Metalliska Material

Metalliska material delar ut priser

Under Metalliska materials programkonferens 16–17 mars så delade programmet ut sina årliga priser. Det prestigefulla priset för Årets Brobyggare tilldelades Åsa Lauenstein, senior forskare på RISE. Forskningsprojektet MiAMI och ALSCRAM fick också ta emot priser.

28 mars, 2022 • 2 minuters läsning

– Jag brinner för svensk basindustri lika mycket som jag brinner för klimatet och att göra svensk forskning tillgänglig och tillämpbar. Kan det finnas ett finare pris att få? säger Åsa Lauenstein.

Juryns motivering till priset för Årets Brobyggare 2022 lyder:
"Åsa Lauenstein har innan hon började på RISE arbetat på Sandvik Materials Technology, vilket ofta kommer till uttryck i hur hon förstår industrins behov. Hennes tydlighet i rapportering av alla diskussioner och beslut gör det enkelt för projektdeltagare att följa med i projekt utan att för den skull haft möjlighet att kunna delta på varje möte. Hon har alltid en tydlig struktur med återkommande pulsmöten varannan eller var tredje vecka (bokade i förväg) kombinerat med regelbundna längre projektmöten. Åsa är bra på att se sina begränsningar av kunskap och tar hjälp av kollegor och industripartners för att lösa eller svara på knepiga frågor."

Priset för Årets Överlämning togs hem av projektet MiAMI. Juryns motivering lyder:
"Projektet MiAMI startade 2018 och har arbetat med hela kunskaps- och värdekedjan inom additiv tillverkning. Grundläggande arbete med att vidareutveckla och anpassa beräkningsverktyg på en högskola har kombinerats med materialdesign på ett forskningsinstitut och lett till framtagning av fyra nya maråldringsstål specialdesignade för olika tillämpningar. Dessa har producerats av en industripart och testats hos fyra deltagande slutanvändare. På det sättet har verkliga applikationsdata genererats som dessutom legat till grund för en patentansökan.
För att se till att projektresultat kommer till användning i en bredare krets har projektet presenterat resultat på två konferenser samt tagit fram öppen information som kan användas inom utbildning."

Projektstödens hedersomnämnande för bästa rapport 2022 tilldelades projektet ALSCRAM. Juryns motivering lyder:
"ALSCRAM, Aluminium Sheet with High Recycled Content, berör en av aluminiumindustrins viktigaste frågor: att öka andelen återvunnet material i aluminiumplåt av hög kvalitet.
Rapporten är välskriven, med logisk struktur, och täcker frågeställningar i värdekedjan från återvinning av aluminiumskrot till tillverkning av ny aluminiumplåt. Rapporten berör frågor av betydelse för såväl plåtens tillverkningsprocess som dess tillämpningar. Den ger tydliga förslag på provlegeringar, med analys av egenskaper och förbättringar. Slutligen ges förslag på fortsatt arbete. En mycket kompetent rapport, med stort innehåll och värde för deltagarna."

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.