Metalliska Material

Projektinitiativ #53: Igensättningsproblematiken vid gjutning - Vad förstår vi egentligen!? ( 4 komm

Ingensättning av tärning och gjutrör vid göt-och stränggjutning ger stora kostnads- och planeringsproblem för stålverken. Mycket forskningsarbete har lagts ner på att testa olika lösningar men tyvärr med begränsat resultat. Det vi idag vet är att fasta inneslutningar / partiklar binds till keramikens innerväggar. De fasta partiklarna binds också till varandra och bildar clusters, (se bild). Genom clustertillväxt sätts trånga passager succesivt igen varvid gjutningen måste avbrytas. Beprövade åtgärder idag, som dokumenterat ökar gjuttiden och tillämpas, är modifiering av stålsammansättningen i skänkugn för att undvika att fasta partiklar skiljs ut, större gjutrörs- eller tärningsdiameterar samt Ar-gas tillförsel till stoppare eller gjutrör. Orsaken till varför Ar-tillförsel minskar tillväxthastigheten av clusters är inte känd.

3 februari, 2017 • 3 minuters läsning

Olle Sundqvist presenterar initiativ #53 på programkonferensen Metalliska material 2017

I ett flertal tidigare projekt har olika lösningar på igensättningsproblemet testats. Tyvärr har de varit utan större framgång. Ett exempel är roterande stoppare för att ändra strömningsbilden kring gjutrörssätet och beläggning av keramiken för att förhindra att partiklarna fastnar.

När det gäller de grundläggande mekanismerna bakom clustertillväxt förstår vi inte vilka kriterier som gäller för att en partikel skall fastna på en annan partikel eller på keramiken, ytspänningsförhållanden mellan partikel / partikel, hur strömningen vid clusterbildningen ser ut, hur tillväxthastigheten hos ett cluster beror av partikelförekomsten i smältan, kriterier för bärigheten hos clusters i trånga passager, varför Ce-legerade stålsorter verkar ha en större igensättningstendens än Al-tätade stål, varför det vid rostfri tillverkning ibland bildas fasta partiklar av MgO-typ som sätter igen gjutrör etc.

Nyhetsvärdet i projektförslaget är att en grundläggande förståelse för mekanismerna bakom clusterbildning och vad som sker i värdekedjan från ståltillverkning till gjutning söks. Experter från olika kompetensområden behöver därmed samverka och utnyttja befintliga verktyg som t.ex. beräkning av metallurgiska jämvikter, Ab initio beräkningar för att bestämma ytspänning mellan partiklar, strömningsberäkningar, metoder för att bestämma partikelförekomster i smältan, stelningsberäkningar, värmeledning i keramiken etc. Vid ett avslutat projekt ska sådana kunskaper om igensättningarnas natur finnas att en väg mot att undvika dem identifieras.

Projektinitiativet stöds av Jernkontorets teknikområde 24, Gjutning och stelning.

Namn Robert Vikman
Organisation Jernkontoret

Kommentar #1

Intressant om det även innefattar götgjutning och dess problem, och då ej enbart fokuserar direkt på strängjutningen. Viss del är gemensamt, men inte allt.

Namn Ewa Sjöqvist Persson
Organisation Uddeholms AB

Kommentar #2

Detta är ett intressant problem där många tekniker tillämpats för att lösa problemen. En grundläggande förståelse skulle kunna hjälpa industrin att ta nästa kliv.
Frågan har tidigare skickats mellan gjutning och tidigare stålbehandling och det är viktigt att inkludera alla delar och söka kompetens från bägge områderna.

Det är viktigt att etablera en grund för vad har hänt i gjutröret för att ha underlag till simuleringar till de olika problemformuleringarna. Grundläggande data bör samlas in från nogranna analyser av igensatta gjutrör.

Initiativ #72 vill angripa samma problem men mer handfast. Man kan dock tänka sig att mättekniker från initiativ #72 används för att tydligt kvantifiera problemet innan man går vidare till åtgärder.

Namn Christoffer Schmidt
Organisation Outokumpu Stainless AB

Kommentar #3

Intressant projekt då ökad förståelse behövs för att minska igensättningar. Genom att lösa igensättningsproblem vid gjutning möjliggörs stränggjutning av nya stålsorter och därmed ökar utbytet markant. Detta ger besparingar i form av minskad material- och processkostnad. Instämmer med ovan kommentar om att intitiativ #72 är närliggande och att det behövs kompetens från flera expertområden.

Namn Karin H Antonsson
Organisation Sandvik Materials Technology, R&D Metallurgy

Kommentar #4

Även för stålgjuterier är detta en högaktuell problematik då samma effekter ofta uppstår vid användning av bottentömmande skänkar. Ytterligare en faktor här är att dessa mindre skänkar i regel saknar temperaturreglering vilket leder till stora temperaturgradienter genom gjutprocessen.

Namn Åsa Lauenstein
Organisation Swerea SWECAST AB

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.