Starkast pellet var inte lättast att reducera
Den mekaniskt starkaste av tio kommersiella järnmalmspellets hade samtidigt sämre reducerbarhet och svällde kraftigt under processen. En ny studie visar varför stålverk inte kan bedöma pellets enbart efter järnhalt och hållfasthet. Resultaten är relevanta när pellets får en större roll i både masugnar och framtida vätgasbaserad järnframställning.
Järnmalmspellets ser vid första anblicken ut som en förhållandevis enhetlig råvara. Men bakom de små kulorna finns skillnader i kemisk sammansättning, porositet, storlek och mekanisk styrka som påverkar hur de beter sig inne i ugnen.
I den nya studien har forskare undersökt tio sorters kommersiella pellets från stora internationella leverantörer. Produkterna hade levererats till stålverk och var färdiga att använda, vilket ger studien en tydligare industriell koppling än försök med laboratorietillverkade pellets.
Leverantörerna och produktnamnen anges däremot inte. Studien kan därför inte användas för att jämföra enskilda bolag eller dra slutsatser om exempelvis LKAB:s produkter.
Hållfasthet räcker inte
Forskarna analyserade bland annat järnhalt, aluminiumoxid, magnesiumoxid, basicitet, porositet och pelletstorlek. Därefter testades pelletens tryckhållfasthet, sönderfall vid lågtemperaturreduktion, reducerbarhet och benägenhet att svälla.
Resultaten visar att en egenskap inte ensam kan avgöra kvaliteten. Den pellet som hade högst tryckhållfasthet i kallt tillstånd visade samtidigt sämre reducerbarhet och alltför stor svällning under reduktionen. En produkt kan alltså tåla transport och hantering väl men ändå uppträda mindre gynnsamt i ugnen.
Inom det undersökta materialet var en porositet på omkring 20 procent, relativt låg halt av magnesiumoxid och måttlig basicitet generellt förknippade med goda resultat. Forskarna pekar också ut ett storleksintervall på 9,5–12 millimeter som en lämplig kompromiss.
Större pellets hade bättre mekanisk hållfasthet och mindre problem med svällning. Mindre pellets reducerades däremot lättare och presterade bättre i försöken med sönderfall under reduktion. Vilken storlek som är bäst beror därför på vilka egenskaper processen prioriterar.
Pellets ersätter inte koks direkt
En viktig drivkraft bakom forskningen är att stålverk kan öka andelen pellets och minska användningen av sinter i masugnen. Pellets har vanligen jämnare storlek, högre järnhalt och bättre reducerbarhet än sinter. Dessutom kan utsläppen från själva sintringsanläggningen minska när mindre sinter behöver produceras.
Pellets ersätter däremot inte koks direkt. Koksen fungerar både som reduktionsmedel, bränsle och bärande material i masugnen. Pelletens egenskaper kan förbättra ugnens effektivitet och därmed minska bränslebehovet, men kolet har fortfarande en annan funktion i processen.
Studien visar också en intressant skillnad mellan reduktionsgaserna. Vid försök med kolmonoxid varierade reducerbarheten tydligt mellan pelletssorterna. Med vätgas nådde samtliga sorter en reduktionsgrad över 95 procent och skillnaderna mellan produkterna var betydligt mindre.
Det innebär inte att alla pellets automatiskt är lika lämpliga för industriell vätgasbaserad direktreduktion. För sådan användning behöver även bland annat sammanbakning, hållfasthet under reduktion, föroreningshalter och beteende i en kontinuerlig schaktugn bedömas.
Relevant för LKAB, men ingen produktjämförelse
Kopplingen till Sverige är tydlig. LKAB producerade 2025 omkring 86 procent av all järnmalm inom EU och beskriver pellets som en fortsatt viktig möjliggörare i stålindustrins omställning. Inom Hybrit har bolaget tillsammans med SSAB och Vattenfall dessutom visat att järnmalmspellets kan direktreduceras med vätgas till järnsvamp.
För LKAB och andra pelletsproducenter innebär utvecklingen att en jämn och processanpassad kvalitet blir minst lika viktig som hög järnhalt. Masugnar, gasbaserade direktreduktionsanläggningar och vätgasprocesser ställer delvis olika krav på råvaran.
Studien säger däremot inget om hur LKAB:s pellets placerar sig i förhållande till konkurrenternas. De tio produkterna är anonymiserade och skiljer sig åt på flera punkter samtidigt. Forskarna hade inte heller tillgång till leverantörernas temperaturer, tider och atmosfärer vid bränningen av pelletsen.
De statistiska modellerna ska därför ses som vägledning, inte som universella recept. Det tydligaste resultatet är snarare att ”hög kvalitet” inte är en enda egenskap. Den pellet som är starkast före ugnen behöver inte vara den som ger bäst process när reduktionen väl börjar.
Referens: Leonardo Tomas da Rocha, Seongkyu Cho, Jung-Ah Kim, Kyoung-Oh Jang och Sung-Mo Jung, ”Assessing Iron Ore Pellet Quality Parameters for Optimized Performance Across Pellet-Based Furnace Operations”, Journal of Sustainable Metallurgy, 2026. [OPEN ACCESS]