FoU

Mer skrot gör krom svårare att styra

Ökad skrotanvändning kan göra det svårare att hålla kromhalten inom snäva gränser i lågkolstål. En ny forskningsöversikt granskar hur krom fördelas mellan stål och slagg, och varför metallen måste bindas stabilt i slaggen för att inte försvåra fortsatt användning av restmaterialet.

Redaktionen 9 september, 2026 • 4 minuters läsning

Stålindustrins omställning väntas öka användningen av återvunnet stål i flera produktionsvägar. Men skrot från olika produkter och stålsorter för också med sig legeringsämnen vars halter kan vara svåra att kontrollera.

Ett sådant ämne är krom. Det tillsätts avsiktligt i rostfria stål och många specialstål för att bland annat förbättra korrosionsmotstånd, hållfasthet och härdbarhet. I lågkolstål kan en oavsiktligt hög eller varierande kromhalt däremot påverka mikrostruktur, formbarhet och mekaniska egenskaper.

En forskningsöversikt i Journal of Sustainable Metallurgy sammanställer kunskapen om hur krom rör sig mellan det flytande stålet och slaggen. Författarna undersöker framför allt den integrerade produktionsvägen med masugn och LD-konverter, även kallad syrgaskonverter.

Skrotet är den viktigaste källan

Järnmalm bidrar normalt med relativt små mängder krom till lågkolstål. Enligt forskarnas sammanställning kommer huvuddelen i stället från det skrot som tillsätts i processen.

Det innebär att en mer varierande skrotblandning kan göra stålets slutliga sammansättning svårare att förutsäga. Översikten anger att kromhalten i lågkolstål ofta behöver hållas inom ungefär 0,04–0,15 viktprocent, även om kraven varierar mellan olika stålsorter.

Krom kan avlägsnas ur stålet genom oxidation. I en LD-konverter tillförs syrgas för att sänka kolhalten och avlägsna oönskade ämnen. När krom oxideras övergår det från metallbadet till slaggen.

Processen är emellertid inte enkel att styra. Fördelningen påverkas bland annat av temperatur, syretillgång, slaggens kemiska sammansättning och hur snabbt kromhaltiga ämnen transporteras genom slaggen. En del oxiderat krom kan dessutom återgå till stålet i senare processteg.

Forskarna konstaterar därför att dagens syrgasprocess inte ger någon effektiv och generellt användbar metod för att kontrollera kromhalten.

Kunskap från rostfritt räcker inte

Mycket av den befintliga forskningen om krom bygger på tillverkning av rostfritt och höglegerat stål. Där försöker stålverket normalt behålla kromet i metallbadet eftersom det är ett värdefullt legeringsämne.

Vid framställning av lågkolstål kan målet i stället vara att föra bort oavsiktligt krom. Slaggernas sammansättning och processernas syrenivåer skiljer sig också från dem som används för rostfritt stål. Resultat från den ena processen kan därför inte överföras direkt till den andra.

Översikten behandlar inte teknik för skrotsortering eller analys av skrotpartier. Den undersöker vad som händer först när kromet har kommit in i stålprocessen.

Kromet måste stanna i slaggen

När krom har oxiderats uppstår nästa fråga: hur det ska bindas i slaggen. Forskarna lyfter särskilt fram bildningen av stabila mineralfaser som kallas spineller.

Krom som byggs in i sådana fasta faser får mindre möjlighet att återgå till stålet. Stabil bindning minskar också risken för att krom senare omvandlas till eller lakas ut som sexvärt krom, Cr(VI), vilket är cancerframkallande.

Cr(VI) bildas enligt översikten inte under själva ståltillverkningen. Risken uppkommer efteråt, när slaggen stelnar och utsätts för bland annat syre, fukt och alkaliska förhållanden.

Kromets form i slaggen får därmed betydelse för om materialet kan användas i exempelvis konstruktioner eller andra tillämpningar. Att enbart flytta kromet från stålet till slaggen löser alltså inte hela problemet.

Föreslår nytt mått för slagg

Författarna introducerar begreppet chromium retention capacity, som kan översättas med slaggens krombindningsförmåga. Måttet ska beskriva hur stor del av kromet som binds i stabila fasta faser och därmed hindras från att återgå till stålet eller lakas ut.

Det är än så länge ett semikvantitativt förslag, inte en etablerad industristandard. Forskarna har inte heller fastställt vilken slaggsammansättning som ger den bästa kombinationen av att avlägsna och stabilisera krom.

Slaggen måste samtidigt klara flera andra uppgifter, som att avlägsna fosfor, kisel och mangan, skydda ugnens infodring och begränsa förlusten av järn. En förändring som förbättrar krombindningen kan därför försämra en annan del av processen.

Behöver studeras i nya produktionsvägar

Forskarna efterlyser mer kunskap om hur snabbt krom överförs mellan stål och slagg samt vilka steg som begränsar transporten. De vill också undersöka om dagens slagger i LD-konvertrar och ljusbågsugnar kan anpassas för att hålla kvar krom i stabila former.

Frågan blir relevant även när järnsvamp från vätgasbaserad direktreduktion ska smältas tillsammans med skrot i ljusbågsugnar. Översikten visar dock inte hur stort problemet är vid enskilda nordiska stålverk eller vilka processändringar som där skulle krävas.

Studien presenterar inga industriella försök som visar att en viss slaggdesign löser kromproblemet. Två av författarna arbetar vid Tata Steel i Nederländerna, och forskningsprojektet har fått stöd från den nederländska staten och metallindustrin, däribland Tata Steel.

Källa: Roberta Botinha, Frank N. H. Schrama, Inge Bellemans, Maria J. Santofimia och Neslihan Dogan, ”A Review of Chromium Behavior in Low-Carbon Steelmaking”, Journal of Sustainable Metallurgy, publicerad den 24 augusti 2026. Läs originalartikeln

Nyhet

Sofia Utsi blir vd för LKAB Berg & Betong

Sofia Utsi har utsetts till ordinarie vd för LKAB Berg & Betong från den 1 september. Hon har varit tillförordnad vd sedan januari och arbetade dessförinnan som avdelningschef inom bolaget, som är verksamt inom bland annat bergarbeten, krossning och betongtillverkning.

Mats Janson 10 september, 2026 • 1 minuts läsning

Sofia Utsi började på LKAB Berg & Betong 2023. Innan dess hade hon flera ledande roller inom Skanska, bland annat som distriktschef, utvecklingschef och projektledare.

LKAB Berg & Betong bedriver betongtillverkning, bergarbeten och krossning i Norrbotten. Bolaget utför även entreprenader vid bergtäkter på andra håll i Sverige.

Styrelseordförande Darren Wilson framhåller Sofia Utsis erfarenhet av affärsledning, verksamhetsutveckling och produktion som viktiga skäl bakom utnämningen.

Sofia Utsi säger att hon vill fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna och bolagets kunder.

– Vi har en stark verksamhet, kompetenta medarbetare och ett nära samarbete med våra kunder. Jag ser fram emot att tillsammans med organisationen fortsätta utveckla verksamheten, säger hon.

Källa: LKAB

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.