Metalliska Material

USA inför strafftullar på stål och aluminium

USA:s president Donald Trump tillkännagav på torsdag att han skulle införa kraftiga tullar på importerat stål och aluminium. Anledningen till importtullarna sägs vara för att skydda amerikanska tillverkare. USA riskerar vedergällning från tunga handelspartners som Kina, Europa och Kanada, rapporterar Reuters.

2 mars, 2018 • 3 minuters läsning

Trump sa att tullarna, 25 procent på importerat stål och 10 procent på importerat aluminium, skulle meddelas formellt under nästa vecka. Men regeringstjänstemän sade senare att vissa detaljer fortfarande behövdes slås fast.

Trump tror att tullarna kommer att skydda amerikanska jobb, men många ekonomer säger att effekterna av prisökningar för stål- och aluminiumanvändande industri, som bilindustrin och oljesektorn, kommer att minska antalet arbetstillfällen mer än vad importinskränkningarna skapar arbeten.

Meddelandet om importtullar kom efter, vad en person med direkt kännedom om diskussionerna som beskrivit som en natt av "kaos" i Vita huset på grund av en frekvent byte av positioner inom förvaltningen.

Tullarna kritiserades skarpt av några högre republikanska senatorer och kongressmän samt olika industrier som fordons-, olje- och byggutrustningsindustrin. Ett stort problem är att den amerikanska jordbruksexporten kan drabbas hårt av vedergällningar av stålexporterande länder.

– Varje gång du inför något sådant får du en vedergällning. Jordbruk är det främsta målet. Jag tycker att detta är fruktansvärt kontraproduktivt för jordbruksekonomin, säger senator Pat Roberts, som leder senatens jordbruksutskott.

Kina har redan hotat att begränsa importen av amerikanska sojabönor, och EU har sagt att den också kommer att överväga åtgärder. President Xi Jinpses ekonomiska rådgivare, Liu He, höll samtal med Trump-förvaltningen i Washington på torsdagen. Den diskussionen beskrevs som "öppen och konstruktiv", av tjänstemän och fokuserade på "sätt att säkerställa en rättvis och ömsesidig handel".

Tarifferna kommer inte direkt att slå speciellt hårt mot Kina. Data visar att Kanada levererar 16 procent av USA:s efterfrågan på stål jämfört med Kinas 2 procent. Kanada är den överlägset största stålexportören följt av Brasilien och Sydkorea.

Andra länder tittade redan på hur man skulle svara på importtullarna.

– Skulle restriktioner införas på kanadensiska stål- och aluminiumprodukter, så kommer Kanada att vidta reaktiva åtgärder för att försvara sina handelsintressen och arbetstagare, säger Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland, i ett tydligt formulerat uttalande.

Brasilien meddelar att landet överväger att vidta åtgärder på egen hand eller i samförstånd med andra länder.

På en fråga om huruvida det skulle vara undantag för några länder, svarade Vita husets presstalesman Sarah Sanders att hon inte skulle gå in i några detaljer före nästa veckas formella meddelande. Hon sade att tullarna fortfarande var under slutliga diskussioner.

Även om Kina bara står för en liten del av USA: s stålimport, så har landets stora produktion hjälpt till att skapa ett globalt överskott av stål, vilket har dämpat priserna.

Även om administrationen säger att tullarna skulle skydda den amerikanska industrin, så säger kritiker att de skulle höja kostnaderna för industrin och misslyckas med att leverera Trumps vallöfte om att öka antalet arbetstillfällen i landet.

Tullarna var en seger för handelshökarna i Trumps administration, bland annat Vita Husets handelsrådgivare Peter Navarro, och ett bakslag för dem som fruktar återverkningar, såsom den ekonomisk rådgivaren Gary Cohn.

Vita huset citerade också nationella säkerhetsintressen som anledning till tullarna och sade att USA behöver inhemsk tillverkning för sina stridsvagnar och krigsskepp. Men försvarsdepartementet hade rekommenderat riktade ståltullar och senarelagda aluminiumtullar.

Amerikanska stålproducenter har dragit ner sin arbetsstyrka med tre fjärdedelar mellan 1962 och 2005. En stor studie, gjord av American Economic Association, visar dock att mycket av detta berodde på en förbättrad produktionsteknik, med en femfaldig produktionsökning per arbetare.

Även om handelsskydd leder till ökad inhemsk produktion, kan sysselsättningsökningarna vara betydligt mindre än många hoppas på, enligt en rapport från det oberoende ekonomnätverket Econofact

Den övergripande effekten på den amerikanska ekonomin kommer sannolikt att dämpas, om ett större handelskrigutbryter, medan importen av stål och aluminium står för bara 2 procent av den totala importen.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.