Metalliska Material

Korrosionsstudier ska förbättra aluminium

Forskare vid KTH har studerat hur aluminium korroderar. De nyfunna kunskaperna ska leda till bättre skyddande ytskikt genom till exempel nya sätt att anodisera aluminium. Enligt forskarna så öppnar detta i sin tur för aluminium som håller bättre i tuffa miljöer, men också nya användningsområden för metallen.

13 april, 2018 • 2 minuters läsning

Aluminium är den vanligaste metallen i jordskorpan, och från slutet av andra världskriget fram till idag har världsproduktionen av aluminium pekat spikrakt uppåt.

Användandet av metallen förutspås fortsätta att öka under de kommande decennierna på basis av flera orsaker. Två av dem är att aluminium används i väldigt många olika typer av konsumentprodukter och det sker en ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer, samt för att behovet av lättare metaller ökar.

Det är av denna anledning som forskare vid KTH arbetat med att göra aluminium bättre. Genom att använda sig av kvantmekaniska beräkningsmodeller har Claudio Lousada och Pavel Korzhavy studerat hur korrosion drabbar aluminium. De första stadierna när metallens yta oxiderar har analyserats och forskarna har gått igenom en rad olika varianter av atomstrukturer och de mekanismer som påverkar korrosionen. Därmed har bättre kunskap om aluminium erhållits.

Arbetet har utförts med hjälp av datorsimuleringar där bland annat KTH:s egen kraftfulla maskinpark används. Tillsammans med framtagna algoritmer som varit stabila nog att både hantera antalet dynamiska parametrar som styr korrosionen som den mycket korta tid när oxidationen uppstår, har framgång nåtts.

– Kunskaperna är till stor nytta för att förstå hur aluminiumets yta blir skrovlig på grund av oxidation, och därmed defekt. Forskningsresultatet ökar förståelsen för hur bra och dåliga ytskikt på aluminium bildas baserade på oxidation. Vi kan därmed välja ut aluminium där atomerna bildar en fördelaktig ytstruktur så att en så homogen skyddsfilm som möjligt bildas vid oxidation. När detta är en eftersökt egenskap, säger Claudio Lousada.

Forskningsframstegen kan användas till att utveckla aluminium som har en bättre motståndskraft mot olika typ av skador som kan uppstå i en ogästvänlig miljö. Det kan handla om oxidering eller andra kemiska processer som bryter ner eller löser upp metallen. Men kunskaperna gör också att det går att utveckla aluminium med bättre motståndskraft för mekaniskt slitage samt olika typer av slag och stötar.

– Återvunnen aluminium, exempelvis läskburkar, har en tendens att reagera annorlunda på oxidation. Detta då det återvunna materialet innehåller föroreningar som reagerar med syre och förändrar oxidationsprocessens termodynamiska och kinetiska egenskaper. Den kunskap vi införskaffat här och i två tidigare forskningsprojekt kan användas för att skapa en tydlig bild av hur sådana korrosionsprocesser sker och därmed skänka bättre förståelse för hur aluminium oxiderar, säger Claudio Lousada.

Forskningsarbetet har resulterat i en publicering i den vetenskapliga tidskriften Applied Surface Science. Hela artikeln går att läsa här.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.