Metalliska Material

Projektinitiativ #10: Framtidssäkrad aluminiumproduktion i Sverige (FRAS) ( 5 kommentarer)

Aluminiumindustrin i Sverige (och Europa) står inför allvarliga framtida utmaningar, främst från lågkostnadsländer med lägre miljöambitioner än Sverige. Stålindustrin försöker möta motsvarande hot genom ökad specialisering och enbart högteknologiska produkter. Hit har aluminiumindustrin inte nått, och det är inte självklart att vi skall gå samma väg. Det står dock klart att en viktig branschutveckling är ökat kunskapsinnehåll och minskad miljöpåverkan genom hela värdekedjan, både i produktionen och i produkterna.

1 december, 2016 • 5 minuters läsning

Annika Shelly presenterar initiativ #10 på programkonferensen Metalliska material 2017

Svenskt Aluminium har genomfört ett antal ”förstudier” som visar på ett antal viktiga områden som behöver bearbetas och utvecklas. Undersökningen ”Art Deco, Zippers and Laptops, How to Clean up Aluminum's Messy Reputation” visar omvärlden syn på aluminium och behovet av att stärka varumärket. Behovet av att kommunicera aluminiums ”rätta” värden är stort. Det är även viktigt hur samhället i stort ser på aluminium – det finns många mer eller mindre felaktiga uppfattningar om materialet.

”Aluminiumagendan” visar inifrån branschen vilka prioriteringar och framtidsutmaningar som skall utvecklas vidare. Nu vill vi gå från prat till handling, genom att genomföra ett antal resultatmässigt mätbara insatser tillsammans med den svenska aluminiumindustrin som t.ex…

Namn Hans Frisk
Organisation Svenskt Aluminium

Kommentar #1

Här kommer lite förslag angående mätbara kommunikationsinitiativ:
Media: mäta mediala klipp angående aluminium och öka insatser för att öka synlighet i media t.ex. pitcha artikelidéer till media angående hållbara städer och material.
Medlemskap: försäkra fortsatt intresse av medlemskap i Svenskt Aluminium genom nya krafttag och öka antalet medlemmar genom att delvis bredda kategorier av medlemmar (transport, paketering, bygg, m.fl.
Nya arenor: bredda rekryterings- och kommunikationsinsatser i nya, outnyttjade arenor (genom kreativa näringsområden såsom design, mode, popkultur) och mäta antalet besökare samt intresseanmälan till utbildningar eller mer information

Namn Annika Shelly
Organisation United Nations Environment Programme (UNEP) 10 YFP Programme Partner

Kommentar #2

Här kommer lite förslag hur man kan mäta hållbarhetsarbetet:
- organisera rundabordssamtal med beslutsfattare inom transport-, paketering- och byggsektorer samt intressenter genom statliga verk, NGOs (t.ex. UNICEF eller WWF) och akademi
- etablera nyckeltal och miljömärkning (genom Svanen, t.ex.) så man bland annat kommer i kontakt med slutkunder som aktivt letar efter hållbart material (arkitekter och industridesigner, t.ex.)
- "branda" kolkraftverksproducerad aluminium vs vattenkraftsproducerad aluminium (en av sveriges stora konkurrensfördelar är att man använder sig av vattenkraft som energiresurs)
- stödjer medlemsföretagen i sin kommunikationsarbete genom konkreta tips och material (bilder och dylikt)

Namn Annika Shelly
Organisation United Nations Environment Programme (UNEP) 10 YFP Programme Partner

Kommentar #3

Hej! Great initiative, and so needed for an industry that doesn't get the attention that it deserves. I see a number of ways in which aluminimum can rebrand itself in the future:
Knowledge transfer: The Swedish aluminium industry is mature in comparison to emerging markets. How are you working to transfer your expertise and technology to other countries? Your outreach abroad is just as critical as how we perceive your efforts here domestically. Are you helping developing countries in effectively producing a along-term strategy for their own domestic aluminium economy? Furthermore, as many emerging markets lack their own material flow, how is the Swedish aluminium industry addressing the recycling of scrap, which I understand to be particularly energy intensive. Your efforts in helping yourself and others achieve a "well below 2 degrees economy" is important.
Byproducts: How you are working as an industry to address the by products from the production process? Have there been efforts to identify common waste streams and more critically - how to address, reuse, reduce or sell these byproducts downstream? What does this mean for producers in terms of savings, and for consumers as well? Is there a "cleaner" or more "sustainable" aluminium that is on the market that we should look out for?
Water: The same can be said about how the industry's use of water - a finite resource that is increasingly under pressure and risk. Has your industry innovated to reduce reliance on water sources or are there methods in which water savings can be made? What are future ambitions within the industry to address these resources which are quite often taken for granted.
RE: Does your industry work closely with community power sources and suppliers to secure the best alternatives for renewable energy? There are excellent examples of parallel industries (pulp and paper) working together with city/community levels to boost energy sources for not only production sites but also the surrounding residential areas. This secures power needs into the future while moving towards clean power.
Some quick ideas to get your message out:
- encouragement of your industry players to disclose environmental data more transparently, not just via their internal sustainability reports but benchmarked against other aluminium players worldwide (CDP)
- dialogue with of aluminium users (vehicles, heavy industry, household products, etc) what do they see as the benefits of working with the material. can a coordinated effort to made to share with consumers? and what are your future projects with such industries?
- expand the use of aluminium in non-traditional sectors: can it be used in health? pharma? education? infrastructure`? these might sound crazy, but thinking outside the box will be needed to create the dialogue that is needed for further understanding and future innovations to be made.

Namn SWS Lu
Organisation Linköpings University

Kommentar #4

Annika Shellys ide om att "ursprungsmärka" metaller är spännande. Vi måste få genomslag på miljöbelastnings biten och verkligen visa att Aluminium har fler positva egenskaper än att vara miljöanpassat, skapa låg vikt, tillföra estetiska kvaliteter mm. Man skall vara medeten om att i många fall är det inte teknikerna som äljer material till de framtida produkterna det är Industridesiger och Arkitekter.

Namn Dag Holmgren
Organisation DH Industriell Design AB

Kommentar #5

Även här är jag part i målet, men vill och behöver kommentera. En god vän sa till mig när jag berättade att jag arbetade med aluminium -"Men får man inte Alzheimers av aluminium?" En av många konstiga felaktiga uppfattningar om aluminium. Annika Shellys förstudie visar hur stort behovet är av att kommunicera den faktiska sanna bilden av aluminium - inte minst i miljöhänseende. Det är ett stort arbete - men ack så nödvändigt för svensk aluminiumindustris framtid.

Namn Lars-Inge Arwidson
Organisation Svenskt Aluminium

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.