Metalliska Material

SSAB vill vara fossilfritt år 2045

SSAB säger att bolaget nu ökar sina ambitioner för hållbarhet och i och med detta så sätter man upp nya långsiktiga mål. Bolaget kommer att ha som mål att vara helt fossilfritt år 20145 och år 2025 är SSAB:s mål att uppnå 10 miljoner ton i årlig koldioxidbesparing för kunderna.

25 oktober, 2017 • 2 minuters läsning

– Vi är redan en föregångare i många avseenden och vi vill behålla den positionen i framtiden. Hållbarhetsfrågan omvandlar hela stålindustrin och det krävs omfattande åtgärder för att minska klimatförändringarna. Våra nya mål är väldigt ambitiösa, men vi är helt säkra på att vi kommer att uppnå dem. För att uppnå målen krävs det stora ansträngningar i hela organisationen och samarbete med staten, forskningsinstitut, universitet och andra partners, säger Martin Lindqvist, vd för SSAB.

Stål SSAB

^{Foto: SSAB}

Ett av SSAB:s nya mål är att stegvis gå mot en fossilfri stålproduktion genom HYBRIT-projektet och att dessutom eliminera andra fossila utsläpp, vilket gör det möjligt för alla bolagets verksamheter att bli fossilfria före 2045. Cirka 90 procent av SSAB:s totala utsläpp härrör från masugnar. De återstående 10 procenten kommer främst från värmeugnar, men även från interna transporter.

– Vi strävar konstant efter att förbättra vår miljöprestation i produktionen. SSAB tillhör redan de mest effektiva stålproducenterna när det gäller koldioxidutsläpp. För att alla våra verksamheter ska bli fossilfria krävs det att vi lyckas med många åtgärder, inte bara HYBRIT, utan även genom mindre mängd inköpt energi, utnyttjande av restprodukter, hållbara insatsmaterial och fossilfria interna transporter, säger Martin Lindqvist.

SSAB har tidigare publicerat sina miljö- och energimål för 2019.

Det nya målet relaterat till SSAB:s hållbara erbjudande innebär att kunderna genom att använda bolagets höghållfasta stål kan uppnå årliga koldioxidbesparingar på 10 miljoner ton under slutproduktens användningsfas. Denna mängd är lika med SSAB:s egna direkta koldioxidutsläpp. Besparingarna uppnås genom två program: 7,8 miljoner ton i besparingar genom SSAB EcoUpgraded och 2,2 miljoner ton genom Automotive Premium Upgrade.

– SSAB:s stål används för att producera utrustning som i många fall använder stora mängder energi när den används. Att hjälpa kunderna tillverka lättare och bränslesnålare produkter är det snabbaste sättet och det största bidraget som vi kan ge för att minska de totala koldioxidutsläppen. För en tung lastbil är utsläppen under användningsfasen nio gånger större än utsläppen från produktionen av alla material som behövs för lastbilen, säger Maria Långberg, Personal- och Hållbarhetsdirektör hos SSAB.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.