Nationell samling kring Metalliska Material är en strategisk forsknings- och innovationsagenda som hela den svenska metallindustrin står bakom. Syftet är att utveckla hållbara lösningar på globala utmaningar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Svensk metallindustri ska vara en väl känd och viktig möjliggörare i världens strävan att forma en bättre framtid. Visionen för år 2025 är att svensk metallindustri identifierar och möter nya kundvärden med resurseffektiva erbjudanden med minsta möjliga miljöpåverkan, är kreativ och konkurrenskraftig i sätt att kombinera nya avancerade metalliska material och snabbt går från idé till fullskalig produktion. För att svensk metallindustri ska nå visionen behövs nya idéer och nya konstellationer. Därför var det viktigt att idékonferensen 3-4 mars samlade akademi, näringsliv och offentlig förvaltning. Elva universitet och högskolor, åtta forskningsinstitut och över 40 företag fanns representerade. Och viljan att utbyta tankar och idéer var stor. Konferensen blev snabbt fullbokat och redan ett par dagar innan hade ett 50-tal idéer om hur området metalliska material kan utvecklas skickats in via webbplatsen www.metalliskamaterial.se. Konferensens första dag inleddes med en presentation av Strategiska innovationsprogrammet Metalliska material som genom att finansiera och mäkla insatser som strävar mot agendans mål ska förverkliga agendans vision. Sen presenterades utlysningen Metalliska material och samhällsutmaningar vars mål följer agendans sju områden: utveckla erbjudandet, öppna värdekedjan, öka materialutvecklingstakten, öka flexibiliteten, öka resurseffektiviteten, minska miljöpåverkan samt öka attraktiviteten och kompetensen. Utlysningen ser till de inskickade projektförslagens innovationshöjd och de medverkande aktörernas förmåga att aktivt omsätta projektets resultat.
   Järn- och stålindustrins energieffektiviseringsprogram, JoSEn som genomförs tillsammans av Energimyndigheten och Jernkontoret presenterade sin vision att svensk järn- och stålindustri år 2050 är konkurrenskraftig och kunskapsmässigt ledande på den internationella marknaden och levererar energi-, klimat- och miljöeffektiva produkter. Sedan följde presentationer av de projekt som redan startat inom Metalliska material och JoSEn. VINNOVA, KK-stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning och Mistra fanns på plats för att beskriva sina satsningar och möjligheter att finansiera forskning.

Alla presentationer från stora salen spelades in 

Dag två presenterades alla insända idéer. Besökarna kunde efter intresse gå mellan seminarierum för att lyssna på alla olika presentationer. Idéerna finns samlade i broschyren ”Idéer om metaller” som tillsammans med presentationerna finns att ladda ner på www.metalliskamaterial.se. Varje idésession följdes av gruppdiskussioner runt ståbord där åhörarna fick tillfälle att ställa frågor direkt till varje presentatör och diskutera idéerna för att se hur man skulle kunna ta dem vidare. Intresset var stort och många diskussioner drog över tiden trots att fettisdagens semlor serverades i fikapausen. Esa Vuorinen från avdelningen för Materialteknik vid Luleå tekniska universitet och Jörgen Andersson från Bergsskolan väckte stort intresse med sina idéer om nano-designat superstål och ferrit-austenitiska karbidfria stål. Idéerna diskuterades livligt och det bestämdes att diskussionen ska fortsätta efter konferensen. Flera blev nyfikna på Alena Nordqvists idé att lagra el i intermediärer eller energibärare. Alena Nordqvist från Jernkontoret pekade i sin presentation på att det i framtiden kommer att finnas mycket intermittent el på marknaden eftersom att andelen förnybar el baserad på vind och sol kommer att öka. För att öka säkerheten och flexibiliteten i tillverkningen och därmed produktionens konkurrenskraft talade Alena om att lagra billig el i material eller gaser för att användas senare i produktionen när elen är dyr. Hans Söderhjelm och Rose-Marie Yttergren från Höganäs, Mårten Görnerup från Metsol AB, Anna Ponzio från Jernkontoret och Mats Söderström från Linköpings Universitet var några av dem som samlades vid Alenas bord efteråt för att fortsätta diskutera olika sätt att lagra och återföra energi med så små förluster som möjligt. Diskussionen tog fart igen efter nästa pass, men nu runt Pelle Melins bord. Pelle Melin från KTH Energi och Ugnsteknik presenterade en idé som syftar till att minska metallindustrins koldioxidutsläpp genom att regenerera koldioxid till nytt bränsle. Ytterliggare en idé som naturligt kopplade till Alenas, som diskuterades senare under dagen, kom från Anders Hjörnhede från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut vars idé går ut på att omvandla solenergi till metan.

Idékonferensen samlade akademi, näringsliv och offentlig förvaltning. Elva universitet och högskolor, åtta forskningsinstitut och över 40 företag fanns representerade

En viktig del i att hitta nya vägar och framhålla nysatsningen inom området metalliska material ligger i att skapa möten och nya konstellationer. Att Naturvårdsverket anslöt sig till konferensen kan ses som ett exempel på att perspektiven breddats. Erik Westin från Naturvårdsverket talade om regeringens uppdrag åt Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) att kartlägga och analysera utvinnings- och återvinningspotentialen för svenska metall- och mineraltillgångar. Naturvårdsverket och SGU önskar hjälp med att utveckla en användbar definition av vilka metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjningsbehov. I regeringens beslut understryks att återvinning och återutnyttjande är en av de mest energieffektiva åtgärderna som kan vidtas för att minska gruv- och mineralnäringens påverkan på miljön. Några av de frågor Erik Westin ställde var: Vilka metaller och vilka mängder återvinns idag i Sverige? Kan denna mängd ökas och vad krävs för att mängderna som återvinns ökar? Är den återvinningen ekonomiskt försvarbar? Eva Blixt från Jernkontoret berörde flera av dessa frågor i sin idépresentation ”Farliga ämnen?” där hon reflekterade kring möjligheterna till ökad återvinning i relation till att farliga ämnen ska fasas ut. Hon framhöll att metallindustrin måste förhålla sig till samhällets krav på giftfria kretslopp och Sveriges miljömål ”Giftfri miljö” och att det därför finns ett behov av att börja analysera vad detta betyder för metallindustrin. ”Är metallindustrin tillräckligt medveten?”, frågade hon, men också ”Hur kan metallindustrin synliggöra sina behov av dessa ämnen för att göra samhällsnyttiga produkter?” Samtidigt påpekade hon vikten av att nå ut med kunskap om att ett ingående ämnes farlighet inte är detsamma som en produkts farlighet, utan att det är exponeringen av farliga ämnen som ska minska. Som exempel tog hon nickel som ses som ett farligt ämne i sin ursprungsform men som är ofarligt som ingående i stål. Hon ställde även de öppna frågorna: Vad blir stålindustrin utan nickel? Kan nickel ersättas? Med vilken metall då? Nästa steg i arbetet blir att Eva Blixt kommer delta i Naturvårdsverkets arbetsgrupp för att ta fram information och diskutera effektivare användning av svenska metall- och mineralresurser.

Mingel - blanda nytta med nöje

Under konferensen presenterades Metalliska materials webbplats www.metalliskamaterial.se. På webbplatsen finns en idéblankett där man kan bidra med idéer, komma med förslag eller ställa frågor. Blanketterna skickas direkt till programkontoret som svarar på frågorna, fångar upp idéerna och samlar diskussionsgrupper. För att understödja agendan kommer nya webbplatsens huvudfunktioner vara att ge överblick av aktuella läget inom metalliska material, skapa relationer och vara arbetsredskap. På den utbyggda webbsidan ska användarna snabbt och enkelt kunna scanna av nyheter, evenemang, forskarrapporter, diskussionsgrupper, formulär och blanketter m.m. inom sitt intresseområde. Avslutningsvis bjöds konferensdeltagarna att gå med i Linked-in-gruppen Metalliska material.
   Under en utblick mot andra strategiska innovationsprogram presenterades Processindustriell IT och automation (PiiA), vars vision är att Sverige år 2018 har en central roll i EU:s arbete för att möta den tredje industriella automationsvågen. PiiA ska bidra till att fler konkurrenskraftiga IT- och automationslösningar tas fram för process-industrin, ett område där flera svenska företag har världsledande positioner vad gäller att utveckla, leverera, integrera och använda automationstekniken. LIGHTer, Sveriges lättviktsarena, underströk att lättare produkter är en självklar och snabb väg till minskat resursbehov och högre energieffektivitet och att förmågan att utveckla världsledande kompetens inom lättviktsteknik kommer vara avgörande för Sveriges konkurrenskraft i framtiden. Och Produktion2030, ett strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige, poängterade att forskning och innovation utgör grunden för långsiktiga insatser som stärker produktion av varor och tjänster i Sverige 2030. Även samarbete mellan programmen diskuterades. I ett twitterinlägg under #metalliskamaterial frågar sig Produktion2030: ”Har vi framtida dreamteam mellan och tillsammans i SIO-programmen?”

Utblick mot andra strategiska innovationsprogram: LIGHTer - en nationell branschöverskridande lättviktsarena

   Alla nya samarbetsmöjligheter knöts ihop i en avslutande workshop där samtliga parter fick ge förslag på möjlig väg framåt. Och det bjöds på stor öppenhet och en del friktion där de allra flesta inläggen kom från företag. Behovet av att se i större perspektiv nämndes - att frågorna i slutänden handlar om hela världens energiförsörjning. Forskare klagade över hur hårt projekten styrs, att det redan i ansökan frågas efter forskningens resultat, ”så kan man inte bedriva forskning”, påpekade en av deltagarna. Ungas intresse för metallindustrin diskuterades av flera i publiken, många instämde i kommentaren att ”det är inte vi som kommer jobba med dessa frågor om 30 år”. Den allmänna bilden var att ambitionsnivån på projektnivå måste höjas om vi ska nå dit vi vill. Det nya greppet att samla industri, forskare, finansiärer och offentlig sektor uppskattades av deltagarna. Under hela konferensen rådde en kreativ miljö för att utbyta idéer och skapa nya kontakter, där samtalen pågick från morgon till kväll. I de ifyllda diskussionsblanketterna från konferensen nämns behov av finansiering för att starta upp större projekt som knyter ihop akademi och industri, forskare söker industripartners, nya mätmetoder diskuteras, det önskas assistans för att ta första steget till intressemöten m.m. Efter konferensen har flera intressegrupper bildats för att ta idéerna till nästa nivå. Konferensen var en viktig samling kring innovation inom metalliska material och en bra början på arbetet med att utveckla hållbara lösningar på globala utmaningar för att stärka Sveriges konkurrenskraft och hitta vägar som alla inom området Metalliska material står bakom.

Peter Börjeson