och sen lämnar tillbaka det för omsmältning påminner om en svensk innovation. Spotify grundat 2006 vände upp och ner på hela musikbranschen genom en tjänst där man istället för att som tidigare köpa en musikprodukt som man blir ägare till prenumererar på en tjänst som låter dig använda en vara hur mycket du vill. Bara ett enkelt exempel. Men det är inte omöjligt att det blir en lika osannolik idé som kommer att forma framtidens industri. Om du söker på Steelify.com möts du av texten “steelify.com is a totally awesome idea still being worked on. Check back later”. Någon jobbar redan på det.

Text och bild, Peter Börjeson

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.