Till huvudinnehållet

Sex nya forskningsprojekt inom Metalliska material

Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material satsas nu över 44 miljoner kronor i nya projekt i utlysningen ”Höga och säkerställda produktprestanda i ett värdekedjeperspektiv”. Nu är det sex nya projekt som beviljats stöd ifrån den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.

24 oktober, 2019 • 4 minuters läsning

Syftet med utlysningen är att hitta forsknings- och utvecklingsprojekt som bidrar till att förbättra prestandan hos slutprodukter i metall­industrins värdekedjor i enlighet med krav och behov från slutanvändare.

Utlysningen ”Höga och säkerställda produktprestanda i ett värdekedjeperspektiv”är den trettonde utlysningen inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material.

De beviljade projekten är:

FAMTool – Funktionaliserade additivtillverkade varmformningsverktyg

FAMTool ska utveckla nya funktionaliserade varmformningsverktyg, producerade med hjälp av additiv tillverkning. Utvecklingen om additiv tillverkning har öppnat upp många nya möjligheter att producera komponenter med egenskaper som är svåra, eller omöjliga, att erhålla med konventionella tillverkningsmetoder. Genom att dra nytta av möjligheterna med additiv tillverkning av varmformningsverktyg kan nya verktygskoncept förverkligas.

FAMTool har en total budget på 6 miljoner kronor varav 3 miljoner kronor kommer från Vinnova.

FLIMPS – Flexibel implementering av nya stål för ökad komponentprestanda

För att öka prestanda och livslängd på metalliska komponenter inom t ex fordon- och gruvindustrin krävs att företag kan gå över till mer avancerade och högpresterande stål än vad som traditionellt används idag. Nya stål måste effektivt kunna implementeras i dagens produktionsprocesser för att möjliggöra flexibla materialval för hög komponentprestanda.  FLIMPSska utveckla och förbättra användning av nya stål i lågtrycksprocesserna lågtrycksuppkolning (LPC) och plasmanitrering (PN), som båda är relativt nya värmebehandlingsprocesser.

FLIMPS har en total budget på cirka 7,5 miljoner kronor varav 3,75 miljoner kronor kommer från Vinnova.

HyTrans – Risker för väteförsprödning i automativstål

Bilindustrins högsta prioritet är att reducera utsläpp av koldioxid och viktminskning en viktig del i jakten på minskade utsläpp. Användningen av de allra högsta hållfastheterna inom stål på grund av risken för väteförsprödning (hydrogen embrittlement, HE). Detta är bland annat en anledning till branschens tveksamhet inför de nya typerna av stål, de så kallade tredje generationens stål. Forskningsprojektet HyTrans har som mål att utreda hur allvarlig denna risk är och att identifiera motåtgärder för att kunna utnyttja stålens egenskaper vid tillämpningar i bilindustrin. Projektet ska möjliggöra en säker användning av avancerade höghållfasta stål i bilindustrin, med avseende på väteförsprödning. Detta kommer att ske i form av riktlinjer för att undvika väteförsprödning i stål i fordon med förslag på hur man undviker risker på grund av miljö, material, deformationsnivåer och steg i tillverkningsprocesserna.

HyTrans har en total budget på cirka 6 miljoner kronor varav 3 miljoner kronor kommer från Vinnova.

IMPACT – Utveckla metallhanteringsprocessen för ökad konkurrenskraft och produktprestanda

Vid gjutning av aluminiumprodukter är en av de viktigaste orsakerna till begränsade mekaniska egenskaper gjutdefekter som till exempel porer, oxidfilmer och inneslutningar. I värdekedjan mellan råvara till maskinbearbetad komponent så skapas defekterna till största del vid beredning av smält metall inför gjutning och har ofta den enskilt största förbättringspotentialen i kedjan. Nu startar projektet IMPACT som avser att öka kunskapsbasen runt defektgenerering i smält aluminium, och att ta fram metoder för att begränsa uppkomsten och skadan av defekterna i smälthanteringen.

IMPACT har en total budget på 6,5 miljoner kronor varav 3,2 miljoner kronor kommer från Vinnova.

OPTIBRASS – Förbättrade blyfria mässingsprodukter genom optimering längs värdekedjan

Mässing är traditionellt legerad med bly för att förbättra skärbarhet och gjutning. På grund av hälso- och miljörisker förväntas bly att bli förbjuden inom det närmaste decenniet. Användning av blyfria legeringar är mycket begränsat på grund av högre materialkostnader, gjut- och skärbarhetsproblem, och det är därför nödvändigt för den svenska mässingsindustrin att utveckla system för blyfrimässing genom hela värdekedjan. OPTIBRASS, kommer att fokusera på senare processer i värdekedjan, från materialproduktion till slutprodukter, vilka har identifierats som stora hinder för en bred användning av blyfri mässing.

OPTIBRASS har en total budget på 10 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor kommer från Vinnova.

SAMCO – Spänningspåverkan och korrosionsegenskaper hos material framställda genom additiv tillverkning

Spänningskorrosion är en känd problematik vid användning av rostfria stål i krävande miljöer. För att korta ner ledtiden och sänka kostnader för specialkomponenter, vill man inom vissa branscher ersätta konventionellt framställt rostfritt stål med additivt tillverkat rostfritt stål. Detta innebär att additivt tillverkat rostfritt stål måste klara av samma typ av krävande miljöer som konventionellt rostfritt stål. I dagens läge är spänningskorrosion väl utrett och under god kontroll vad gäller konventionellt rostfritt stål, men i stort sett outforskat för additivt tillverkat rostfritt stål. I SAMCO, avser man – genom att främja säker användning och sänkta kostnader – att öppna upp för en ny marknad där komponenter tillverkade av additivt tillverkat rostfritt stål kan användas i slutanvändarapplikationer där det föreligger risk för spänningskorrosion.

SAMCO har en total budget på 8,7 miljoner kronor varav 3,9 miljoner kronor kommer från Vinnova.



Helen Blomqvist tar över Sandviks verktygsaffär

Sandvik Coromants chef Helen Blomqvist tar över affärsområdet Machining, med omkring 44 miljarder kronor i årsomsättning. Hon får ansvar för både nya tillväxtområden och ett effektiviseringsprogram på tre miljarder kronor.

Mats Janson
Mats Janson 12 november, 2026 • 1 minuts läsning
Helen Blomqvist
Sandvik har utsett Helen Blomqvist till chef för affärsområdet Machining och ny medlem i koncernledningen. Hon tillträder den 1 januari 2027. Sandvik

Helen Blomqvist blir chef för Sandvik Machining och medlem av koncernledningen den 1 januari 2027. Hon efterträder Nadine Crauwels, som lämnar Sandvik.

Blomqvist leder sedan 2020 Sandvik Coromant, en av åtta divisioner inom Machining. Affärsområdet omfattar även bland andra Seco, Walter och Dormer Pramet och tillhandahåller verktyg, verktygssystem, metallpulver och tjänster för skärande bearbetning.

Under 2025 omsatte Machining omkring 44 miljarder kronor, hade ett justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar på 8,7 miljarder och drygt 18 600 anställda.

Blomqvist började på Sandvik Coromant 2003 och har en doktorsexamen i strukturkemi. Före chefsposten har hon bland annat ansvarat för produktledning och forskning och utveckling samt lett försäljningen i norra Europa.

Kombinationen är relevant för den uppgift hon nu får. Machining ska utveckla nya verktyg och digitala tjänster och växa inom områden som flygindustri, medicinteknik och konsumentelektronik. Sandvik vill samtidigt öka närvaron på tillväxtmarknader som Indien, Kina och USA samt få verktygs- och mjukvaruverksamheterna att sälja mer tillsammans.

Blomqvist tar också över ett omfattande effektiviseringsarbete. Sandvik planerar omstruktureringsåtgärder på omkring tre miljarder kronor inom Machining under perioden 2025–2030. Programmet ska bland annat anpassa tillverkningens geografiska struktur, konsolidera anläggningar och effektivisera organisationen. Målet är årliga besparingar på en miljard kronor vid utgången av 2030.

Sandvik har ännu inte meddelat vem som efterträder Blomqvist som chef för Sandvik Coromant.



Outokumpu kopplar upp ytterligare 50 kranar

Efter ett års utvärdering på sex kranar utökar Outokumpu användningen av Åkerströms digitala behörighetssystem vid stålverket i Avesta. Minst 56 kranar ska nu omfattas av systemet.

Mats Janson
Mats Janson 12 november, 2026 • 1 minuts läsning
Angelica Olsson
Angelica Olsson, Head of Safety & Sustainability på Outokumpu i Avesta. Outokumpu

Access_Ctrl används för att styra vilka operatörer som får använda en viss kran eller maskin. Behörigheten kan kopplas till operatörens utbildning, samtidigt som den dagliga kontrollen dokumenteras direkt genom radiosändaren och sparas i systemet.

Outokumpu installerade tjänsten på sex kranar för omkring ett år sedan. Efter utvärderingen omfattar det nya avtalet ytterligare 50 kranar. Avtalet löper i två år och inkluderar både den digitala tjänsten och tillhörande utrustning.

Uppskalningen är mer intressant än själva systemvalet. Många digitala industrilösningar stannar vid begränsade piloter. I Avesta går tekniken i stället från sex testinstallationer till en gemensam lösning för minst 56 traverser och andra kritiska lyftkranar.

Outokumpu utökar Åkerströms digitala behörighets- och kontrollsystem från sex till minst 56 kranar vid anläggningen i Avesta.Åkerströms

Outokumpu räknar med att systemet ska minska risken för missade kontroller och även bidra till lägre kostnader för oplanerat underhåll. Vilken effekt lösningen hittills har haft på incidenter, stillestånd och kostnader redovisas däremot inte.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.