Långbans gruvor utanför Filipstad är en av platserna i The Third 100 IUGS Geological Heritage Sites, som offentliggjordes den 6 november. Det är den tredje gruppen om 100 geologiska arvsmiljöer som International Union of Geological Sciences, IUGS, har utsett sedan 2022.

Långban blir samtidigt Sveriges tredje plats i bokserien. De kvartära lervarven i Ragunda valdes ut 2022 och Stora stenbrottet på Kinnekulle 2024.

Det handlar om ett vetenskapligt urval, inte en rangordning från plats ett till hundra. Enligt IUGS ska platserna innehålla geologiska företeelser av mycket stort vetenskapligt värde, fungera som internationella referenser eller ha haft stor betydelse för geovetenskapernas utveckling.

Urvalet är omfattande. Till den tredje omgången nominerades 144 platser från 70 länder. Bedömningen genomfördes av 104 experter från 32 länder, som tillsammans tog fram 720 utvärderingar. Den slutliga listan fastställdes därefter av IUGS verkställande kommitté.

Ett geologiskt laboratorium

Gruvbrytningen i Långban inleddes i liten skala redan under medeltiden och tog fart 1711. Till en början bröts järnmalm. Under 1800-talet tillkom manganmalm, och under gruvans sista år utvanns dolomit. Verksamheten upphörde 1972.

Det är emellertid inte mängden bruten malm som har gett Långban dess internationella särställning, utan den ovanliga mineralogin. En vetenskaplig studie från 2025 anger att nära 400 olika mineralarter är kända från fyndigheten. Nära 80 har Långban som typlokal, vilket betyder att mineralarten först beskrevs vetenskapligt med material därifrån.

– Långban utgör ett viktigt geologiskt arv eftersom det är en av de mest mineralrika platserna på jorden, säger Erik Jonsson i SGU pressmeddelande.

Erik Jonsson är statsgeolog på SGU och den som nominerade Långban och arbetade fram underlaget till IUGS. Enligt pressmeddelandet finns bland de omkring 80 typmineralen flera som inte har påträffats någon annanstans.

Mineralrikedomen är resultatet av en ovanligt lång och komplicerad geologisk historia. För omkring 1,9 miljarder år sedan bildades föregångarna till järn- och manganmalmerna i en grund, vulkaniskt aktiv havsmiljö. Berggrunden utsattes därefter för metamorfos, deformation, sprickbildning och cirkulation av varma vätskor. Grundämnen som bland annat arsenik, barium, beryllium, bly och antimon kunde då omfördelas och förenas på nya sätt under skiftande temperaturer och tryck.

Resultatet blev många små geokemiska miljöer där ovanliga mineral kunde bildas. Det är den kombinationen och inte en enskild spektakulär kristall som gör Långban till en internationell vetenskaplig referens.

Nytt mineral ur ett gammalt prov

Att Långban ännu inte är färdigutforskat illustreras av mineralet skogbyit, som beskrevs vetenskapligt 2025. Det är ett zirkoniumhaltigt mineral i braunitgruppen, uppkallat efter den svenske mineralogen Henrik Skogby.

Kristallerna är huvudsakligen högst omkring 60 mikrometer stora. Än mer anmärkningsvärt är att provet där mineralet identifierades, såvitt forskarna vet, samlades in från en varphög i Långban redan på 1950- eller 1960-talet. Varphögar är de upplag av gråberg och annat utsorterat material som gruvdriften lämnade efter sig.

Sedan gruvan stängdes och de underjordiska delarna vattenfylldes har varphögarna och äldre samlingar varit avgörande för fortsatt forskning. Ett prov som legat sparat i årtionden kan alltså fortfarande innehålla en mineralart som vetenskapen aldrig tidigare har beskrivit.

Erkännande ger inte automatiskt skydd

IUGS-utnämningen innebär inget nytt juridiskt skydd för Långban. Organisationens kriterier beskriver i stället beteckningen som ett vetenskapligt erkännande som kan användas för att stärka bevarande, utbildning och internationell synlighet. En plats kan förlora sin status om den skadas så svårt att dess geologiska betydelse inte längre går att utläsa.

– Det är ett glädjande, men inte förvånande besked, säger SGU generaldirektör Anette Madsen i myndighetens pressmeddelande.

För Långban bekräftar utnämningen en ställning som platsen länge har haft bland mineraloger. Samtidigt kan den ge ny uppmärksamhet åt den bevarade gruvmiljön och åt behovet av att göra dess vetenskapliga värden tillgängliga för framtida forskning. I Långban finns fortfarande upptäckter att göra – ibland i stenar som har väntat mer än ett halvt sekel på att bli undersökta.

Weirs rapport för tredje kvartalet blev den senaste pusselbiten. Koncernens orderingång ökade med 8 procent jämfört med samma kvartal i fjol, räknat i fasta valutakurser. Eftermarknadsorderna ökade med 10 procent och order på ny utrustning med 3 procent. Inom divisionen Minerals steg eftermarknaden med 7 procent och nyutrustningen med 6 procent.

Eftermarknad betyder här bland annat reservdelar, slitdelar, service och annan försäljning till utrustning som redan är installerad. Att den växer snabbare än beställningarna av ny utrustning är därför en signal om hög aktivitet i befintliga gruvor. Weirs order–faktureringskvot, så kallad book-to-bill, uppgick dessutom till 1,10 för årets första nio månader. Det innebär att bolaget tog in mer i order än det fakturerade under perioden.

Weir beskriver fortsatt fart i så kallade brownfieldinvesteringar (utbyggnader och förbättringar av redan existerande gruvor) och särskilt god efterfrågan kopplad till guld, koppar och oljesand. Motsatsen är greenfieldprojekt, där en helt ny gruva byggs från grunden.

Samma mönster hos de nordiska leverantörerna

Metsos siffror är ännu starkare. Orderingången inom Minerals ökade med 34 procent. Order på utrustning steg med 79 procent och eftermarknadsorderna med 11 procent. I kvartalet ingick en kopparrelaterad order på 90 miljoner euro, men bolaget uppger samtidigt att efterfrågan var god över flera råvaror, geografier och produktområden. Metso konstaterar också att kundernas befintliga anläggningar går med högt kapacitetsutnyttjande samtidigt som de förbereder investeringar för en långsiktigt större mineralefterfrågan.

Sandvik ger den kanske tydligaste beskrivningen av vad som händer. Den organiska orderingången i affärsområdet Mining (rensad för valuta- och förvärvseffekter) ökade med 11 procent, driven av en ökning på 16 procent inom eftermarknaden. Utrustningsorderna låg kvar på föregående års höga nivå, men ökade med 23 procent om de största enskilda orderna räknas bort. Bolaget skriver uttryckligen att brownfieldinvesteringar är den främsta tillväxtmotorn, även om både nya gruvprojekt och ersättningsinvesteringar utvecklas positivt. Högt utnyttjande och en åldrande maskinpark driver samtidigt behovet av delar och service.

Hos Epiroc ökade orderingången organiskt med 12 procent och gruvkunder stod för 83 procent av koncernens order. Utrustningsorderna steg organiskt med 16 procent, med särskilt stark efterfrågan på maskiner för underjordsgruvor. Serviceorderna ökade organiskt med 13 procent, bland annat genom uppgraderingar mitt i utrustningens livscykel. Automation och säkerhetslösningar hörde till de snabbast växande delarna av serviceaffären. Bland de stora beställningarna fanns utrustning för utbyggnaden av koppargruvan Khoemacau i Botswana, värd 610 miljoner kronor.

TOMRA är en betydligt mindre aktör inom gruvutrustning, men bidrar med ytterligare en signal från en annan del av processkedjan. Bolaget tog under kvartalet emot ovanligt stora gruvorder på sammanlagt 26 miljoner euro inom sorteringsteknik. Sådan teknik kan användas för att sortera bort gråberg tidigt och därmed minska den mängd material som måste malas och anrikas. Enstaka stora order kan ge kraftiga utslag i TOMRAs siffror, men riktningen stämmer väl med gruvbolagens fokus på högre produktivitet i befintliga anläggningar.

De globala jättarna visar en mer ojämn marknad

Komatsu och Caterpillar breddar bilden, men visar också varför utvecklingen inte bör beskrivas som en allmän global gruvboom.

Komatsu uppskattar att efterfrågan på stor gruvutrustning ökade med 5 procent under perioden juli till september. Koppar drev efterfrågan i Latinamerika, medan guld var starkt i Afrika och Nordamerika. Samtidigt räknar bolaget med att den globala efterfrågan under hela räkenskapsåret blir oförändrad eller minskar med upp till 5 procent. Komatsus gruvförsäljning ökade visserligen med 8,5 procent i rapporterad valuta under kvartalet, men minskade med 1,4 procent när valutaeffekterna räknades bort. Latinamerika och Afrika gick framåt, medan bland annat Oceanien och Asien backade.

Caterpillars återförsäljare ökade sin försäljning inom kategorin gruvor, tung anläggning samt stenbrott och ballast med 8 procent, mätt i prisneutrala tal baserade på antal sålda enheter. Försäljningen i affärsområdet Resource Industries steg med 15 procent. Caterpillar uppger dock att den ökningen främst påverkades av förändrade lager hos återförsäljarna. Siffrorna stödjer därför bilden av en aktiv marknad, men är inte ett lika rent mått på gruvbolagens investeringar som en faktisk orderingång.

Bolagens procenttal går inte att lägga ihop. De mäter olika saker – order, försäljning, marknadsefterfrågan eller återförsäljarleveranser – och redovisas ibland organiskt, ibland i rapporterad valuta. Det relevanta är i stället att flera oberoende leverantörer ser samma underliggande mönster.

Fyra områden får pengarna först

Rapporterna pekar framför allt ut fyra investeringsområden:

• reservdelar, slitdelar och service när befintlig utrustning används hårt,
• uppgraderingar, automation och säkerhet som höjer produktiviteten utan att en ny gruva behöver byggas,
• processutrustning för krossning, malning, pumpning och sortering,
• selektiva kapacitetsökningar, framför allt i koppar- och guldgruvor och inom underjordsdrift.

Det finns en tydlig ekonomisk logik bakom prioriteringen. När metallpriserna är gynnsamma kan en utbyggnad av en befintlig gruva ge ny produktion snabbare och med lägre tillstånds-, infrastruktur- och finansieringsrisk än ett helt nytt projekt. Sjunkande metallhalter i malmen kan dessutom tvinga gruvorna att bryta och behandla mer material för att behålla samma metallproduktion, vilket ökar behovet av både processkapacitet och slitdelar.

Leverantörernas rapporter är framåtblickande indikatorer, men de garanterar inte att all beställd utrustning levereras enligt plan eller att gruvproduktionen ökar i samma takt. Projekt kan försenas, och Caterpillars lagerpåverkan samt Komatsus försiktiga helårsprognos visar att konjunkturen fortfarande är ojämn.

Den rimliga slutsatsen är därför inte att sju leverantörer har bekräftat en ny världsvid gruvboom. Däremot ger de samstämmiga belägg för att investeringsviljan har stärkts – med tyngdpunkten i gruvor som redan producerar. För nordiska leverantörer gynnar det särskilt service, mineralprocessning, automation, elektrifiering och säkerhet. Före en eventuell produktionsvåg kommer alltså beställningarna som ska få ut mer ur det som redan finns.