Till huvudinnehållet

Stegra behöver mer kapital och Buskhe tar över

Tre månader efter att Stegra stängde en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro behöver bolaget åter söka kapital. En hundradagarsgranskning visar att kostnaden för att färdigställa stålverket i Boden är väsentligt högre än ägarna bedömde i juni. Samtidigt tar Håkan Buskhe över som vd efter Henrik Henriksson.

Mats Janson
Mats Janson 2 oktober, 2026 • 4 minuters läsning
STEGRA
Marcus Wallenberg och Håkan Buskhe tillsammans på Saab. Peter Karlsson, samt foto från Stegra

I veckans Utblick undersöker TripleM vem som ska betala för stålindustrins klimatomställning. Stegras nya besked ger frågan en högaktuell svensk illustration.

När den Wallenbergledda ägargruppen slutförde en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro, motsvarande drygt 15 miljarder kronor, i juni uppgav Stegra att pengarna skulle göra det möjligt att färdigställa och driftsätta anläggningen i Boden.

Den nya styrelsen har därefter ägnat sina första hundra dagar åt att granska bolaget och projektet tillsammans med externa rådgivare. Slutsatsen är att ytterligare kapital behövs och att den beräknade kostnaden för att slutföra bygget är väsentligt högre än vad som antogs när finansieringen stängdes.

Stegra förklarar kostnadsökningen främst med inflation och stora kostnader för att åter skala upp arbetet efter den längre neddragningen tidigare under året.

Ny finansieringsfråga efter tre månader

Stegra anger inte hur mycket mer kapital som behövs. Bolaget uppger att de största ägarna är positivt inställda till att delta i arbetet med att säkra finansieringen, men beskedet innehåller inga bindande åtaganden.

Samtal förs med aktieägare, långivare, samarbetspartner och andra intressenter. Styrelsen ser också större möjligheter än tidigare att använda outsourcing och partnerskap för att förbättra projektets kostnadsläge.

Styrelseordförande Leif Johansson menar att genomgången har gett ägarna en mer fullständig bild av varje investering, hur långt arbetet har kommit och vad det hittills har kostat.

– Finansieringsbehovet är större än vi hade hoppats, men vi har en robust plan för att färdigställa projektet, säger Leif Johansson i pressmeddelandet.

Det nya kapitalbehovet innebär inte att finansieringsrundan från juni har fallit. Den slutfördes med stöd från nya och befintliga investerare och godkändes av hela långivargruppen. Stegra fick också fortsatt tillgång till outnyttjade kreditfaciliteter från finansieringen 2024.

Stegra söker ytterligare kapital sedan en granskning visat att kostnaden för att färdigställa stålverket i Boden blivit högre än ägarna räknade med i juni.Stegra

Men beskedet visar att rundan inte slutligt löste finansieringen av hela bygget. Den viktiga skillnaden är alltså mellan att ha stängt ett finansieringspaket och att ha säkrat tillräckligt med pengar för samtliga återstående kostnader.

Buskhe får ansvar för färdigställandet

Samtidigt byter Stegra vd. Håkan Buskhe tillträder den 1 november och lämnar då styrelsen för att ta det operativa ansvaret. Han har tidigare varit vd för Saab och har under senare år haft ledande roller inom Wallenbergsfären.

Henrik Henriksson lämnar vd-posten men ska medverka i överlämningen och därefter fortsätta som rådgivare. Enligt Leif Johansson har Henrik Henriksson byggt Stegra från en idé till ett av Europas viktigaste industriprojekt, medan Håkan Buskhes erfarenhet av att leda stora industriverksamheter genom förändringar är vad bolaget behöver i genomförandefasen.

Ledningsförändringen förstärker bilden av att den Wallenbergledda ägargruppen tar ett mer direkt ansvar för projektet. Konsortiet blev ledande ägare genom finansieringsrundan i juni, Leif Johansson övertog ordförandeposten och Håkan Buskhe valdes då in i styrelsen.

I en kommentar i Dagens industri beskriver Torbjörn Isacson utvecklingen som att Wallenbergsfären nu tvingas ta ett ännu starkare grepp. Han bedömer att projektet hade varit dödsdömt utan dess kapital och industriella tyngd. Det är en analys, inte en uppgift som Stegra själv bekräftar.

Tidplanen behöver förtydligas

Stegra uppger att tidsplanen för den gröna stålproduktionen ligger fast och att arbetet i Boden fortsätter. Leverantörs- och kundåtaganden ska inte ha förändrats.

Samtidigt anges inget datum för produktionsstarten i det nya beskedet. Bolaget har tidigare kommunicerat en start omkring årsskiftet 2026–2027, men när finansieringen stängdes i juni sades tidsplanen fortfarande vara under översyn. Vad den nu bekräftade tidsplanen innebär i praktiken behöver därför förtydligas.

Den första utbyggnadsetappen är dimensionerad för omkring 2,5 miljoner ton stål per år. Anläggningen ska integrera vätgasproduktion, direktreduktion av järnmalm och ståltillverkning i ljusbågsugnar. Stegra räknar med att processen kan minska utsläppen med upp till 95 procent jämfört med traditionell masugnsbaserad produktion.

Bolaget framhåller att affärsplanen fortfarande är stark och att ägarnas tilltro till marknadsmöjligheterna har ökat. Det nya beskedet förändrar ändå riskbilden: bara tre månader efter en av Europas största privata industrifinansieringar saknas åter ett offentliggjort svar på hur mycket anläggningen kommer att kosta och vem som ska finansiera återstoden.

De viktigaste följdfrågorna är därför hur stort kapitalbehovet är, hur det ska fördelas mellan befintliga ägare, nya investerare och långivare samt när produktionen faktiskt kan börja.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.