Till huvudinnehållet

Starkast pellet var inte lättast att reducera

Den mekaniskt starkaste av tio kommersiella järnmalmspellets hade samtidigt sämre reducerbarhet och svällde kraftigt under processen. En ny studie visar varför stålverk inte kan bedöma pellets enbart efter järnhalt och hållfasthet. Resultaten är relevanta när pellets får en större roll i både masugnar och framtida vätgasbaserad järnframställning.

Mats Janson
Mats Janson 2 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
_sv_SysSiteAssets_lkab-pictures_pressbilder_ovriga-pressbilder_lkab_hander_p
Järnmalmspellets från LKAB. Vid en jämförelse med andra producenter kan pellets se enhetliga ut men skiljer sig i bland annat kemi, porositet och storlek. Studien visar att hög mekanisk hållfasthet inte automatiskt innebär bäst prestanda under reduktionen. Fredric Alm

Järnmalmspellets ser vid första anblicken ut som en förhållandevis enhetlig råvara. Men bakom de små kulorna finns skillnader i kemisk sammansättning, porositet, storlek och mekanisk styrka som påverkar hur de beter sig inne i ugnen.

I den nya studien har forskare undersökt tio sorters kommersiella pellets från stora internationella leverantörer. Produkterna hade levererats till stålverk och var färdiga att använda, vilket ger studien en tydligare industriell koppling än försök med laboratorietillverkade pellets.

Leverantörerna och produktnamnen anges däremot inte. Studien kan därför inte användas för att jämföra enskilda bolag eller dra slutsatser om exempelvis LKAB:s produkter.

Hållfasthet räcker inte

Forskarna analyserade bland annat järnhalt, aluminiumoxid, magnesiumoxid, basicitet, porositet och pelletstorlek. Därefter testades pelletens tryckhållfasthet, sönderfall vid lågtemperaturreduktion, reducerbarhet och benägenhet att svälla.

Resultaten visar att en egenskap inte ensam kan avgöra kvaliteten. Den pellet som hade högst tryckhållfasthet i kallt tillstånd visade samtidigt sämre reducerbarhet och alltför stor svällning under reduktionen. En produkt kan alltså tåla transport och hantering väl men ändå uppträda mindre gynnsamt i ugnen.

Inom det undersökta materialet var en porositet på omkring 20 procent, relativt låg halt av magnesiumoxid och måttlig basicitet generellt förknippade med goda resultat. Forskarna pekar också ut ett storleksintervall på 9,5–12 millimeter som en lämplig kompromiss.

Större pellets hade bättre mekanisk hållfasthet och mindre problem med svällning. Mindre pellets reducerades däremot lättare och presterade bättre i försöken med sönderfall under reduktion. Vilken storlek som är bäst beror därför på vilka egenskaper processen prioriterar.

Pellets ersätter inte koks direkt

En viktig drivkraft bakom forskningen är att stålverk kan öka andelen pellets och minska användningen av sinter i masugnen. Pellets har vanligen jämnare storlek, högre järnhalt och bättre reducerbarhet än sinter. Dessutom kan utsläppen från själva sintringsanläggningen minska när mindre sinter behöver produceras.

Pellets ersätter däremot inte koks direkt. Koksen fungerar både som reduktionsmedel, bränsle och bärande material i masugnen. Pelletens egenskaper kan förbättra ugnens effektivitet och därmed minska bränslebehovet, men kolet har fortfarande en annan funktion i processen.

Studien visar också en intressant skillnad mellan reduktionsgaserna. Vid försök med kolmonoxid varierade reducerbarheten tydligt mellan pelletssorterna. Med vätgas nådde samtliga sorter en reduktionsgrad över 95 procent och skillnaderna mellan produkterna var betydligt mindre.

Det innebär inte att alla pellets automatiskt är lika lämpliga för industriell vätgasbaserad direktreduktion. För sådan användning behöver även bland annat sammanbakning, hållfasthet under reduktion, föroreningshalter och beteende i en kontinuerlig schaktugn bedömas.

Relevant för LKAB, men ingen produktjämförelse

Kopplingen till Sverige är tydlig. LKAB producerade 2025 omkring 86 procent av all järnmalm inom EU och beskriver pellets som en fortsatt viktig möjliggörare i stålindustrins omställning. Inom Hybrit har bolaget tillsammans med SSAB och Vattenfall dessutom visat att järnmalmspellets kan direktreduceras med vätgas till järnsvamp.

För LKAB och andra pelletsproducenter innebär utvecklingen att en jämn och processanpassad kvalitet blir minst lika viktig som hög järnhalt. Masugnar, gasbaserade direktreduktionsanläggningar och vätgasprocesser ställer delvis olika krav på råvaran.

Studien säger däremot inget om hur LKAB:s pellets placerar sig i förhållande till konkurrenternas. De tio produkterna är anonymiserade och skiljer sig åt på flera punkter samtidigt. Forskarna hade inte heller tillgång till leverantörernas temperaturer, tider och atmosfärer vid bränningen av pelletsen.

De statistiska modellerna ska därför ses som vägledning, inte som universella recept. Det tydligaste resultatet är snarare att ”hög kvalitet” inte är en enda egenskap. Den pellet som är starkast före ugnen behöver inte vara den som ger bäst process när reduktionen väl börjar.

Referens: Leonardo Tomas da Rocha, Seongkyu Cho, Jung-Ah Kim, Kyoung-Oh Jang och Sung-Mo Jung, ”Assessing Iron Ore Pellet Quality Parameters for Optimized Performance Across Pellet-Based Furnace Operations”, Journal of Sustainable Metallurgy, 2026. [OPEN ACCESS]



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.