Metalliska Material

Projektinitiativ #6: Sätta upp ett gemensamt artikelnummersystem för plåt, balk, stång, rör m.m. ino

Ha artikelnummer indelade så att även olika former av värmebehandling finns med: rätt produktstandard, rätt material osv. Till exempel att första siffran beskriver produktportfölj, andra material osv. Certifikat granskas innan de får rätt artikelnummer av hemtagare till Europa eller tillverkare som sätter det på marknaden inom Europa.

Vilket skulle göra att man undvek billigare sorter som inte uppfyller krav eller direktiv inom Europa. Typ nya tryckkärlsdirektivet.

25 november, 2016 • 2 minuters läsning

Alla som köper plåt av grossist anger rätt artikelnummer. Plåten har då rätt ingredienser och utförande för att få bära sitt Euro-artikelnummer. Lika konkurrens för lika krav. Tar vi täten så leder vi också systemet och kontrollerar således marknaden lite bättre. Det kan även kopplas ihop med tullen och taric-nummer för import/export. Upphandlingar blir lättare då kraven finns i rätt nummer. Vi styr då kanske mot kvalitet som vi är bra på i Sverige. Man blir tvungen att lyfta sin kunskap inom metalliska material men den som inte har kunskapen kan ändå köpa rätt och vi säkerställer rätt material på rätt plats. Allt material märkt med ingraverat Euro-nummer. Och att man inför licens/cert eller körkort för att påvisa om kunskap och för att få tillstånd att ge produkten sitt euronummer. Många saker är lika i Europa. Vi köper och säljer fram och tillbaka och det är en fördel att underlätta detta.

Har ju samma standarder. Men alla vet inte om de olika särkraven i standarder och optioner som finns. Man orkar ofta inte läsa på och höja sin kompetens. Utan fokuserar bara på sälj. Ingen kan eller vet eller bryr sig. Som hos många företag. Artikelnummersystem skulle ge nya på företagen chans att sälja eller offerera rätt produkt.

Artikelnummersystem tydliggör rätt produkt eller att man kan offerera likvärdig. Alla ser vad som avviker. Detta bör ligga hand i hand med provningar. Skall man lägga svetslicens så skall just det euronumret användas som grundmaterial. Skall bron byggas skall just det stålet användas. Skär man ut bitar från plåt måste man flytta euronummet till ny skuren bit. Vilket ger spårbarhet och säkerställer konstruktioner och svetsmetoder på plats. Det bör ligga i tiden för nya byggdirektiv.

Inom tryryckkärl har det funnits charge-nummer och spårbarhet i många år. Plåt balk osv. är väl inte riktigt där ännu. Kanske finns men finns kunskapen hos alla olika ställen som säljer? Inom VVS så har man rsk-nummer. Detta är lite samma fast lite högre krav i och med EN standarder för konstruktioner och tryckkärl.

Namn: Krister Norström

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.