FoU

Nytt lösningsmedel separerar skandium ur industriavfall

Ett specialutvecklat lösningsmedel har använts för att separera och koncentrera skandium ur kolflygaska och rödslam. Laboratorieresultaten är lovande, men visar ännu inte om metoden kan bli ekonomiskt och miljömässigt hållbar i industriell skala.

Redaktionen 21 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Skandium används bland annat i aluminiumlegeringar och fastoxidbränsleceller. Metallen finns vanligtvis i mycket låga koncentrationer och utvinns främst som biprodukt vid produktion av andra metaller. Den begränsade och koncentrerade tillgången har gjort att skandium finns med på EU lista över kritiska råmaterial.

Det har samtidigt riktat intresset mot sekundära råvarukällor. I en studie publicerad i Hydrometallurgy undersöker K. Madhavi, R. Shekhar, D. Sai Krishna och Kulamani Dash möjligheten att återvinna skandium ur två omfattande industriella restströmmar.

Två avfallsströmmar testades

Den ena råvaran är kolflygaska, som uppstår vid förbränning av kol. Den andra är rödslam, även kallat bauxitrest, som bildas när aluminiumoxid framställs ur bauxit genom Bayerprocessen.

Båda materialen kan innehålla skandium, men i låga koncentrationer och tillsammans med betydligt större mängder av andra grundämnen. En central utmaning är därför att separera skandium utan att samtidigt få med stora mängder järn, aluminium och andra metaller.

Forskarna använde ett egenutvecklat djupt eutektiskt lösningsmedel, förkortat DES efter engelskans deep eutectic solvent. Sådana lösningsmedel består av två eller flera ämnen som tillsammans får en betydligt lägre smältpunkt än de enskilda beståndsdelarna. Sammansättningen kan anpassas för att binda vissa metalljoner mer effektivt än andra.

Enligt studien kunde det framställda lösningsmedlet selektivt separera och förkoncentrera skandium från både flygaska och rödslam. Författarna beskriver metoden som enkel och robust och framhåller att den kan kräva mindre energi än flera syrabaserade alternativ.

Ett steg mot ren skandiumprodukt

Studien behandlar framför allt separation och förkoncentrering. Det innebär att skandiumhalten höjs och att en del störande ämnen avlägsnas.

Det är ett viktigt steg, eftersom den låga ursprungliga koncentrationen är ett av de stora hindren för att utnyttja industriavfall som skandiumkälla. Studien visar däremot inte en fullständig industriell process som omvandlar avfallet till en färdig produkt av skandiumoxid eller skandiummetall.

För det krävs ytterligare processteg för återextraktion, rening och framställning av en produkt med tillräckligt hög renhet. Även hanteringen av det kvarvarande avfallet behöver ingå i bedömningen.

Miljönyttan behöver prövas vidare

Författarna beskriver det använda lösningsmedlet som biologiskt nedbrytbart och metoden som ett grönare alternativ till konventionell syrabaserad utvinning. Djupt eutektiska lösningsmedel är bland annat intressanta eftersom de kan ha låg flyktighet och i vissa fall framställas av relativt lättillgängliga ämnen.

Beteckningen ”grönt lösningsmedel” innebär emellertid inte automatiskt att hela processen har låg miljöpåverkan. En sådan slutsats kräver kunskap om råvarorna till lösningsmedlet, energiförbrukningen, eventuell toxicitet och hur många gånger lösningsmedlet kan återanvändas.

Lönsamheten är inte visad

Resultaten pekar på en möjlig teknik för att utnyttja avfallsströmmar som i dag till stor del lagras eller deponeras. Rödslam är särskilt intressant eftersom det produceras i stora volymer och kan innehålla flera metaller utöver skandium.

Studien visar däremot inte att metoden är kommersiellt lönsam. Det krävs försök i större skala och en fullständig teknisk-ekonomisk analys där bland annat lösningsmedlets kostnad och återanvändning, variationer i restmaterialens sammansättning samt energi-, vatten- och kemikaliebehov ingår.

Arbetet är därför bäst beskrivet som ett lovande laboratorieförsök. Det visar att lösningsmedlet kan separera skandium ur två komplicerade industriella restmaterial, men inte att tekniken är färdig för industriell drift.

Referens: K. Madhavi, R. Shekhar, D. Sai Krishna och Kulamani Dash, ”Development of an extraction method for scandium from secondary resources using a synthesized deep eutectic solvent for industrial waste valorization”, Hydrometallurgy, volym 244, 2026. Läs sammanfattningen hos förlaget [Betalvägg]

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.