Till huvudinnehållet

Nu lanserar vi TripleM – häng med från starten! 

Metalliska Material

Projektinitiativ #111: Förhindra utkok i konverter

Idag använder huvuddelen av världens integrerade stålverk en Linz-Donawitz (LD) process, där syre introduceras till råjärnet genom en syrgaslans. Syftet är att avlägsna kol från råjärnet och på så sätt konvertera det till råstål. Under denna avkolning så bildas det en slagg som huvudsakligen innehåller järnoxid och metalldroppar. Slaggen ligger ovanpå järnsmältan och vid höga nivåer av CO/CO2 så tenderar den att bilda ett skum. Vid höga nivåer av skumning kan konvertern ”koka över”, d.v.s. slagg och metalldroppar trycks ut genom konverterns toppöppning, ett så kallat utkok sker.

16 februari, 2017 2 minuters läsning


Mikael Ersson presenterar initiativ #111 på programkonferensen Metalliska material 2017

Shakirov har analyserat orsaker till utkok [1]. Eftersom slaggen innehåller en stor andel metalldroppar så kommer utbytet minska då utkok sker. Övriga problem associerade med utko k är minskad livslängd på utrustning, ökade produktionstider med produktionsavbrott samt miljömässiga problem. Idag finns ett antal motåtgärder då utkok håller på att ske. För att dessa motåtgärder skall kunna sättas in så krävs det att någon form av detektion används som kan förutse att ett utkok är på väg [2,3]. På grund av komplexiteten i systemet är det idag svårt att förutse utkok trots de metoder som nämns i [2,3] vilket minskar effekten hos motåtgärderna.

Nyligen har en metod för att förhindra utkok presenteras [4]. Det som särskiljer denna metod från ovanstående är att den kontinuerligt tillför gas som slår sönder den skummande slaggen då slaggen når en viss nivå. Det behövs med andra ord ingen detektering för att upptäcka när utkok håller på att ske!

Projektinitiativet vill i ett första steg utvärdera den ekonomiska och tekniska bärigheten i att använda detta kontinuerliga skydd mot utkok. Steg 1 samlar driftsdata från referensverk och utför småskaliga modellförsök. Frågor som förväntas besvaras i steg 1 för referensverk:

Hur mycket gas krävs för att förhindra utkok (kostnad)?

Behöver avgassystemet designas om för att klara de större volymerna gas?

Hur står sig dessa kostnader jämfört med kostnad för utkok?

[1] M. Shakirov, A. Boutchenkov, G. Galperine, B. Schrader, Iron Steel Tech. 2004, 38.
[2] M. Brämming, “An Operational View on Foaming and Slopping Control in Top-blown BOS Vessels”, Doctoral Thesis, Luleå University of Technology, Luleå, 2015. ISBN 978-91-7583-498-6
[3] M. Brämming, B. Björkman, C. Samuelsson, Steel Res. Int. 2016, 87, 301.
[4] P. Ni, T. Haglund, M. Ersson, Steel Res. Int. 2016, DOI: 10.1002/srin.201600399

Namn Mikael Ersson
Organisation KTH



Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson
Mats Janson 10 september, 2026 2 minuters läsning
Slide 16_9 - 29
Nu lanseras TripleM!

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar. 

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.


Dela artikeln

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 2 minuters läsning
20240515_140310
Cementfabriken i Slite. Det lagakraftvunna tillståndet ger Heidelberg Materials rätt att fortsätta och utöka brytningen av kalk- och märgelsten i Slite under 30 år.  Heidelberg Materials

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.