Till huvudinnehållet

Starkast pellet var inte lättast att reducera

Den mekaniskt starkaste av tio kommersiella järnmalmspellets hade samtidigt sämre reducerbarhet och svällde kraftigt under processen. En ny studie visar varför stålverk inte kan bedöma pellets enbart efter järnhalt och hållfasthet. Resultaten är relevanta när pellets får en större roll i både masugnar och framtida vätgasbaserad järnframställning.

Mats Janson
Mats Janson 2 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
_sv_SysSiteAssets_lkab-pictures_pressbilder_ovriga-pressbilder_lkab_hander_p
Järnmalmspellets från LKAB. Vid en jämförelse med andra producenter kan pellets se enhetliga ut men skiljer sig i bland annat kemi, porositet och storlek. Studien visar att hög mekanisk hållfasthet inte automatiskt innebär bäst prestanda under reduktionen. Fredric Alm

Järnmalmspellets ser vid första anblicken ut som en förhållandevis enhetlig råvara. Men bakom de små kulorna finns skillnader i kemisk sammansättning, porositet, storlek och mekanisk styrka som påverkar hur de beter sig inne i ugnen.

I den nya studien har forskare undersökt tio sorters kommersiella pellets från stora internationella leverantörer. Produkterna hade levererats till stålverk och var färdiga att använda, vilket ger studien en tydligare industriell koppling än försök med laboratorietillverkade pellets.

Leverantörerna och produktnamnen anges däremot inte. Studien kan därför inte användas för att jämföra enskilda bolag eller dra slutsatser om exempelvis LKAB:s produkter.

Hållfasthet räcker inte

Forskarna analyserade bland annat järnhalt, aluminiumoxid, magnesiumoxid, basicitet, porositet och pelletstorlek. Därefter testades pelletens tryckhållfasthet, sönderfall vid lågtemperaturreduktion, reducerbarhet och benägenhet att svälla.

Resultaten visar att en egenskap inte ensam kan avgöra kvaliteten. Den pellet som hade högst tryckhållfasthet i kallt tillstånd visade samtidigt sämre reducerbarhet och alltför stor svällning under reduktionen. En produkt kan alltså tåla transport och hantering väl men ändå uppträda mindre gynnsamt i ugnen.

Inom det undersökta materialet var en porositet på omkring 20 procent, relativt låg halt av magnesiumoxid och måttlig basicitet generellt förknippade med goda resultat. Forskarna pekar också ut ett storleksintervall på 9,5–12 millimeter som en lämplig kompromiss.

Större pellets hade bättre mekanisk hållfasthet och mindre problem med svällning. Mindre pellets reducerades däremot lättare och presterade bättre i försöken med sönderfall under reduktion. Vilken storlek som är bäst beror därför på vilka egenskaper processen prioriterar.

Pellets ersätter inte koks direkt

En viktig drivkraft bakom forskningen är att stålverk kan öka andelen pellets och minska användningen av sinter i masugnen. Pellets har vanligen jämnare storlek, högre järnhalt och bättre reducerbarhet än sinter. Dessutom kan utsläppen från själva sintringsanläggningen minska när mindre sinter behöver produceras.

Pellets ersätter däremot inte koks direkt. Koksen fungerar både som reduktionsmedel, bränsle och bärande material i masugnen. Pelletens egenskaper kan förbättra ugnens effektivitet och därmed minska bränslebehovet, men kolet har fortfarande en annan funktion i processen.

Studien visar också en intressant skillnad mellan reduktionsgaserna. Vid försök med kolmonoxid varierade reducerbarheten tydligt mellan pelletssorterna. Med vätgas nådde samtliga sorter en reduktionsgrad över 95 procent och skillnaderna mellan produkterna var betydligt mindre.

Det innebär inte att alla pellets automatiskt är lika lämpliga för industriell vätgasbaserad direktreduktion. För sådan användning behöver även bland annat sammanbakning, hållfasthet under reduktion, föroreningshalter och beteende i en kontinuerlig schaktugn bedömas.

Relevant för LKAB, men ingen produktjämförelse

Kopplingen till Sverige är tydlig. LKAB producerade 2025 omkring 86 procent av all järnmalm inom EU och beskriver pellets som en fortsatt viktig möjliggörare i stålindustrins omställning. Inom Hybrit har bolaget tillsammans med SSAB och Vattenfall dessutom visat att järnmalmspellets kan direktreduceras med vätgas till järnsvamp.

För LKAB och andra pelletsproducenter innebär utvecklingen att en jämn och processanpassad kvalitet blir minst lika viktig som hög järnhalt. Masugnar, gasbaserade direktreduktionsanläggningar och vätgasprocesser ställer delvis olika krav på råvaran.

Studien säger däremot inget om hur LKAB:s pellets placerar sig i förhållande till konkurrenternas. De tio produkterna är anonymiserade och skiljer sig åt på flera punkter samtidigt. Forskarna hade inte heller tillgång till leverantörernas temperaturer, tider och atmosfärer vid bränningen av pelletsen.

De statistiska modellerna ska därför ses som vägledning, inte som universella recept. Det tydligaste resultatet är snarare att ”hög kvalitet” inte är en enda egenskap. Den pellet som är starkast före ugnen behöver inte vara den som ger bäst process när reduktionen väl börjar.

Referens: Leonardo Tomas da Rocha, Seongkyu Cho, Jung-Ah Kim, Kyoung-Oh Jang och Sung-Mo Jung, ”Assessing Iron Ore Pellet Quality Parameters for Optimized Performance Across Pellet-Based Furnace Operations”, Journal of Sustainable Metallurgy, 2026. [OPEN ACCESS]



Helen Blomqvist tar över Sandviks verktygsaffär

Sandvik Coromants chef Helen Blomqvist tar över affärsområdet Machining, med omkring 44 miljarder kronor i årsomsättning. Hon får ansvar för både nya tillväxtområden och ett effektiviseringsprogram på tre miljarder kronor.

Mats Janson
Mats Janson 12 november, 2026 • 1 minuts läsning
Helen Blomqvist
Sandvik har utsett Helen Blomqvist till chef för affärsområdet Machining och ny medlem i koncernledningen. Hon tillträder den 1 januari 2027. Sandvik

Helen Blomqvist blir chef för Sandvik Machining och medlem av koncernledningen den 1 januari 2027. Hon efterträder Nadine Crauwels, som lämnar Sandvik.

Blomqvist leder sedan 2020 Sandvik Coromant, en av åtta divisioner inom Machining. Affärsområdet omfattar även bland andra Seco, Walter och Dormer Pramet och tillhandahåller verktyg, verktygssystem, metallpulver och tjänster för skärande bearbetning.

Under 2025 omsatte Machining omkring 44 miljarder kronor, hade ett justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar på 8,7 miljarder och drygt 18 600 anställda.

Blomqvist började på Sandvik Coromant 2003 och har en doktorsexamen i strukturkemi. Före chefsposten har hon bland annat ansvarat för produktledning och forskning och utveckling samt lett försäljningen i norra Europa.

Kombinationen är relevant för den uppgift hon nu får. Machining ska utveckla nya verktyg och digitala tjänster och växa inom områden som flygindustri, medicinteknik och konsumentelektronik. Sandvik vill samtidigt öka närvaron på tillväxtmarknader som Indien, Kina och USA samt få verktygs- och mjukvaruverksamheterna att sälja mer tillsammans.

Blomqvist tar också över ett omfattande effektiviseringsarbete. Sandvik planerar omstruktureringsåtgärder på omkring tre miljarder kronor inom Machining under perioden 2025–2030. Programmet ska bland annat anpassa tillverkningens geografiska struktur, konsolidera anläggningar och effektivisera organisationen. Målet är årliga besparingar på en miljard kronor vid utgången av 2030.

Sandvik har ännu inte meddelat vem som efterträder Blomqvist som chef för Sandvik Coromant.



Outokumpu kopplar upp ytterligare 50 kranar

Efter ett års utvärdering på sex kranar utökar Outokumpu användningen av Åkerströms digitala behörighetssystem vid stålverket i Avesta. Minst 56 kranar ska nu omfattas av systemet.

Mats Janson
Mats Janson 12 november, 2026 • 1 minuts läsning
Angelica Olsson
Angelica Olsson, Head of Safety & Sustainability på Outokumpu i Avesta. Outokumpu

Access_Ctrl används för att styra vilka operatörer som får använda en viss kran eller maskin. Behörigheten kan kopplas till operatörens utbildning, samtidigt som den dagliga kontrollen dokumenteras direkt genom radiosändaren och sparas i systemet.

Outokumpu installerade tjänsten på sex kranar för omkring ett år sedan. Efter utvärderingen omfattar det nya avtalet ytterligare 50 kranar. Avtalet löper i två år och inkluderar både den digitala tjänsten och tillhörande utrustning.

Uppskalningen är mer intressant än själva systemvalet. Många digitala industrilösningar stannar vid begränsade piloter. I Avesta går tekniken i stället från sex testinstallationer till en gemensam lösning för minst 56 traverser och andra kritiska lyftkranar.

Outokumpu utökar Åkerströms digitala behörighets- och kontrollsystem från sex till minst 56 kranar vid anläggningen i Avesta.Åkerströms

Outokumpu räknar med att systemet ska minska risken för missade kontroller och även bidra till lägre kostnader för oplanerat underhåll. Vilken effekt lösningen hittills har haft på incidenter, stillestånd och kostnader redovisas däremot inte.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.