Metalliska Material

Skogsflis kan minska koldioxidutsläpp från masugn

Ett nystartat forskningsprojekt som drivs av Swerea MEFOS ska genom användning av biokol vid masugnsbaserad ståltillverkning på kort sikt kunna minska koldioxidutsläpp med upp till 30 procent. Metoderna vidareutvecklas och testas på SSAB. Projektet använder resultat från ett enskilt projektet inom Metalliska Material, Grön Masugn.

31 augusti, 2017 • 2 minuters läsning

Malmbaserad ståltillverkning ger avsevärda utsläpp av koldioxid då masugnsprocessen använder fossilt kol och koks. En av stålindustrins största utmaningar idag är att begränsa koldioxidutsläppen. Trots att SSAB:s masugnar i Oxelösund och Luleå är bland de mest energieffektiva i världen, står företaget för cirka 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. I Oxelösund utreds redan möjligheterna för en fossilfri produktion 2026.

− I vårt arbete med att minska koldioxidutsläppen jobbar vi både på kort- och lång siktigt. Bio-kol-projektet är ett mycket bra initiativ för att ytterligare sänka nivåerna med dagens masugns-teknik. Om testerna blir lyckade kan en del av nuvarande kol och koks ersättas av bio-kol, utan några större investeringar, till en än mer fossilfri produktion, förklarar Era Kapilashrami, chef för Metallurgin i Oxelösund.

Projektets syfte är att praktiskt visa på möjligheterna att industriellt använda biomassa i svenska masugnar. Detta för att på kort sikt minska koldioxidutsläppen från processen. Fullt utvecklad, utbyggd och implementerad teknik beräknas kunna minska utsläppen av koldioxid från masugnsbaserad ståltillverkning med cirka 30 procent.

− Beräkningar som vi har gjort i ett tidigare projekt visar att det finns potential att minska fossila koldioxidutsläpp genom att använda biokol. Nu får vi en unik möjlighet att testa det i praktiken. Industriförsöken kommer att visa både hur hantering av biokol fungerar i befintliga system och vilken effekt det har på masugnsprocessen och koldioxidutsläppen som helhet, säger professor Lena Sundqvist Ökvist, projektledare på Swerea MEFOS.

Projektet ska utföras i nära samverkan med teknikutvecklare av biokol och skogsindustrin. Projektets resultat ska därför också kunna användas av såväl stålföretag som biokolproducenter. Tekniken kan på sikt också överföras till andra metallproducenter som exempelvis icke-järn, järnpulver och ferrolergeringsindustrin.

− Resultaten från modellering i Grön Masugn avseende inverkan från olika processförändringar på den fossila koldioxidemissionen från masugnen och hela stålverket inklusive gasanvändare som exempelvis värmeverk visade användning av biokol för injektion eller som tillsats i pelletslagren hade potential att ge betydande positiva effekter. Metoden skulle kunna användas på kortare sikt då sannolikt inte omfattande ändringar av befintlig utrustning krävs och möjligheterna att göra praktiska försök diskuterades inom projektet. Resultat från det pågående projektet Grön Masugn-Fokus biomassa kommer också att stödja det nya biokolprojektet, säger Lena Sundqvist Ökvist.

Projektet startar upp i september 2017 och beräknas under 2018-2019 förbereda och genomföra driftförsök.

− Utvecklingsarbetet för att utforma försöket, välja material och finna behov av utrustningsmodifiering kommer att starta direkt men i planen ligger själva försöken ligger i slutet av 2018-början av 2019, säger Lena Sundqvist Ökvist.

SSAB i Oxelösund finansierar projektet till ett värde av cirka 13 miljoner kronor och Energimyndigheten med 5,4 miljoner kronor. Partner i projektet är Swerea MEFOS, Luleå tekniska universitet och SSAB.

En artikel om projektet går att läsa hos Sörmanlands Nyheter

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.