Metalliska Material

Projektinitiativ #62: Niob i Gjutjärn

Syftet med projektet är att undersöka hur materialegenskaperna i högkiselsegjärn och SiMo-legeringar kan förbättras genom att tillsätta niob (Nb) i form av ferro-niobium. Målet är att visa hur egenskaper och mikrostruktur påverkas i dessa material då niob tillsätts som legeringselement.

8 februari, 2017 • 2 minuters läsning

Lennart Elmquist presenterar initiativ #62 på programkonferensen Metalliska material 2017

Niobium används idag i vissa gjutjärnslegeringar, främst gråjärn och segjärn, för att bland annat höja hållfastheten och nötningsbeständigheten. I det föreslagna projektet undersöks hur niob kan användas för att ytterligare förbättra egenskaperna i två varianter av segjärn, högkiselsegjärn och SiMo. I högkiselsegjärn finns det en optimal tillsats av kisel där de mekaniska egenskaperna når ett maximum för att sedan återigen sjunka om kiselhalten ytterligare höjs. Det pågår forskning där bland annat Co och Ni används för att ytterligare förbättra egenskaperna vid kisels optimala nivå. I projektet undersöks vilken effekt niob har i det sammanhanget och hur det i övrigt påverkar materialet och dess mikrostruktur. Det andra fallet handlar om SiMo material för högtemperaturappli kationer, bland annat grenrör i fordonsindustrin. Det är känt att befintliga legeringar inte är optimala och frågeställningen är då hur en tillsats av niob kan förbättra de nödvändiga egenskaperna. Dessutom undersöks i båda fallen hur niob kan användas för att förbättra nötningsbeständigheten och hur det i sin tur påverkar mikrostrukturen och materialens användningsområden.

Namn Lennart Elmquist
Organisation Swerea SWECAST

Kommentar #1

Föreslår att istället för Nb studera inverkan från vanadin (V). En annan intressant tillsats är små halter av aluminium, som liksom Si är en effektiv lösningshärdare samt vid ungefär 0,5 wt% Al varken ger "pin-hole defects" eller dålig nodularitet.

Namn Richard Larker
Organisation Ausferritic AB, Indexator Rotator Systems AB & Rototilt Group AB

Kommentar #2

Hej!

Ser gärna att ett CGI alternativ med ca 2% Si samt Nb och Co tillsatser utreds i syfte att höja hållfastheten vid förhöjd temperatur (200-300 C), utan att försämra de tribologiska egenskaperna.

Namn Per Samuelsson
Organisation Federal Mogul Powertrain Rings and Liners

Kommentar #3

Projektet känns som att det ligger helt i linje med framtiden för segjärn .

Om vi ska kunna Gjuta tunnare gods med högre hållfasthet och bättre slitstyrka som kunderna efterfrågar så är det högintressant att ta fram sådana legeringar till konkurrenskraftiga priser.

Behovet finns ju som bekant med viktreducering på konstruktioner och ökade skäregenskaper som är värdeskapande för kund.

Som sagt projektet känns välbehövligt för att föra Järnåldern framåt.

Namn Martin Ståhlberg
Organisation Nya ArvikaGjuteri AB

Kommentar #4

Ett mycket intressant projekt där inverkan av legeringsämnen på t.ex. abrasiva nötningsmekanismer är en utmanande forskningsfråga. Möjligheten att förbättra eller bibehålla de mekaniska egenskaperna och nötningsprestanda, speciellt vid högre temperaturer, är högintressant för många utmanande tillämpningar i tung industri där stora pengar kan sparas på ökad driftsäkerhet och minskat underhåll.

Namn Jens Hardell
Organisation Luleå tekniska universitet

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.