Metalliska Material

Initiativ till enskilt projekt: Like An Engineer (8 kommentarer)

Projektförslaget Like an Engineer ska ta fram ett kommunikationskoncept för företag och branscher som vill attrahera blivande ingenjörer. Längst ner på sidan kan du kommentera initiativet och ge förslag på förbättringar.

11 juli, 2017 • 8 minuters läsning

Om du och din organisation är intresserade av att bidra i projektet − kontakta oss.

(Obs) Kommentarsfältet har stängt

Projektet handlar framför allt om att ta fram ett gemensamt budskap till teknikintresserade unga och därmed stärka intresset för ingenjörsyrket och svensk industri som framtida arbetsplats. Många gör redan enskilda satsningar för att öka teknikintresset bland unga och genom att samla ihop dem i ett gemensamt koncept kan dessa stärkas och leda till ett större genomslag för alla.

Initiativ till projektet togs av Jernkontorets kommunikationsavdelning i dialog med programkontoret för Metalliska material. Nu bjuder vi in andra som vill att vara med.

Projektets utgångspunkt

Det bedrivs ett stort antal olika insatser och aktiviteter, inte minst från företagen, som på olika sätt bidrar till att öka industrins attraktivitet som arbetsgivare, både inom och utom programmet Metalliska material. Dessa insatser har gemensamma övergripande mål men drivs av olika aktörer, med olika innehåll och mot olika målgrupper. Om vi kunde samla alla dessa under ett övergripande gemensamt erbjudande till unga i termer av intressanta jobb och personlig utveckling skulle insatserna förstärka varandra och genomslaget bli större. Det är denna möjlighet som projektet tar sig an. Arbetsnamnet på konceptet är Like an Engineer, men slutgiltigt namn och varumärke tas fram och beslutas inom projektet.

Projektets idé

Idén är att konceptet Like an Engineer ska vara öppet för vem som helst att använda och passa många olika typer av insatser som genomförs av olika aktörer (branschorganisationer, företag, kommuner, skolor, universitet etc.), med olika underbudskap och olika målgrupper. Därför är det viktigt att projektet under utvecklingen av konceptet får in idéer och synpunkter från olika tänkbara användare och målgrupper. För att säkerställa det kommer en bred referensgrupp att knytas till projektet. Referensgruppen kan även hjälpa till att sprida konceptet.

Projektets resultat

Målet med projektet är ett koncept för en gemensam avsändare för positiva budskap kopplade till industrins attraktivitet som arbetsgivare. Konceptet ska kunna användas av olika aktörer (branschorganisationer, företag, kommuner, skolor, universitet etc.) för olika underbudskap och olika målgrupper.
Detta innebär mer specifikt att följande ska vara uppnått vid projektet slut:

Konceptet och tillhörande kommunikationsmaterial och plattformar är utvecklade.
Olika aktörer inom och med relevans för innovationsområdet Metalliska material använder konceptet för att kommunicera sina insatser.
Ungdomar känner igen och gillar budskapet som konceptet förmedlar.
Kunskapen om hur olika kanaler påverkar ungdomars val av studieväg och arbetsgivare har ökat.

Kontakt:

Anna Ponzio, 070 - 341 92 98, anna.ponzio@jernkontoret.se
Gert Nilson, 070 - 253 01 14, gert.nilson@jernkontoret.se

Kommentarer

Kommentar #1

Måste säga att jag är lite tudelad inför detta projekt. Å ena sidan behöver vi öka attraktiviteten för svensk industri gentemot ungdomar, helt enkelt få fler att söka sig mot teknikutbildningar. Å andra sidan så är jag inte säker på att det är fler initiativ som behövs - utan bättre samordning av alla de saker som redan görs. Redan idag formligen drunknar vi i olika initiativ inom det här området och där det ena tar ut det andra, inte minst kommer den redovisning som projektet ASK inom Metalliska material att visa på detta. Det behöver inte vara ett självändamål för varje organisation att hitta på ett eget initiativ, vore betydligt bättre om vi hjälptes åt.

Under hösten 2016 gick svenska ESF-rådet (Europeiska socialfonden) ut med utlysningen: "Underlätta ungas etablering i arbetslivet genom förbättrad Yrkesutbildning". Riksföreningen Teknikcollege Sverige (RTS) sökte och beviljades pengar ur den utlysningen. Det innebär att RTS under tre år kommer att bedriva ett nationellt ESF-projekt med tre temaområden, där vi kommer att beröra cirka 150 projektmedarbetare och cirka 2000 deltagare i målgruppen 15–24 år. Projektet kommer att engagera 13 certifierade Teknikcollegeregioner runt hela Sverige. Och de prioriterade temaområdena kommar att vara:

1. Stärkt regional samordning
Stärka kopplingen mellan det regionala kompetensbehovet och tillgången på utbildning i regionen.

2. Ökad kvalitet i utbildning
Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans.

3. Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar
Identifiera och implementera en röd "tekniktråd" i respektive region. Där "teknik" blir ett naturligt inslag/ämne i undervisningen från förskola upp genom hela grundskolan och gymnasiet fram till högskola, YH och Yrkesvux. Där vi helt enkelt lyfter tekinikområdet genom all undervisning.

Att vi tilldelats finansiellt stöd av ESF till en summa av ca 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till de tre prioriterade områdena kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet med våra viktiga utvecklingsområden under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirå ;det och de certifierade regionerna.
Boo Rundquist

Kommentar #2

Det är ett välkänt faktum att vi ser en framtida (och redan nu) brist på ingenjörer inom tillverkningsindustrin (och i vårt fall för aluminiumindustrin). Rekryteringsbehovet är stort och sökande få. Flera aktiviteter är nödvändiga för att vända trenden och jag ser detta projekt som ETT viktigt instrument.

Jag tror också att branschorganisationer är rätt kanal som objektiv representant för respektive industri och för ett större antal företag.
Lars-Inge Arwidson
Svenskt Aluminium

Kommentar #3

Ett bra förslag. Jag har besökt grund- och gymnasieskolor några gånger och pratat om "vad gör en ingenjör". Informationsbehovet är stort, det är inte många i skolan som vet vad en ingenjör sysslar med. Vill ni ha input och mer dialog så hör gärna av er.
Joakim Hedegård
Swerea KIMAB

Kommentar #4

Jag håller med om kommentaren att det pågår en stor mängd initiativ och kanske är inte ett nytt initiativ rätta vägen? Det kan dock åtgärdas genom att projektet också innehåller en rejäl förstudie om vilka initiativ som faktiskt pågår och hur ett nytt initiativ kan passa in.

Kanske är det lättare att begränsa sig till just metalliska material eller material kort och gott? Det finns många ingenjörsprogram som är väldigt populära, och det är kanske inte där som insatser behövs. Däremot har väl aldrig (tror jag inte i alla fall) materialrelaterade ingenjörsutbildningar tillhört de mest populära. Här kanske det finns en lucka att fylla?
Namn Kent Schölin
Organisation Gränges AB

Kommentar #5

Hej
Initiativet är bra.
Från min horisont tänker jag mig två olika grupper av material som kan användas:
a) material som är nätbaserat (filmer om framställning, design, användning, mm. av metalliska material).
b) material som kan användas vid fysiska möten med ungdomar (visning av föremål, genomförande av enkla experiment som visar på egenskaper, jämförelse av material, mm.).

Målgrupper som man kan vända sig till är mellanstadiet, högstadiet respektive gymnasiet.
Esa Vuorinen
Avdelningen för Materialvetenskap, Luleå tekniska universitet

Kommentar #6

Jag tycker också att detta verkar vara en jättebra idé. Kanon om det finns en plattform att hänvisa till och speciellt om det är tanken att detta ska etableras nationellt i skolor. Om det också kan fyllas på kontinuerligt av samtliga intressenter med nytt material i form av filmer etc, så underlättar det verkligen för oss i akademin vid skolbesök, mässor osv.

Vi skulle gärna vilja bidra i detta projekt.
Cherin Nilsson
Bergsskolan i Filipstad

Kommentar #7

Hej, ett par förtydliganden.

Detta är inte tänkt som ytterligare ett initiativ, utan ett sätt att kommunicera de initiativ som pågår. I stället för att var och en skickar upp en nyårsraket i sin trädgård så samlar vi ihop ett fyrverkeri, som syns och får genomslag.
Sammanställningen av initiativ som Kent frågar efter är precis klar, just nu ställer vi samman rapporten, som kommer att publiceras här på webben senast i början av oktober. Jag vet inte om vi har hittat alla, men vi har i alla fall hittat nästan 200 stycken...

Gert Nilson
Metalliska material

Kommentar #8

Som framgått pågår en mängd olika aktiviteter för att informera om och locka till tekniska ingenjörsutbildningar och ingenjörsyrken, vilket också framkommit inom projektet ASK – Attraktivitet och Strategisk Kompetensförsörjning, där storleksordningen 120 – 130 pågående eller nyligen avslutade aktiviteter inom landet kartlagts och analyserats.

Vi tror att en lämplig utgångspunkt för Like an Engineer vore att ta avstamp i de resultat som framkommit inom ASK. Det finns nu en stor kunskap om framgångsrika åtgärder, men även en insikt om uppenbara brister på åtgärder, exempelvis inom vissa industrisektorer, geografiska områden eller mot vissa målgrupper. Därmed finns goda förutsättningar för fortsatta satsningar inom prioriterade områden via aktiviteter som visat sig vara framgångsrika och resurseffektiva. Like an Engineer skulle därmed också kunna vara resurs för att hålla ASK-kartläggningen levande och uppdaterad, och säkerställa att den även långsiktigt kan utgöra en kunskaps- och inspirationskälla för olika aktörer.

Genom projektet "Den första ingenjören" har vi också ingående studerat vilka faktorer som bidrar till en lyckad rekrytering av en ingenjör, framförallt i mindre och medelstora företag utanför storstadsregionerna. Projektet har utvecklat en "rekryteringsmodell" och ett antal checklistor. Dessa hjälp¬medel bidrar till att ett företag kan rekrytera rätt ingenjör vid rätt tillfälle och till rätt position. Modellen säkerställer också att båda parter går in med rätt förväntningar vilket bidrar till ökad trivsel och stabilitet i organisationen. Även detta projekt tror vi skulle kunna ha stor bäring på ett projekt som Like an Engineer.

Vi är därför mycket intresserade av att bidra med våra kunskaper, erfarenheter och tidigare resultat i ett kommande projekt som Like an Engineer.
Conny Gustavsson & Patrik Svanängen
Swerea SWECAST i Jönköping

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.