Till huvudinnehållet

Nu ska LKAB:s process för kritiska mineral klara industriprovet

LKAB har inlett driftsättningen av sin demonstrationsanläggning för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Investeringen på omkring 800 miljoner kronor är ett konkret steg mot en ny europeisk råvarukedja, men det är först nu som processen ska visa om den fungerar stabilt, effektivt och med rätt produktkvalitet.

Mats Janson
Mats Janson 10 november, 2026 • 5 minuters läsning
LKAB - industripark kritiska mineral
LKAB:s industripark för kritiska mineral på Svartön i Luleå, så som den planeras att se ut fullt utbyggd. Driftsättningen av demonstrationsanläggningen för fosfor och sällsynta jordartsmetaller har inletts, och resultaten ska ligga till grund för beslut om en framtida fullskalig industripark. LKAB

LKAB började den 3 november köra demonstrationsanläggningen på Svartön i Luleå med material från järnmalmsproduktionen i Malmberget. Därmed lämnar projektet bygg- och installationsfasen och går över till varm driftsättning, där utrustningen stegvis provas under verkliga processförhållanden.

Anläggningen började byggas i början av 2025 efter ett investeringsbeslut på cirka 800 miljoner kronor. Enligt LKAB har den färdigställts enligt både tidsplan och budget. Under de närmaste månaderna ska verksamheten bedrivas i begränsad omfattning för att samla in data, trimma utrustningen och optimera processen. Om försöken går som planerat övergår anläggningen till löpande försöksdrift under våren 2027.

– Resultaten från anläggningen kommer att ge oss viktiga erfarenheter inför framtida beslut och stärker samtidigt möjligheterna att bygga en europeisk värdekedja för fosfor och sällsynta jordartsmetaller för ökad självförsörjning, säger Darren Wilson, direktör för affärsområde Specialprodukter på LKAB, i bolagets pressmeddelande.

Från anrikningssand till nya produkter

Råvaran finns redan i det material som passerar genom LKAB järnmalmsproduktion. När järnmalmen anrikas blir en finkornig restström kvar. Den innehåller bland annat apatit, ett fosfatmineral som är rikt på fosfor och även innehåller sällsynta jordartsmetaller.

I en framtida industriell process ska apatiten först skiljas från den övriga anrikningssanden i ett nytt apatitverk i Gällivare. Apatitkoncentratet ska därefter transporteras med järnväg till Luleå för kemisk vidareförädling.

LKAB planerade process innebär att apatiten löses upp med saltsyra. Fosforn kan därefter förädlas till insatsvara för mineralgödsel, medan de sällsynta jordartsmetallerna samlas i ett separat koncentrat. Saltsyran ska återvinnas i processen med hjälp av svavelsyra, varvid gips bildas som biprodukt. Tanken är att även gipset ska kunna säljas, bland annat till byggindustrin, i stället för att deponeras.

LKAB beskriver demonstrationsanläggningen som den första i Europa där teknik för att utvinna både fosfor och samtliga 17 sällsynta jordartsmetaller ur en sådan restström provas. Det betyder emellertid inte att anläggningen kommer att leverera 17 färdiga metallprodukter. Resultatet från Luleåsteget blir ett koncentrat med en blandning av jordartsämnen som därefter måste separeras.

För den delen av värdekedjan är LKAB huvudägare i det norska bolaget REEtec, som utvecklat en process för att skilja ut enskilda jordartsämnen. Särskilt intressanta är neodym och praseodym, som används i permanentmagneter för bland annat elmotorer och vindkraftverk.

Nu börjar den svåra delen

Att en demonstrationsanläggning kan startas är en viktig milstolpe, men det är inte samma sak som att processen är industriellt bevisad. Under försöksdriften behöver LKAB visa att de olika processtegen kan kopplas samman och köras stabilt under längre tid, inte bara att de fungerar var för sig.

Avgörande blir bland annat hur stor andel av fosforn och de värdefulla jordartsämnena som kan återvinnas, vilken renhet produkterna får och hur mycket syra, energi och vatten som förbrukas. Processen behöver också kunna hantera variationer i apatitkoncentratets sammansättning utan att utbytet eller produktkvaliteten försämras.

En annan fråga gäller restprodukterna. För att kalkylen och resurseffektiviteten ska hålla behöver gipset få en kvalitet som gör det möjligt att använda i byggmaterial eller andra produkter. Om stora volymer i stället måste deponeras förändras både miljönyttan och ekonomin.

Demonstrationen ska även ge underlag om korrosion, materialslitage, underhåll och hur processen kan styras. Sådana erfarenheter blir särskilt viktiga i en anläggning som hanterar stora mängder syror och där små förluster i varje processteg kan få stor betydelse när tekniken skalas upp.

LKAB har inte offentliggjort demonstrationsanläggningens kapacitet, förväntade utvinningsgrader eller beräknade produktionskostnader. Det är därför ännu inte möjligt att jämföra processen ekonomiskt med etablerad produktion av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i andra delar av världen.

Industribeslutet återstår

Den fullskaliga satsningen bygger på att tre delar fungerar tillsammans: fortsatt järnmalmsproduktion i Malmberget, ett apatitverk i Gällivare och den kemiska förädlingen i Luleå.

LKAB har tidigare beräknat att det planerade apatitverket i Gällivare i genomsnitt skulle kunna producera omkring 450 000 ton apatitkoncentrat per år. Det ger en bild av den industriella skala som processerna i demonstrationsanläggningen så småningom behöver kunna möta.

Industriparken i Luleå fick miljötillstånd i maj 2026. Mark- och miljödomstolen beviljade även tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet i Malmberget samt det planerade apatitverket i juni, men det avgörandet har överklagats. Därmed är den framtida råvaruförsörjningen till Luleå fortfarande beroende av en pågående rättslig process.

Något investeringsbeslut om den fullskaliga industriparken har ännu inte fattats. LKAB talar nu om en stegvis utbyggnad med full drift under 2030-talet. Resultaten från demonstrationsanläggningen ska tillsammans med tillstånd, marknadsförutsättningar och investeringskostnader ligga till grund för kommande beslut.

Projektets fördel jämfört med många nya gruvprojekt är att den första råvaran redan finns i en etablerad produktionsström. LKAB behöver inte öppna en separat gruva för att komma åt apatiten i Malmberget. Däremot krävs nya anläggningar, kemikalieförsörjning, transporter och en marknad för samtliga huvud- och biprodukter.

EU har gett Malmberget, industriparken i Luleå och Per Geijer-fyndigheten i Kiruna status som strategiska projekt enligt råvaruakten. Det understryker deras politiska betydelse, men ersätter varken industriella resultat, kundavtal eller ett investeringsbeslut.

Den verkliga nyheten är därför inte att Europa nu har fått en ny produktion av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den är att LKAB planerade processkedja har lämnat ritbordet och börjat generera de data som kan visa om den går att bygga i industriell skala.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.