Metalliska Material

Snart inleds bygget av HYBRIT:s testanläggning

Inom kort startar bygget av en världsunik testanläggning, som är en del av LKAB, SSAB och Vattenfalls initiativ HYBRIT. I anläggningen ska fossila bränslen ersättas med biobränsle för att nå en fossilfri produktion av järnmalmspellets. HYBRIT-initiativet stöds av Energimyndigheten och har som mål att ta fram en fossilfri ståltillverkning 2035.

1 april, 2019 • 3 minuters läsning

En fossilfri stålproduktion startar i gruvan och därför arbetar LKAB intensivt med hur nästa generations pelletsverk ska utformas. Som en del av HYBRIT-initiativet ska en anläggning baserad på biobränsle byggas vid LKAB:s verksamhet i Malmberget, projektet kostar ungefär 80 miljoner kronor. Att testa biooljesystemet är en del av pilotfasen och syftar till att konvertera ett av LKAB:s pelletsverk från fossilt till 100 procent förnybart bränsle. Det innebär att LKAB:s fossila koldioxidutsläpp kommer att sjunka med upp till 40 procent för verksamheten i Malmberget under testperioden, vilket motsvarar 60 000 ton per år. På längre sikt är målet för LKAB en helt koldioxidfri pelletsproduktion.

– Inom ramen för HYBRIT undersöker LKAB hur vi kan byta värmningsteknik i pelletsprocessen, vilket är hjärtat i våra förädlingsverk. Parallellt genomförs försök i experimentanläggningen i Luleå med annan värmningsteknik. Försöken ska säkerställa att nya biobränslen och plasmabrännare fungerar i pelletsverkets unika miljö. På sikt ska det här göra LKAB:s järnmalmspellets helt koldioxidfria, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Järn- och stålindustrin är en av de industrier som släpper ut mest koldioxid i Sverige. En växande befolkning tillsammans med en växande urbanisering gör att efterfrågan på stål förväntas öka ytterligare fram till 2050. Om initiativet blir framgångsrikt innebär det att HYBRIT kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent.

– Tillsammans med våra ägare vill vi kunna lösa grundproblemet kring utsläpp inom järn- och stålindustrin. Initiativet är avgörande för att Sverige ska kunna möta de mål som satts i Parisavtalet och nationellt, och är vårt bidrag till att bekämpa klimatförändringarna. En fossilfri produktion av järnmalmspellets är ett viktigt steg för att nå dessa mål, säger Mårten Görnerup, vd för Hybrit Development AB.

Efter en förstudie som pågick 2016–2017 togs 2018 det första spadtaget till en pilotanläggning gällande vätgasbaserad reduktion av järnmalm i Luleå som väntas stå klar 2020, en anläggning som studerar processerna nedströms pelletsverket. Investeringen i testanläggningen för bioolja i Malmberget är en viktig milstolpe i HYBRIT:s initiativ och utvecklingsresa för en fossilfri pelletstillverkning och beräknas stå klar 2020 och de första testerna ska genomföras fram till 2021.

– Vi är på väg att ta ett revolutionerande tekniksprång och visa världen att det går att tillverka stål utan att släppa ut koldioxid. Arbetet med att utveckla en helt fossilfri ståltillverkning går enligt plan och jag känner stor tillförsikt att vi kommer att lyckas. Samtidigt fortsätter SSAB att minska vårt klimatavtryck på andra sätt, till exempel genom att konvertera produktionen i Oxelösund till ljusbågsugn för råstålsproduktionen. Båda masugnarna avvecklas redan runt 2025 vilket kommer sänka SSAB:s koldioxidutsläpp i Sverige med cirka 25 procent, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.

Målet är att i första hand få bort de fossila koldioxidutsläppen och därmed stoppa nettoökningen av koldioxid i atmosfären. Det sker genom konvertering till förnybart bränsle. I nästa steg är LKAB:s vision att helt eliminera koldioxidutsläppen från pelletsverken. LKAB:s järnmalm består till stor del av magnetit och ger redan idag utan bioolja ett stort miljöförsprång till konkurrenterna. Stål framställd till 100 procent av LKAB:s järnmalmspellets resulterar i 14 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med stål tillverkad vid ett genomsnittligt sinterbaserat europeiskt stålverk. En av orsakerna är att det krävs mindre energi att göra pellets från magnetitmalmen än från den mer vanligt förekommande hematitmalmen. Pelletsprocessen kräver idag mycket energi, samtidigt som stora mängder värme alstras när magnetiten oxiderar till hematit.

2016 gick LKAB, SSAB och Vattenfall samman för att skapa HYBRIT – ett initiativ som strävar efter att revolutionera järn- och stålproduktionen. Målet är att ha världens första fossilfria ståltillverkning där koldioxidutsläppen nästan helt elimineras, 2035. Energimyndigheten valde 2018 att stötta projektet med mer än 500 miljoner kronor för utveckling av en industriell process genom försök i pilotskala och de tre ägarna LKAB, SSAB och Vattenfall bidrar med en tredjedel var av resterande del.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.