Till huvudinnehållet

Svenskt biokol ersatte fossilt kol i gjuteriförsök

Två gjuterier i Västerbotten har provat att ersätta fossilt kol och grafit med biokol från svensk skogsråvara. Försöken visar att en importerad insatsvara kan ersättas i verklig produktion, men några uppgifter om kostnad, ersättningsgrad eller klimatbesparing har ännu inte redovisats.

Mats Janson
Mats Janson 28 september, 2026 • 2 minuters läsning
AdobeStock_376965594
“Svensk skog” kan ersätta importerat kol i stål- och gjuteriindustrin. Adobe Stock

Bara en vecka efter att Sveriges geologiska undersökning, SGU, pekade ut metallindustrins sårbara försörjningskedjor kommer ett exempel på hur beroendet av importerade råvaror kan minska.

Norrlandsgjuteriet i Robertsfors och Kåge Gjutmek i Kåge har genomfört produktionsförsök med metallurgiskt biokol från svensk skogsråvara. Biokolet har fått ersätta fossilt kol och grafit, som används för att tillföra kol och styra egenskaperna hos gjutjärnet.

Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet är det första gången som en sådan ersättning har testats och verifierats i industriell skala i Sverige. Försöken ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Home, där även metallforskningsinstitutet Swerim och biokolsproducenten Envigas deltar. Projektet medfinansieras av EU fond för en rättvis omställning.

Från skogsråvara till metallurgiskt kol

Metallurgiskt biokol framställs genom att biomassa upphettas med liten eller ingen tillgång till syre. Envigas uppger att bolagets råvara kommer från nordisk tall och gran och att processen ger ett kolrikt material avsett för bland annat metallurgiska tillämpningar.

Försöken i Västerbotten är inriktade på gjuteriindustrin. Resultaten visar därför inte automatiskt att samma produkt kan ersätta fossilt kol i alla stålprocesser. Kraven på kolhalt, reaktivitet, hållfasthet och renhet varierar beroende på hur materialet ska användas.

Forskningsspåret är däremot bredare än de två gjuterierna. Swerim har i flera projekt undersökt biokol för bland annat stål- och ferrolegeringsproduktion. Det nya är att den förnybara kolkällan nu har prövats i löpande produktion hos svenska specialgjuterier.

– Det här handlar om betydligt mer än att ersätta fossilt kol med biokol, säger Peter Göttfert, vd för Norrlandsgjuteriet, som lyfter fram kombinationen av konkurrenskraft, försörjningsberedskap och grön omställning.

Viktiga siffror saknas fortfarande

Resultatet är ett steg från laboratorie- och pilotförsök mot praktisk användning. Men det offentliggjorda underlaget ger ännu ingen fullständig bild av den kommersiella potentialen.

IVL redovisar inte hur stor andel av det fossila kolet och grafiten som ersattes, vilka volymer som användes eller hur de färdiga gjutgodsen klarade långvarig kvalitetsuppföljning. Inte heller kostnaden jämfört med konventionella råvaror eller den beräknade utsläppsminskningen anges.

Det är avgörande frågor inför en uppskalning. En större marknad kräver inte bara att biokolet fungerar tekniskt, utan även en stabil tillgång på skogsråvara, jämn produktkvalitet och ett pris som gjuterier och stålverk kan bära.

Försöken får ändå särskild aktualitet genom SGU:s nya kartläggning av metallindustrins importberoende. Rapporten gäller främst legeringsmetaller som krom, nickel, mangan, kobolt och volfram, inte kol och grafit, men beskriver samma grundproblem: viktiga insatsvaror kommer från långa och geografiskt koncentrerade leveranskedjor.

Biokol löser inte metallindustrins samlade råvaruberoende. Försöken visar däremot att klimatomställning och försörjningsberedskap ibland kan stärkas genom samma tekniska förändring. Nästa steg blir att visa om lösningen också håller ekonomiskt och kan försörjas med hållbar skogsråvara i betydligt större skala.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.