Till huvudinnehållet

Nu lanserar vi TripleM – häng med från starten! 

Metalliska Material

Minskning av oscillationsmärken och ytfel på stränggjutna ämnen - JoSEn 2013

Reduction of oscillation marks and surface defects on Continuous Casting (SQUAD CC).

18 augusti, 2014 3 minuters läsning

Från konferensen Framtidens Metalliska material 16-17 mars 2016.

Från konferensen "Fler idéer om metaller" 4-5 mars 2015.

Projektets idé

Projektet omfattar utveckling och implementering av avancerade numeriska modeller och detaljerade kartläggningar av stränggjutna ämnens ytstruktur (oscillationsmärken, segringar och ytsprickor), vilka har en negativ inverkan på gjutna ämnens ytkvalitet. Målet är att ta fram en klar beskrivning av mekanismerna för bildningen av dessa defekter samt bestämma optimalt processfönster för att minimera ytdefekterna (anpassat till stålsort och övriga processförutsättningar) och därmed minska behovet av slipning och hyvling på de stränggjutna ämnena. Energiförlusterna för efterbehandlingen, genom materialförluster och energianvändning, kan uppgå till 72 GWh/år för de deltagande stålverken. Målsättningen är att reducera/eliminera behovet av efterföljande ytbehandling genom förbättrad processföring baserad på ökad kunskap om hur man ska stränggjuta med minimerad bildning av oscillationsmärken och ytfel.

Projektets bidrag till programmålen

Ytfel som djupa oscillationsmärken, sprickor och segringar är ett ökande problem vid stränggjutning som följd av den snabba utvecklingen av nya produkter och mer avancerade stålsorter som pågår för närvarande vilket är en förutsättning för en fortsatt konkurrenskraftig svensk stålindustri. Dessa defekter uppkommer i stränggjutningskokillen vid ett tidigt stadium av stelnandet beroende på oregelbunden skaltillväxt. Exempelvis är oscillationsmärken typiska ytstörningar vilka skapas av kokillens oscillerande rörelse vilken är nödvändig för att sänka friktionen mellan skal och kokill för att undvika genombrott. Förekomsten av djupa oscillationsmärken är ett tecken på allvarliga störningar av skaltillväxten i kokill och innebär ökad risk för längsgående sprickor, hörnsprickor, fastbrännor och även i värsta fall genombrott som innebär att stålskalet dras sönder i kokillen varefter det flytande stålet rinner ur kokillen. För att minimera ytproblematiken väljs stränggjutningens processparametrar omsorgsfullt och ett ständigt arbete pågår för att optimera dessa efter nya förutsättningar. Utvecklingen av nya avancerade nischstål som peritektiska stål, AHSS (Advanced High Strength Steels) och höglegerade specialstål har inneburit ökade svårigheter att lyckas i detta optimeringsarbete, vilket har medfört en ökande andel stål som måste efterbehandlas eller nytillverkas pga. skrotning av hela eller delar av en charge. Efterbehandlingen sker företrädesvis med slipning men även syrgashyvling förekommer vilket innebär stora material, energi- och produktionsförluster. Svensk stålindustris konkurrenkraft är också beroende av hög flexibilitet vilket innebär att ett stort antal olika stålsorter och format ska gjutas på samma gjutmaskin. Det ställer ökad krav på processförståelse i en mångvariabel process och förbättrad kunskap för att kunna välja optimalt processfönster. Energibesparingen i projektet består av fem poster:

  • Höjt ämnesutbyte pga. minskade slipförluster.
  • Höjt ämnesutbyte pga. färre skrotade charger.
  • Möjlighet att konvertera götgjutet material till stränggjutning.
  • Minskad elförbrukning pga. minskad användning av de elektriskt drivna slipmaskinerna.
  • Skapar förutsättningar för framtida direktvalsning utan ämnesvärmning vid ökad ytfinish.

Leveranser

Huvudmålet med projektet är att klarlägga mekanismerna för oscillationsmärkens och ytdefekters uppkomst vid stränggjutning av sprickkänsliga stålsorter samt utifrån denna kunskap utarbeta riktlinjer för optimal processföring. En förbättrad och optimerad processföring vid stränggjutning av sprickkänsliga stål beräknas minska behovet av efterbehandling som slipning/syrgashyvling med drygt 30 % motsvarande ca. 21,6 GWh/år.

Projektdeltagare

Projektledare

Pavel E. Ramirez Lopez (Swerea MEFOS)
Robert Vikman (Jernkontoret)

Forskningsutförare

Swerea MEFOS (koordinator)
Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Materialvetenskap
Swerea KIMAB

Styrgrupp

Jernkontorets teknikområde 24, Gjutning och stelning (TO 24)

Tid

Startdatum

2014-01-15

Slutdatum

2016-12-31

Från Idékonferensen Idéer om metaller, 3-4 mars 2014

 



Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson
Mats Janson 10 september, 2026 2 minuters läsning
Slide 16_9 - 29
Nu lanseras TripleM!

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar. 

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.


Dela artikeln

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 2 minuters läsning
20240515_140310
Cementfabriken i Slite. Det lagakraftvunna tillståndet ger Heidelberg Materials rätt att fortsätta och utöka brytningen av kalk- och märgelsten i Slite under 30 år.  Heidelberg Materials

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.