Till huvudinnehållet

Nya borresultat kan växa Henneviken

Arctic Minerals har påträffat koppar- och silvermineralisering utanför den befintliga mineraltillgången vid Hennevikenprojektet i Dalsland. Resultaten ska nu ingå i en uppdaterad resursberäkning. De stärker möjligheten att projektet kan växa, men säger ännu inget säkert om framtida gruvdrift eller lönsamhet.

Mats Janson
Mats Janson 6 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
article-76-main
Borrplatser i DP1 vid Hennevikenprojektet. Arctic Minerals har borrat utanför den befintliga mineraltillgången och resultaten ska nu användas i en uppdaterad resursberäkning. Arctic Minerals

När svenska kopparprojekt diskuteras ligger fokus ofta på de norra delarna av landet. Arctic Minerals borrningar i Dalsland visar samtidigt att även Henneviken kan utvecklas till ett projekt av större betydelse.

Den första borrkampanjen omfattade tolv borrhål på sammanlagt 4 187 meter. Samtliga hål ligger utanför projektets nuvarande mineraltillgång, som enbart omfattar Dingelvikprospektet.

Det längsta redovisade intervallet innehöll 64,4 meter med 1,30 procent kopparekvivalent, fördelat på 1,08 procent koppar och 27 gram silver per ton. I intervallet ingick 1,7 meter med 3,18 procent kopparekvivalent, där kopparhalten var 2,1 procent och silverhalten 130 gram per ton.

Kopparekvivalent innebär att värdet av silverhalten räknas om till en jämförbar kopparhalt. Måttet gör det lättare att sammanfatta en mineralisering med flera metaller, men påverkas av vilka metallpriser och antaganden som används.

Befintlig resurs omfattar bara Dingelvik

Hennevikenprojektet består av flera prospekt, bland annat Dingelvik, Henneviken, Asslebyn, Baldersnäs och Åsnebo. Den nuvarande mineraltillgången på 55,4 miljoner ton med 1,0 procent kopparekvivalent bygger däremot enbart på historiska borrningar vid Dingelvik.

De nya borrningarna syftade både till att undersöka möjliga utvidgningar av Dingelvik och till att föra in mineralisering vid de övriga prospekten i en framtida resursberäkning.

Arctic Minerals uppger att mineralisering påträffades i tio av de tolv hålen. Fullständiga analysresultat fanns vid publiceringen för åtta av dessa, medan två återstod. Resultaten ska användas i den uppdatering av mineraltillgången som nu pågår.

Det innebär att borrningarna kan leda till en större redovisad resurs, men någon ökning är ännu inte fastställd.

Det breda intervallet på 64,4 meter behöver dessutom tolkas försiktigt. Borrhålet skär den mineraliserade horisonten i vinkel och den verkliga mäktigheten är fortfarande okänd. Den redovisade borrhålslängden motsvarar därför inte nödvändigtvis bredden på en framtida brytbar malmkropp.

Ytterligare 8 000 meter ska borras

Arctic Minerals har redan inlett en andra borrkampanj med 20 planerade hål och en sammanlagd längd på omkring 8 000 meter. Den ska framför allt testa regionala mål som identifierats genom tidigare geofysiska undersökningar.

Nästa viktiga besked blir den uppdaterade mineraltillgången. Därefter krävs bland annat mer representativa metallurgiska försök, geotekniska och hydrogeologiska undersökningar samt en ekonomisk studie som prövar om mineraliseringen kan brytas och anrikas lönsamt.

Bolaget har tidigare presenterat en konceptuell studie för underjordsbrytning vid Dingelvik. Den visar ett möjligt tekniskt upplägg, men är inte detsamma som en genomförbarhetsstudie eller ett investeringsbeslut.

Henneviken befinner sig också tidigt i tillståndsprocessen. För gruvdrift krävs bland annat bearbetningskoncession och miljötillstånd. Arctic Minerals siktar enligt sin indikativa tidplan på att lämna in en ansökan om bearbetningskoncession sent under 2027.

Borrresultaten stärker alltså det geologiska underlaget för ett större projekt. Om de även kan omvandlas till fler ton i mineraltillgången, och därefter till ett ekonomiskt och tillståndsmässigt genomförbart gruvprojekt, återstår att visa.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.