SBUF: Nytt projekt om proportionering av slaggasfalt
Det är generellt av stor vikt att kunna nyttja biprodukter från tillverkningsprocesser för att spara på naturens resurser. Slagg, som är en biprodukt från ståltillverkning, har använts med mycket goda resultat i ett flertal beläggningsarbeten (till exempel rondeller). Ett ökat användande av slagg i vägbyggen kan därför förbättra beläggningskvaliteten och komplettera dagens användande av sten.
I Vinnovaprojektet, Slagphalt, testades ett tiotal olika metallurgiska slagger (producerade industrimineraler, biprodukter i ståltillverkning) med avseende på dess funktion som ballast i bitumenbundna beläggningar. I projektet proportionerades kornkurvor i slaggasfaltmassorna enligt en konventionell asfaltmassa (ABb 16) med stenmaterial som ballast. Bindemedelshalterna justerades för densitet och genom att anta en kompensation med hänsyn till porositeten för respektive slagg. Trots att ingen unik optimering av kornkurva och bindemedelshalt utfördes för slaggmaterialet påvisades ett flertal positiva egenskaper i jämförelse mot en konventionell asfaltmassa. Packningen och hålrumsanalyser av slaggasfaltmassorna belyste dock behovet av en unik proportionering av asfaltmassor med slagg som ballast.
Slaggasfalt från Ovako i Åkersberga, Stockholm.
I försöken har slaggerna utgjort den grövre delen av ballasten och kompletteras med en finandel från stenmaterial för att uppnå önskad kornkurvan. Det har visat sig finnas vissa praktiska fördelar med att använda en finandel av stenmaterial vid tillverkning av slaggasfalt. Relativt stora skillnader i densitet mellan sten- och slaggfraktionerna försvårar en korrekt proportionering med avseende på bindemedelshalt och kornkurva. Även den högre porositeten i slagg, i jämförelse mot stenmaterial, påverkar proportionering av bindemedelshalten. Av dessa och flera andra anledningar finns ett intresse att testa slaggasfalt bestående av enbart slaggballast. I dagens läge proportioneras konventionella asfaltmassor genom att undersöka passerad viktprocent för respektive fraktion. En proportionering som baseras på volymprocent är troligen mer lämplig för ett sammansatt material med varierande densitet, vilket kommer att utvärderas.
När producerade industrimineraler från stålindustrins tillverkningsprocesser används, sparar man på naturens resurser. Dessa har använts med mycket goda resultat i ett flertal beläggningsarbeten (t.ex. rondeller). Ett ökat användande av slagg i vägbyggen kan därför förbättra beläggningskvaliteten och komplettera dagens användande av sten. Syftet med detta projekt är att ta fram ett proportioneringssystem anpassat för material med hög porositet och olika densitet. Det är även av intresse att utveckla provning av funktionsegenskaper för denna typ av material, där huvudsyftet är att använda slagg som ballast vid tillverkning av beläggningsmaterial. Projektet kommer också se över hur man med olika typer av efterbearbetning, som t.ex. krossning, siktning och magnetavskiljning kan påverka kvaliteten på den slaggballast som framställs för asfaltstillverkning. Ett övergripande mål är att detta projekt ska bidra till att möjliggöra en ökad användning i beläggningar.
Projektet startar september 2016 och pågår i två år. Det är en direkt fortsättning på det projekt som avslutades i juni 2016 och är ett samarbete mellan asfalts- och stålbolag, VTI och Trafikverket. Finansieringen av projektet kommer från SBUF, Svenska Byggbranschens utvecklingsfond samt genom kontant- och naturainsatser från deltagande företag.
Slutrapport: Slaggasfalt - en tyst och hållbar vägbeläggning för tätbebyggda områden
Projektrapporten bygger på en unik sammansättning av aktörer i hela värdekedjan från stål- och metallproducenter, slaggbearbetning, asfaltstillverkare och VTI till Trafikverket.
Projektets syfte var öka materialhushållningen i samhället genom att använda slagger, som produceras i samband med ståltillverkning, i asfaltstillverkning. Eftersom slaggasfalt har högre prestanda än traditionell asfalt gjord på bergkross resonerar man att slaggasfalt bör vara det naturliga valet för bl.a. vägar i tätbebyggt område där hög hållfasthet är ett önskemål.
